Vårt förbund tillstyrker samtliga förslag men vi har en del synpunkter som vi redovisar under angivna rubriker nedan.

Transkript

1 YTTRANDE Utbildningsdepartementet Yttrande över remisspromemoria Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2017/03537/GV) Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade remisspromemoria. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för barn, unga och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Vårt förbund tillstyrker samtliga förslag men vi har en del synpunkter som vi redovisar under angivna rubriker nedan. 4.3 Elever på yrkesprogram ska få välja bort kurser som ger grundläggande behörighet Elever kan behöva stöd för att nå målen Situationen för gymnasieelever med autism är generellt sett mycket bekymmersam. Det bekräftas i förbundets skolenkät men även i kontakter med medlemmar blir detta tydligt. Vid tiden för enkäten hade 44 procent av eleverna som gick i gymnasiet inte godkända betyg i svenska, matematik och engelska. Frånvaron för den här gruppen är alarmerande hög: 57 procent har regelbunden frånvaro i olika omfattning (sjukfrånvaro och giltig frånvaro exkluderad) och 12 procent har varit frånvarande mer än fyra veckor i sträck. Skälen till låg måluppfyllelse och hög frånvaro är främst bristen på autismspecifik kompetens hos personalen, brister i anpassningar av skolmiljön, bristande stöd i lärsituationen, bristande stöd i sociala situationer men också aspekter som att nyckelpersoner är borta får stora konsekvenser för den här gruppen elever. Enkäten visar också att brister i anpassningar och stöd är större i gymnasieskolan än i grundskolan generellt, vilket bland annat även bekräftas i Gymnasieutredningens slutbetänkande. 1 I gymnasieskolan ökar förväntningarna på att eleven ska vara mer självständig, vilket är en av flera svårigheter som många elever med autism har. Gymnasieutredningen uppmärksammar den generella bristen på anpassningar och stöd och efterfrågar bättre helhetssyn på eleven samt att både extra anpassningar och särskilt stöd ska dokumenteras. Förbundet delar gymnasieutredningens inställning och slutsatser. För elever med autism måste stödet alltid vara individuellt utformat utifrån elevens 1

2 2 specifika behov och förutsättningar. För detta krävs att man gör en pedagogisk kartläggning, vilket redan är krav i grundskolan före upprättande av åtgärdsprogram och särskilt stöd. Det borde också vara en självklarhet i gymnasieskolan. Vidare menar vi från förbundets sida att det behövs utökad specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan. Regeringen har redan anslagit medel för satsningar gentemot grundskolan på det här området och vi tycker att man även ska satsa på att stärka gymnasielärarnas allmänna kompetens om olika slags funktionsnedsättningar och specifikt måste kunskapen om autism och dess konsekvenser ur pedagogisk synvinkel bli bättre, också i förhållande till skol- och lärmiljöns konsekvenser för elever med autism. Behovet inom gymnasieskolan är förmodligen ännu större än inom grundskolan. Sedan länge driver förbundet att det ska finnas en speciallärarinriktning mot autism, vilket saknas idag Elevernas garanterade undervisningstid utökas Som framgår av remisspromemorian uppmärksammar Skolinspektionen att det redan idag finns brister i bland annat skolans planering till exempel att det blir schemakrockar (sid 28), och risken finns att den typen av problem snarare blir fler om antalet poäng inom yrkesprogrammen ökar. Att undervisningstiden garanteras är förstås ett måste om nu utbildningarna blir än mer komprimerade. Autism- och Aspergerförbundet anser självfallet att det är positivt att eleverna garanteras utökad undervisningstid. Läraren är en av de främsta faktorerna för studieframgång. Lika viktigt för många elever med autism är dock att skoldagen innehåller pauser för återhämtning. I annat fall kan det bli svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Detta är en direkt konsekvens av funktionsnedsättningen. Att leva med autism innebär att man har diagnosticerade perceptuella svårigheter särskilt avseende möjligheten att stänga ute, sortera och relatera till olika sensoriska intryck. Miljön bör därför utformas så att elever med autism ges både möjlighet att delta men det ska även finnas möjlighet till avskildhet för att hantera och bearbeta intrycken och förebygga överstimulering. Nedsatta förmågor grundar sig i en nedsatt förmåga att integrera och processa sensoriska intryck och utgör hinder för delaktighet. Ett alltför komprimerat schema utan möjlighet till återhämtning innebär alltså att bägaren snabbt kan rinna över för en elev med autism. Då dräneras man på energi och det är omöjligt att hänga med i undervisningen. Således behövs för vissa även luft i schemat. Det här är en viktig aspekt i hur man utformar rätt extra anpassningar och särskilt stöd för elever med autism. Stödet som utgår måste alltid vara individuellt utformat utifrån varje elevs unika förutsättningar. Det som ligger utanför själva undervisningssituationen till exempel raster och studiedagar är sådant som också är besvärligt för många elever med autism på grund av bland annat brister i socialt samspel och social kommunikation. I det här sammanhanget vill vi särskilt lyfta behovet av rätt stödinsatser när eleven är ute på praktik. I de yrkesinriktade programmen på gymnasiet ser förbundet stort behov av att Studie- och yrkesvägledningen (SYV) har kunskap om en elevs funktionsnedsättning för att SYV tillsammans med övrig personal ska kunna arbeta proaktivt och säkerställa rätt stöd både inom den teoretiska och praktiska delen av utbildningen men också för att rätt kunna vägleda studenter med autism in i vidare studier eller arbete. Studenter med autism som når högskolan hoppar många gånger av på grund av otillgängliga lärmiljöer och bristande stöd. Här vill vi därför gärna lyfta in det nu avslutade projektet RUSTA som arbetat 2

3 3 systematiskt med att ge individuellt utarbetat stöd till studenter med Aspergers syndrom på KTH med gott resultat Regleringen av den garanterade undervisningstiden vid arbetsplatsförlagd lärande ska justeras. Som vi redan nämnt är det oerhört viktigt att de anpassningar och stöd som utgår under tiden i skolan upprätthålls under praktikperioder för elever med autism på gymnasiets yrkesprogram. I den sista delen av förbundets yttrande vill vi för det första fördjupa och åskådliggöra de hinder som elever med autism brottas med i skolan och i skolmiljön, och för det andra vill vi visa på konsekvenserna av en undermålig skolgång för personer med autism på dagens arbetsmarknad. 6. Ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan Vi tillstyrker förslaget om att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan, men vill betona att det är lika viktigt att extra anpassningar och särskilt stöd ska vara utformade utifrån elevens behov och förutsättningar också i de estetiska ämnena. Detsamma gäller att lärmiljön är tillgänglig också för elever med autism så som vi beskrivit. Autism och dess konsekvenser i ett skolsammanhang De allra flesta med autism, oavsett begåvningsnivå har en ojämn begåvningsprofil. Den första bilden nedan illustrerar normalvariationen för begåvning hos befolkningen. Den andra bilden nedan visar den ojämna begåvningsprofil som ofta kännetecknar elever med autism. 4 En elev med autism kan således ligga över genomsnittet i vissa aspekter men samtidigt falla långt under genomsnittet i andra. Många gånger överskattar man därför elevens förmåga i ett skolsammanhang. Risken för ett skolmisslyckande är stor Den övre bilden är hämtade från Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet och den undre från Eva Nordin-Olson som är läkare och tidigare ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.

4 4 Enligt den gamla skollagen kunde en del elever med autism få tillträde till grundsärskolan på grund av omfattande kognitiva svårigheter samt just ojämnheten i begåvning, och där det blev tydligt att eleven inte skulle kunna ha förutsättningar att nå målen enligt grundskolans läroplan. Förändringen i den nya skollagen 2011 av den så kallade målgruppsparagrafen 5 har inneburit stora negativa konsekvenser för vissa elever med autism då det idag endast är elever med IK 70 eller lägre som har tillträde till grundsärskolan, dvs. elever med diagnosen utvecklingsstörning, vilket innebär att de här eleverna idag återfinns i grundskolan/gymnasieskolan. Ändringen i målgruppsparagrafen har dock inte inneburit att motsvarande kompetens tillförts och att resurser har satsats på de här eleverna inom vare sig grundskolans eller gymnasieskolans verksamhet. Autism- och Aspergerförbundet anser att skollagens målgruppsparagraf ska ändras så att elever med autism med stora kognitiva svårigheter har möjlighet att läsa efter grundsärskolans läroplan alternativ gymnasiesärskolans. 6 Således förekommer det att elever med autism går mellan de båda skolformerna under skoltiden. Det finns självklart också elever med autism som är normal- och särbegåvade, och som har mindre omfattande kognitiva svårigheter, men även dessa elever möter stora hinder att nå upp till skolans mål. Skälet till den svåra situation som många elever med autism har i skolan handlar om konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Genom att illustrera hur skolans läroplaner och nuvarande betygssystemet slår mot vår elevgrupp blir detta tydligt. 5 Skollagen 29 kap 8 6

5 5 I skolans styrdokument utkristalliserar sig fem övergripande förmågor The Big 5: 7 1. Analysförmåga till exempel att beskriva orsaker och konsekvenser. 2. Kommunikativ förmåga till exempel att framföra och bemöta argument. 3. Metakognitiv förmåga till exempel att lösa problem med anpassning till en viss situation. 4. Förmåga att hantera information till exempel att kritiskt granska en text. 5. Begreppslig förmåga till exempel relatera språkliga begrepp till varandra. De här förmågorna tangerar i många stycken det som är just svårigheterna inom autism: 1. Inte förstå orsak och verkan, brister i konsekvenstänkande. 2. Svårigheter inom socialt samspel och kommunikation, bristande ömsesidighet. 3. Bristande inlevelseförmåga, bristande anpassningsförmåga och svårt med problemlösning. 4. Konkret förståelse av språket, svårt att förstå undertext och det som är outtalat. 5. Svårt med begreppsbildning. De nedsatta förmågor som elever med autism har i flera aspekter grundar sig i en nedsatt förmåga att integrera och processa sensoriska intryck. Det krävs således många gånger synnerligen specifika anpassningar för att elever med autism till fullo ska kunna nå skolans mål och vara inkluderade i den ordinarie undervisningen. Möjligheten att använda undantagsbestämmelsen finns förstås men det finns också en osäkerhet bland lärare hur den kan användas. 8 Situationen för unga med autism på arbetsmarknaden Enligt en ESO-rapport framgår det att de som har den allra sämsta utgångspunkten på arbetsmarknaden faktiskt är unga med funktionsnedsättning, vilket ofta även samvarierar med att man inte har fullständig gymnasiebehörighet. Hos den här gruppen är inte bara utfallen svaga utan tenderar att försämras över tid även i jämförelse med andra svaga grupper till exempel utrikesfödda. Personer med autism har en mycket svag ställning på dagens arbetsmarknad, delvis som en konsekvens av dåliga skolresultat, som indikeras i vår skolenkät. Utöver det behöver en del elever med autism längre tid på sig för att fullgöra sin skolgång. Det beror på flera faktorer. Dels finns som konstaterats stora brister i skolan när det gäller kunskap om autism, brister i stöd med mera, men även konsekvenserna av autism påverkar. Generellt kan man säga att person med autism mognar senare än sina jämnåriga på flera plan. Man brukar skatta att ett barn eller en ungdom med autism ligger på två tredjedels mognad i jämförelse med en jämnårig som har en genomsnittlig utvecklingstakt Skollagen 15 kap 26

6 6 Andel personer år som har arbete som huvudsaklig sysselsättning efter typ av funktionsnedsättning, , i procent. God utbildning och möjligheter att studera är en viktig förutsättning för att få tillträde till arbetsmarknaden. Risken för utanförskap och marginalisering är därför stor bland ungdomar som varken arbetar eller studerar. Det är vanligare att ungdomar med funktionsnedsättning varken arbetar eller studerar jämfört med övriga ungdomar. Bland ungdomar med funktionsnedsättning i åldersgruppen år är det 12 procent som varken arbetar eller studerar. Motsvarande andel för övriga ungdomar är 7 procent. 9 Det framgår av diagrammet ovan att gruppen med autism (neuropsykiatrisk diagnos) är en av de funktionsnedsättningar som innebär att man har allra svårast att få tillträde till arbetsmarknaden. Endast drygt 35 procent i den här gruppen har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Unga med funktionsnedsättning har inte ett arbete i samma omfattning som andra. Andelen som har grundskola som högsta avslutade utbildning var 17 procent unga med funktionsnedsättning jämfört med 7 procent bland övriga unga som inte arbetade. Den överlägset vanligaste funktionsnedsättningen som hindrade ungdomar från att påbörja och fullfölja gymnasieskolan var ett neuropsykiatriskt tillstånd till exempel Aspergers syndrom (knappt 70 procent av dem funktionsnedsättning) Unga Utanför? Unga med funktionsnedsättning, SCB 2017

7 7 Och vad händer med eleverna som går i gymnasiesärskolan? Den grupp som har allra minst chans att få ett reguljärt arbete är unga som genomgått särskolan. Måluppfyllelsen inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan för elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning är ännu lägre än för elever med autism inom grundskolan och gymnasieskolan. Detta trots att grundsärskolan oftast kan erbjuda ett sammanhang som fungerar bättre för elever med autism. Orsakerna är flera men vi menar bland annat att kompetensen om autism inom särskolans verksamhet måste öka till exempel ska särskolans personal omfattas av det specialpedagogiska lyftet som pågår, vilket inte är fallet. Ytterligare skäl till varför det behövs ökad kompetens om autism i grundsärskolan är elevernas möjligheter till arbete i framtiden. Regeringen har nu bestämt att man ska kartlägga vilka möjligheter särskoleelever har för eftergymnasiala studier. Utöver det har utbildningsutskottet uppmanat regeringen att särskilt utreda hur tillgången till eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på det här initiativet eftersom det är oerhört angeläget att även elever med en intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet att kunna delta i eftergymnasial utbildning och därmed öka sina chanser till en plats på arbetsmarknaden. Vi ser en alltmer hårdnande arbetsmarknad och för elever som lämnar gymnasiesärskolan finns endast 22 procent på den reguljära arbetsmarknaden, vanligtvis med någon slags lönesubvention. Färre kvinnor i jämförelse med män har arbete i den här gruppen. Här krävs självfallet en rad olika åtgärder för att förändra möjligheterna för den gruppen men vi menar att det är vitalt att man ska kunna nå så långt som möjligt i sina studier och nå sin fulla utvecklingspotential redan från skolstart, och då är kvaliteten i undervisningen avgörande. Konkret behöver man till exempel tidigt säkerställa att särskolan samverkar med externa aktörer för att skapa praktikplatser åt eleverna. Således är det även här vitalt att SYV har kompetens om elevernas funktionsnedsättningar samt att samverkan sker inom skolan både kring de teoretiska och praktiska inslagen. Staten och kommunerna har länge sagt sig vilja anställa fler personer med funktionsnedsättningar, men det har visat sig vara tomma ord. Det finns andra aktörer som varit bättre förebilder på det området. Det är av största vikt att staten går före och visar vägen och visar att alla faktiskt kan vara en del av vår gemensamma arbetsmarknad, att alla behövs och att alla kan bidra. Datum som ovan Anne Lönnermark Ordförande genom Agneta Söder Ombudsman, agneta.soder@autism.se