BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Transkript

1 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

2 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer (Skolverket, 2008). Nyanländ elev används som begrepp om barn och ungdomar som börjar i svensk grundskola upp till ca 3 år efter sin ankomst till Sverige. Denna handlingsplan gäller för elever i förskoleklass till och med årskurs sex på Breviksskolan. Mottagande Ha rutiner för hur mottagandet ska gå till. Så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare. Syftet med mottagningsmötet är att: Skapa goda kontakter och relationer med eleven och familjen samt lyssna till deras tankar och förväntningar inför skolstarten. Ge eleven bästa möjliga förutsättningar för en trygg skolstart. Informera om den svenska förskolan/skolan och förväntningar på elev och föräldrar. Mottagningsmöte: Eleven samt vårdnadshavare kallas till ett välkomstsamtal på skolan. Rektor, blivande pedagoger och tolk deltar vid mötet. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att berätta om sina tankar och förväntningar inför skolstarten och en kartläggning av elevens skolbakgrund görs. Skolan använder det intervjuformulär som är gemensamt för alla kommunens skolor. Detta underlag blir ett stöd vid klassplacering och till fortsatt planering av elevens undervisning. I samband med mottagningsmötet med elev och vårdnadshavare ges en allmän information om skolans verksamhet, telefonnummer, internetlänkar och hur sjukanmälan av elev går till. Rektor informerar om modersmålsundervisning och studiehandledning (se bilaga 1). Rektor informerar om fritidshemsomsorg och frågar om det är aktuellt att söka. Ett introduktionsschema som gäller de närmsta två veckorna lämnas. Avslutningsvis går vi en rundvandring på skolan och i förskoleklassen. Vi överlämnar Skolverkets skrift Skolan är till för ditt barn och Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer från Myndigheten för skolutveckling till vårdnadshavare. Dessa skrifter finns på många olika språk och finns de inte på vårdnadshavares språk tar vi hjälp av tolk att förmedla delar av innehållet. Introduktion Ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha. Ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen. 2

3 Återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt. Samtliga nyanlända elever Berörda pedagoger gör en samlad individuell bedömning där elevens olika behov vägs in. Utifrån denna bedömning ges eleven under introduktionstiden svenskundervisning flera timmar i veckan med lärare i svenska som andraspråk samt ska elevens ämneskunskaper kartläggas. Pedagogen äter tillsammans med eleven och följer med ut på rast. Viktigt för en nyanländ elev är att vi tar hänsyn till dennes behov och vilken klassplacering som blir bäst för dem. Först och främst måste eleven bli trygg och kunna få studiero. Elev med permanent uppehållstillstånd Eleven blir från början eller inom några dagar klassplacerad och följer klassens undervisning till stor del. Utifrån vår bedömning ges eleven grundläggande svenskundervisning flera timmar i veckan med lärare i svenska som andraspråk. Dessa timmar förläggs när övriga klassen har svenska, SO och NO. All övrig undervisning följer eleven sin ordinarie klass. Elev utan permanent uppehållstillstånd Den första introduktionstiden är vanligtvis 2-4 veckor. De två första veckor har eleven all sin undervisning tillsammans med lärare i svenska som andraspråk och några timmar i veckan med modersmålslärare. Eleven går cirka 3-5 timmar per dag första tiden och då ges grundläggande svenskundervisning till största delen. Under introduktionstiden tar rektor i samråd med lärare i svenska som andraspråk och berörda klasslärare beslut om klassplacering. När detta beslut är taget besöker eleven klassen tillsammans med sin lärare vid några tillfällen. Eleven börjar sedan följa klassens schema och introduceras i flera ämnen så som gymnastik, musik, slöjd, bild, matematik, engelska och elevens val i sin klass. Raster och lunch har eleven nu tillsammans med sin nya klass. Svenska läses till största del utanför klassen hos lärare i svenska som andraspråk. Förskoleklass För sexåringar som introduceras i förskoleklassen är gången lite annorlunda. En berörd förskollärare är med vid det första samtalet. Sedan börjar sexåringen oftast direkt i förskoleklassen 5 timmar per dag. Individuell planering Skolverkets Allmänna råd förklarar att skolan bör: Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk. Kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras. Genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt elevens vårdnadshavare. Överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven. Ha beredskap att förändra organisationen. 3

4 Utifrån kartläggningen som görs av lärare i svenska som andraspråk och om möjlighet finns, tillsammans med modersmålslärare, upprättar skolan tillsammans med elev och vårdnadshavare, en individuell utvecklingsplan. Målet med en individuell planering är att ta vara på de ämneskunskaper eleven har och att utveckla dessa vidare. Att få sina tidigare kunskaper bedömda är en bekräftelse på att det man tidigare lärt sig är värdefullt. Undervisning Organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar. Utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Ta till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare. Tillämpa arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll. Ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning. Varje elev har rätt till en undervisning som är organiserad utifrån dennes behov och förutsättningar. De ämneskunskaper eleven har med sig från tidigare skolgång ska tillvaratas och utvecklas. Skolan har en tydlig ansvarsfördelning när det gäller ämnesbehörigheten hos pedagogerna. En nyanländ elev startar ofta sin skolgång med ett individuellt schema. Eleven har rätt till studier i lika stor omfattning som andra elever i samma ålder men första tiden läggs mer timmar i veckan på undervisning i svenska som andraspråk. Varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan. När särskilt stöd krävs beslutar rektor om att en pedagogisk utredning görs och att åtgärdsprogram eller anpassad studiegång ska upprättas. Behöriga lärare i respektive ämne ska i möjligaste mån undervisa. Eleven ska ges möjlighet att läsa ämnen integrerat med andra elever så fort detta är möjligt. Målet är att eleven ska nå alla kunskapskrav. Eftersom eleven samtidigt måste utveckla både språk- och ämneskunskaper behöver hon/han effektivt kunna använda hjälpmedel så som lexikon och digital information. Det är viktigt att berörda lärare visar på olika verktyg och hjälper eleven att utveckla en god studieteknik. I samband med övergången till ordinarie klass är studiehandledning ett viktigt stöd för eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaper. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Uppföljning och utvärdering Bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses. Regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion. Utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Det är viktigt att skolan kontinuerligt tillsammans med elev och vårdnadshavare går igenom och utvärderar elevens individuella utvecklingsplan för att ge eleven bästa möjliga undervisning. Elevens vårdnadshavare bör delta tillsammans med eleven när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Vi använder tolk (telefon eller närvarande, då ofta modersmålsläraren) vid möten med föräldrar. 4

5 Breviksskolans utvecklingsområden Vi behöver utveckla rutiner: För en bättre kartläggning av elevens kunskaper tillsammans med modersmålslärare (när/om sådan finns). För att utvärdera och följa upp i vilken grad som undervisning i modersmål, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk har kunnat tillgodose elevens behov. För att få ett bättre samarbete mellan elevens berörda lärare. För att den enskilda elevens placering ska utvärderas tillsammans med berörda pedagoger. För fortlöpande kartläggning och utvärdering av elevens individuella utvecklingsplan genom återkommande samtal med elev och vårdnadshavare tillsammans med tolk. Vi ser ett behov av att nyanlända sexåringar ska få riktad utbildning i svenska som andraspråk i liten grupp. Kompetensutveckling Enligt Skolverkets Allmänna råd bör skola: Inventera personalens behov av kompetensutveckling. Bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling. 5

6 Bilaga 1 Studiehandledning på modersmål En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl (5 kap 4 Skolförordningen, 2011:185). Modersmålsundervisning En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket (10 kap 7, Skollagen, 2010:800). Särskilt stöd Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (3 kap 8 Skollagen, 2010:800). Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn eller den som rektor har överlåtit beslutanderätten till (3 kap 9, Skollagen, 2010:800). Utformning av det särskilda stödet i vissa skolformer För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap 10, Skollagen, 2010:800). Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen (3 kap 12, Skollagen, 2010:800). 6

7 Definitioner och begrepp (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever). Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Asylsökande Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Förberedelseklass Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna. God man En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Referenslista Skolverket, Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 7