Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Transkript

1 Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad

2 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell planering s 6 Undervisningen s 6 Uppföljning och utvärdering s 7 Kompetensutveckling s 7 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Ordförklaringar Checklista vid inskrivning av barn i förskola Checklista vid inskrivning av elev i skola Länkar 1

3 Bakgrund Alla barn och ungdomar har rätt till god utbildning både under den tiden de söker asyl och efter att de beviljats uppehållstillstånd. Mål Skolan är en lugn och trygg miljö för alla barn och elever. Mottagandet av nyanlända barn och elever är likvärdigt oberoende av var i kommunen familjen bosätter sig. Varje nyanländ elev deltar så snabbt som möjligt i den reguljära undervisningen genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår från elevens resurser och behov. Syfte Riktlinjerna ska upprättas för att säkerställa barns/elevers rätt till en likvärdig skolgång stärka måluppfyllelsen fungera som ett stöd i verksamheten framhålla vikten av individanpassning och behovet av särskilt stöd 2

4 Mottagande Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända barn/elever, se till att riktlinjerna är kända av skolans personal, se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lättillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan bör ha rutiner för hur mottagandet ska gå till, så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare Östra Göinge kommun Förskola Anmälan om plats i förskola Anmälan till förskola sker via blankett som kan hämtas på hemsidan. De ansökningar till förskoleplats som förmedlas via Arbetsförmedlingen märks tydligt med Arbetsförmedlingens handläggares namn och mailadress. Förskolans administratörer skickar en kopia på placeringserbjudandet till berörd handläggare på Arbetsförmedlingen. Inskrivningsmöte i förskolan Syftet med inskrivningsmötet är att skapa goda kontakter och relationer med barnet och familjen samt lyssna till deras tankar och förväntningar att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för en trygg start i förskolan att informera om den svenska förskolan och förväntningar på barn och förälder Förskolechef kallar till ett inskrivningsmöte med familjen/god man tolk berörda pedagoger Viktigt att ta upp vid mötet beskrivning av förskolan och samt hur en vecka kan se ut kartläggning av barnets sociala situation och bakgrund Checklista att använda under mötet bifogas som bilaga 1. 3

5 Grundskola Inskrivning i grundskola Vårdnadshavare eller arbetsförmedling anmäler till grundskolan via Bildnings administratör i kommunhuset Broby. Anmälan sker på blankett Uppgifter för mottagande av nyinflyttad elev. Arbetsförmedlingen anmäler då de får kännedom om att nyanlända i etableringsuppdraget har barn i skolåldern. Eventuellt behov och ansökan till fritids utreds vid inskrivningssamtalet på respektive skola då även schema och inkomstuppgifter inhämtas. Inskrivningsmöte i grundskolan Syftet med mottagningsmötet är att skapa goda kontakter och relationer med eleven och familjen samt lyssna till deras tankar och förväntningar att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för en trygg skolstart att informera om den svenska förskolan/skolan och förväntningar på elev och föräldrar Rektor kallar till ett välkomstsamtal med: elev med vårdnadshavare tolk eller modersmålslärare lärare skolsköterska Viktigt att ta upp vid mötet: Beskrivning av skolan och samt hur en vecka kan se ut Kartläggning av elevens sociala situation och bakgrund Påbörja kartläggning av elevens skolsituation Kartläggning av elevens hälsa (skolsköterska) Boka uppföljningsmöte Checklista att använda under mötet bifogas som bilaga 1. SFI och IMS Anmälan till SFI eller IMS sker på Göinge utbildningscenter i Sibbhult. 4

6 Introduktion Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Kommunen bör verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas Skolan bör ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha, ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen, återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt. Östra Göinge kommun Förskola Introduktionen i förskolan anpassas efter barnets ålder, mognad och tidigare erfarenheter av svensk förskola. Antalet inskolningsdagar bestäms i samråd med föräldrar vid inskrivningsmötet. Grundskola Introduktionen i grundskolan utgår från varje individs förutsättningar. Om behov finns följer eleven ett introduktionsschema. Om eleven har en anpassad studiegång och ett eget schema kan det innebära att eleven inte går hela dagar i skolan den första tiden. Introduktionen kan vara olika lång utifrån elevens behov. Skolan tar reda på om språkresurser i elevens modersmål finns på skolan. 5

7 Individuell planering Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Skolan bör kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt elevens vårdnadshavare, överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, ha beredskap att förändra organisationen. Östra Göinge kommun Målet med en individuell planering är att ta vara på de ämneskunskaper eleven har och att utveckla dessa vidare. Nyanlända elever kan ha goda kunskaper i både teoretiska och praktiskestetiska ämnen. Att få sina tidigare kunskaper bedömda och validerade, är en bekräftelse på att det man tidigare lärt sig är värdefullt. Betygskriterier och mål går ej att direkt översätta. Undervisningen Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Kommunen bör inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk vid behov samordnas resurser mellan kommunens skolor Det är viktigt att skolan organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll har en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning. Östra Göinge kommun En nyanländ elev startar ofta sin skolgång med ett individuellt schema. Eleven har rätt till studier i lika stor omfattning som andra elever i samma ålder. Heltidsstudier med möjlighet till anpassning utifrån individuella behov erbjuds. Varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan. När särskilda anpassningar krävs beslutar rektor om att en pedagogisk utredning och åtgärdsprogram ska upprättas. Elevens undervisning i en grupp för nyanlända ska omfatta många ämnen och ge en så bred grund som möjligt att bygga vidare på. Eleven ska ges möjlighet att läsa ämnen integrerat med andra elever så fort detta är möjligt. Målet är att eleven ska nå alla kunskapskrav. 6

8 Uppföljning och utvärdering Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna, följa upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk kunnat tillgodoses inom kommunen Skolan bör bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Östra Göinge Utvärdera och följa upp riktlinjerna och behovet av resurser ansvarar övergripande Bildning för. Uppföljningen av mottagandet, introduktionen, undervisningen och resultaten för de nyanlända är en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Föräldrar till barn i förskolan informeras kontinuerligt om barnets utveckling och lärande. Det är viktigt att grundskolan kontinuerligt tillsammans med elev och vårdnadshavare går igenom och utvärderar elevens individuella utvecklingsplan för att ge eleven bästa möjliga undervisning, och mest optimala undervisningsgrupp. Så långt det är möjligt bör elevens vårdnadshavare delta tillsammans med eleven när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Kompetensutveckling Skolverkets Allmänna råd, Undervisning av nyanlända elever (2009) Kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning Skolan bör inventera personalens behov av kompetensutveckling, bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling Östra Göinge kommun Varje enhet inventerar medarbetarnas behov av kompetensutveckling i samband med att den årliga kompetensutbildningsplanen tas fram. Pedagoger som har läst SVA kan med fördel ges möjlighet och utrymme att dela med sig av sina kunskaper till alla kollegor på skolan. SVA-gruppen, bestående av pedagoger som undervisar i SVA, träffas regelbundet och identifierar även i den gruppen kompetensutvecklingsbehov. Övergripande Bildning tar ansvar för att all personal får förutsättningar och kompetens för att arbeta språkutvecklande och att möta nyanlända på bästa sätt. 7

9 Bilaga 1 Ordförklaringar Nyanländ elev Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. (Skolverket) Flykting Person som har fått uppehållstillstånd i Sverige för att man har ett behov av skydd. Kvotflykting Person som fått uppehållstillstånd i Sverige innan de kommer. IFO, Arbete och Integration börjar arbeta med dem direkt. Avtal finns i Oskarshamns kommun för mottagande av kvotflyktingar Asylsökande Barn som omfattas av 29 kap. 2 andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506). Asylsökande är person som själv söker sig till ett land och där uppger sig vara i behov av skydd (asyl) men som ännu inte fått sin ansökan avgjord. Migrationsverket har ett antal boenden i Östra Göinge kommun för asylsökande. Kommunen har rätt till särskild ersättning från staten för vissa av de kostnader den har för asylsökande. Ensamkommande flyktingbarn Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn. Familjeanknytning En person som kan bevisa att han eller hon har bott tillsammans med en släkting som är bosatt i Sverige och har ett beroende- förhållande till denne. Modersmålsstöd Förskolan och förskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. SL 8:10 Modersmålsundervisning I grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. 3. det är minst fem sökande elever Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. SL 10:10, 11:10 och 15:19 Studiehandledning: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. SF 5:4 Svenska som andra språk SF 5:

10 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. SFI En person har rätt att delta i utbildning i Svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, och 2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. SL 22:13 9

11 Bilaga 2 Kartläggning av nyanlänt barn inskrivning i förskola Namn: Födelsedata: Land: Modersmål: Kartläggning Kommentar Åtgärd Hur länge har barnet varit i Sverige? År och datum för ankomst. Hur kom barnet till Sverige? Finns det något vi måste anpassa? Är barnet vant vid att bli lämnad? Har barnet gått i annan förskola? Vad är barnet intresserat av? Hur länge? Leker gärna med? Kan barnet prata på sitt modersmål? Förstår barnet svenska? Fullständigt eller delvis? Kan barnet göra sig förstådd på svenska? Fullständigt eller delvis? Kosten, något vi behöver veta? Har barnet någon allergi? Sova, något vi behöver veta? Något annat vi behöver veta? (t ex om familjen) 10

12 Viktig information till vårdnadshavarna Dessa arbetar på avdelningen Kommentar Åtgärd Vikarier och Kulturteamet Telefonnummer till avdelningen Anmälan av frånvaro på förskolan, rutiner Lämning och hämtning Annan än vårdnadshavarna som lämnar och hämtar Utevistelse/kläder för alla väder Extrakläder Tystnadsplikt Schema/tider på förskolan Övrigt 11

13 Bilaga 3 Kartläggning av nyanländ elev inskrivning i skola Namn: Födelsedata: Land: Modersmål: Kartläggning Kommentar Åtgärd Hur länge har eleven varit i Sverige? Hur kom eleven till Sverige? Finns det något vi måste anpassa? Har eleven gått i skolan i sitt hemland? Hur mycket och på vilken nivå? årskursanpassning? Har eleven någon skolgång i Sverige? Var och i vilken/vilka årskurser? Har eleven lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål? På vilken nivå kan eleven läsa och skriva? Modersmålsundervisning? Kan eleven vårt alfabet? Fullständigt eller delvis? Om inte, vem ansvarar för detta? Kan eleven läsa på svenska? På vilken nivå? Ljudar, läser flytande åldersadekvat. Om inte, vem ansvarar för detta? Kan eleven göra sig förstådd på svenska? På vilken nivå? inte alls, enstaka ord, enkla fraser etc. Matematikkunskaper addition, subtraktion, multiplikation, division - nivå Matematikkunskaper problemlösning klarar problemlösning (modersmål svenska) Matematikkunskaper Begrepp förstår lägesord, mått etc. 12

14 Engelska förstå, tala, läsa, skriva Musik spelar eleven något instrument sjunger, noter, rytm Bild kan eleven uttrycka sig med bilder, förstå bilder, Idrott och hälsa kan eleven delta i idrott kan eleven simma SO-ämnen kan eleven tillgodogöra sig undervisningen på svenska? Handledning på modersmålet eller annat behov? SO-ämnen Kunskapsnivå och förståelse för SO-ämnen Handledning på modersmålet eller annat behov? NO-ämnen och teknik kan eleven tillgodogöra sig undervisningen på svenska? Handledning på modersmålet eller annat behov? NO-ämnen och teknik Kunskapsnivå och förståelse för NO-ämnen Handledning på modersmålet eller annat behov? Slöjd Kunskapsnivå och förståelse för slöjd Handledning på modersmålet eller annat behov? Hemkunskap Kunskapsnivå och förståelse för hemkunskap Språkval har eleven läst något annat språk 13

15 Sammanfattning och underlag för beslut Eleven kan inte alls göra sig förstådd och behöver anpassad skolgång med extra inriktning på att lära sig det svenska språket. Eleven har ingen tidigare skolgång och behöver kompensation ex. genom att börja i en icke åldersadekvat årskurs. Eleven har ingen tidigare skolgång och behöver lära sig grundläggande läsning, skrivning och matematik. Eleven kan läsa och skriva på sitt modersmål men behöver lära sig läsa och skriva på svenska. Eleven har läst engelska och kan tillgodogöra sig den engelska undervisning som finns. Eleven kan med hjälp av handledning på modersmålet tillgodogöra sig övriga skolämnen Annat som framkommer 14

16 Bilaga 4 Länkar Samlingssida hos Skolverket kring utbildning för nyanlända (mottagande, undervisning, papperslös, ensamkommande, samarbete skola-föräldrar, stöd till kommuner). Här finns en mängs publikationer från förskola till vuxenutbildning, både riktat till skolan men också på olika språk till elever och vårdnadshavare. För förskola och skola Nationellt centrum för svenska som andraspråk nyanlandaelever.3087.html SKL:s arbete för att stödja kommuner 15