Framgångsfaktorer för inkludering

Transkript

1 Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall de få? Behövs resursperson/ assistent? Vilken roll skall han/hon i så fall ha? Ansvarig Vem på skolan skall ha huvudansvaret för den individintegrerade eleven? Bevakar att undervisningen sker efter rätt kurs- och timplan, att undervisningen anpassas och rätt förutsättningar ges. Handledning Finns tillräcklig kunskap kring hur funktionsnedsättningen påverkar inlärningen? Behov av handledning/utbildning? Finns det inplanerat? När sker det, av vem till vem och när? Stadieövergångar Eleven behöver förberedas i tid, överrapportering till nya lärare mm. Hur ser planen för stadieövergångar ut? Stöd till personal Arbetslag - Hur stöttar man varandra? Vilket stöd får arbetslaget? EHT - Finns kompetens kring utvecklingstörning/ gällande funktionsnedsättning? Specialpedagog- Hur är specialpedagogen involverad? Finns regelbundenhet i specialpedagogens arbete med arbetslaget/ klassen/ eleven? Vilket stöd får specialpedagogen? Kompetensutveckling och handledning- Har klassläraren kompetens kring utvecklingstörning? Hur sker uppföljning och utvärdering av insatser? Om kompetens inte finns, hur tillgodoser man det behovet? Uppdrag till SPKC? SYV - Viktig framförallt på högstadiet, inför praktik och gymnasieval. Camilla Carlsson, SPKC

2 Resurser Hur fördelas resurserna på skolan utifrån att det finns en individintegrerad elev? Vad innebär resurser för elever med funktionsnedsättning? Tid - Finns det tid avsatt för att klassläraren skall kunna undervisar efter två olika kursplaner? Eller kompenserar man med anpassad gruppstorlek - Tid för gemensam planering, samtal kring mål och kunskapsutveckling t.ex klasslärare och resurs, samarbete med ämneslärare. Arbetssätt - Vilka anpassningar görs och vilka hjälpmedel finns att tillgå för eleven? Undervisningsmetodik, läromedel, grupparbeten, prov, raster mm. Individualisering. Vilken inlärningsstrategi passar bäst för eleven? Gruppstorlek - Mindre grupper vissa lektioner kan vara en resurs för en elev. Uppföljning och utvärdering Dokumentation - hjälper oss att komma ihåg och göra analyser av det som skett. - Vad har vi gjort? Vilka insatser är gjorda? Vad har de resulterat i? - Dokumentationen blir en hjälp då individuell utvecklingsplan skall skrivas. - Satsar vi på rätt stöd och insatser? Både personal och elev bör dokumentera och utvärdera. Hur fungerar utvärdering och dokumentation på er skola? Genom att kontinuerligt ta del av och följa upp elevens perspektiv, kan vi lära oss mycket som gynnar vår undervisning och skolsituationen. (Alternativa samtalsmodeller: Samtalsmatta, ritprat ) Eleven Kursplanen - 13 ämnen för grundskolan och grundsärskolan - 5 ämnesområden för träningsskolan. - efter förutsättningar gäller endast vid bedömning av särskoleelever med inriktning mot träningsskolan. Övriga bedöms utifrån kunskapskraven. Däremot sker alltid undervisningen utifrån elevens förutsättningar! - Individanpassa undervisningen mot kursplanerna! Camilla Carlsson, SPKC

3 - Flexibilitet mellan kursplanerna dvs möjlighet att läsa även några av grundskolans ämnen eller träningsskolans ämnesområden för en grundsärskoleelev. Rektor fattar skriftligt beslut som grundar sig på elevens förutsättningar. - Betyg ges ht åk 6 om vårdnadshavare begär det, i annat fall ges ett intyg. Timplanen - 9 år i grundsärskolan med möjlighet till ytterligare 2 år vid behov för att klara kunskapskraven. Under den tiden har eleven rätt till minst 800 h utöver den garanterade undervisningstiden, för att nå upp till kunskapskraven. - Efter avslutad skolgång i grundsärskolan skall den individintegrerade särskoleleven läst 6665 h - GRS har fler timmar än GR i Hem och konsumentkunskap, Idrott, slöjd. Men färre timmar i engelska. - Anpassningar i timplanen får göras och skriftligt beslut skall i så fall fattas av rektor. Föräldrar skall vara informerade om justeringen. Hur arbetar ni på er skola med särskolans kursplaner och timplaner? Föräldrakontakt - Hur är kontakten? Behövs kontaktbok? Har vårdnadshavaren kunskap kring vad det innebär att vara inskriven i särskola? Vad kan man vinna på en god samverkan? Åtgärdsprogram - När skrivs åtgärdsprogram? Åtgärdsprogram måste inte skrivas, utan skrivs när det finns behov utöver de grundläggande kontinuerliga insatser som finns för en individintegrerad elev. IUP & skriftligt omdöme - Skall skrivas precis som till övriga elever. Fokus på elevens starka sidor och utgå från elevens förutsättningar. Medvetenhet om funktionsnedsättningen - Vilket stöd får den nydiagnostiserade eleven på skolan? Hur pratar man om diagnosen? Är eleven medveten om sin funktionsnedsättning och har ord för det? Vad vet klasskamraterna? Hur arbetar ni med handikappmedvetenhet på er skola? Självständighet- Tänk långsiktigt!!det du vill att barnet/eleven skall klara i vuxenlivet behöver den träna sig i redan nu. Camilla Carlsson, SPKC

4 Delaktighet- Hur engagerad är eleven i skolsituationen? Är situationen anpassad så delaktighet blir möjligt? Bemötande Inkludering/exkludering - Hur mycket kommer eleven att delta i klassrummet. Vilket mål har ni? Bedömer du/ni er skola som en inkluderande skola? Vad innebär det att en skola är en inkluderande skola? Miljön - Hur tillrättaläggs miljön utifrån elevens behov? Elevens behov/ önskemål - Samtala med eleven, hur tas elevens önskemål och behov emot? Olika sätt att samtala med en elev. Olikheter - Olikheter berikar. Ingen är lika- alla är vi olika på olika sätt. Förebyggande arbete med tex kränkande behandling. Hur kan vi hjälpa eleven att komma in i den sociala samvaron? Inställning till individintegrering - Hur är din inställning till att ha en individintegrerad elev i din klass? Finns det farhågor? Vilka? Din inställning till att ha en individintegrerad elev i klassen avspeglar sig utåt till din klass och övrig personal. Positiv inställning leder till ett positivt förhållningssätt och v.v. Policy Rektorns roll Sätter ramar och ger förutsättningar Styrdokument och rekommendationer- Skollagen LGR 11, Läroplanen, FNs barnkonvention, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Salamancadeklarationen, mfl. Elevhälsoplan- hur känd är elevhälsans arbete på skolan? Likabehandlingsplan Finns det någon policy för inkludering och elever med funktionsnedsättning? ( skolans elevhälsoplan) Hur ser likabehandlingsplanen ut? Hur ser det förebyggande arbetet ut? Är det levande dokument? Känner alla på skolan till skolans policy och dokumenten/ planerna? Camilla Carlsson, SPKC

5 -Vad säger forskningen- Aspekter som främjar inkludering i skolan Kunskap om funktionsnedsättningen. Erfarenheter av att arbeta för social inkludering. Utbildning i hur man arbetar för inkludering och hur man möter olikheter. Följa upp och utvärdera de insatser som görs. Samarbete mellan lärare. Information till alla på skolan, elever och personal. Skolans lokaler passar för alla elever. Hjälpmedel används på rätt sätt. sist men inte minst: Några röster från eleverna... - Ju bättre vi lyckas inom vissa områden, desto mindre villiga är våra lärare att tro att vi kan vara mycket funktionsnedsatta inom andra områden. Om vi skall lyckas i att lära oss, så behöver vi lärare som anpassar sig till vår lärandestil. Om vi skall överleva psykiskt, behöver vi en omgivning som accepterar och respekterar oss för de vi är, istället för att bedöma oss utifrån en normalitetsnorm som vi, per definition, aldrig kommer att motsvara (Inkludering eller ej M. Falkmer cit C. Sainsbury) Lycka till med det inkluderande arbetet!! Camilla Carlsson, SPKC