2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

Transkript

1 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass

2 Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund och Saco

3 Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund är överens om att Sverige måste höja ambitionerna inom utbildningsområdet. Vi vill lyfta fram betydelsen av god kvalitet i varje del av utbildningskedjan och hur viktigt det är att kunskapsmålen för varje steg är avklarade innan man går vidare till nästa. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Staten måste ta ett tydligt och övergripande ansvar för hela utbildningssystemet samtidigt som professionerna måste få ökat inflytande. Politikerna ska ge förutsättningarna medan uppdraget att undervisa och utbilda till fullo riktas till lärare på alla nivåer inom utbildningsväsendet, till skolledare och lärosätesrektorer. Vi vet att våra medlemmar är beredda att ta sitt professionella ansvar på respektive nivå. Med tydliga uppdrag och stärkt mandat för professionerna inom utbildningssektorn går det, även inom ramen för befintliga medel, att åstadkomma förbättringar. Utbildningens roll i samhället En samlad satsning på hela utbildningskedjan är vägen till ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige. En utbildning av hög kvalitet är central för näringslivets och ekonomins utveckling, men den har långt större betydelse än så. Utbildning ska ge den bildning som är nödvändig för ett aktivt medborgarskap, för att demokratin ska fungera, för att samhället ska hålla samman och segregation ska motverkas men också för att Sverige ska kunna vara öppet mot världen och kunna ta sig an framtidens utmaningar. Det ligger i samhällets intresse att erbjuda god utbildning som finansieras via skatter. En utbildning av hög kvalitet bygger på att lärare och forskare genom hela utbildningskedjan får goda förutsättningar att professionellt bedriva utbildning på vetenskaplig grund. Undervisning behöver ständigt utvecklas och anpassas till de krav som vår omvärld ställer på utbildningen. I vår strävan att höja kunskapsnivån måste lärarna förnya och fördjupa sina ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sina undervisningsmetoder. Elever och studenter behöver få kunskap och stöd i utbildningsvalen Utbildningskedjan består av flera delar som var och en har sina uppgifter. Det kompensatoriska uppdraget på grund- och gymnasieskolan är viktigt och ska tas på allvar. Däremot upphör det på eftergymnasial nivå och de individuella valen får ökad betydelse. På lågstadiet ska alla elever, oavsett förutsättningar, lära sig läsa och skriva samt grunderna i matematik. 3

4 Progressionen i både mellan och högstadiet bygger på dessa grundkunskaper. Finns det behov av specialpedagogiskt stöd i lågstadiet ska det tillgodoses. Det behövs mer stöd än vad som ges idag och antalet speciallärare måste öka drastiskt i skolan. Elever som går vidare i utbildningskedjan utan de grundläggande kunskaperna ges små chanser att lyckas i skolan. Ofta är det dessa elever som senare inte klarar behörighet till gymnasieskolan. Varje skolform ska förbereda eleverna väl för nästa. Elever på gymnasienivå ska inte behöva kompensera för kunskapsbrister som uppkommit i grundskolan. Det är ett misslyckande för grundskolan men även för samhället och kan bara undvikas genom riktade och samordnade insatser, ibland med instanser utanför skolan. Det är rimligt med olika kunskapskrav för att antas till gymnasiet beroende på vilken utbildning eleven väljer. Gymnasieskolan behöver erbjuda både teoretiska och yrkesinriktade program. Genomströmningen kan förbättras om yrkesprogrammens status höjs och utgör bra alternativ för elever som inte är motiverade för teoretiska studier. Samtidigt ska det vara möjligt att i efterhand komplettera och ändra tidigare utbildningsval. Valmöjligheterna efter grundskolan är många och marknadsföringen massiv från konkurrerande utbildningsanordnare. Därför måste det finnas bättre tillgång än idag på skickliga studie- och yrkesvägledare. Det behövs både för ungdomar som ska välja yrkesbana före- och efter gymnasiet och för vuxna som kan behöva ställa om senare i livet. Vägledningen ska utgå från varje persons önskemål och förutsättningar och inte begränsas av socioekonomisk bakgrund eller utifrån samhällspolitiska attityder om att vissa utbildningsvägar är mindre fina än andra. Sverige behöver duktiga akademiker likväl som skickliga tjänstemän, hantverkare och arbetare. Därför är eftergymnasiala studier som yrkeshögskola, folkhögskola och teoretiska studier på högskola alla bra alternativ. Det bör återspeglas tydligare i antalet platser inom respektive utbildningsform. Inte minst kan det finnas anledning att utöka antalet platser på yrkeshögskolan. Den som väljer att studera på högskola gör en stor investering både för sig själv och för samhället. Felval är dyrt. För att kunna göra välinformerade val behövs lättillgänglig information om skillnader i utbildningars innehåll och kvalitet och ett förutsägbart antagningssystem. Antagningssystemets behörighetskrav är ett sätt att garantera att de studenter som antas håller en viss kunskapsnivå redan innan de börjar på högskolan. Högskolan har inget kompensatoriskt uppdrag och ska därför inte behöva kompensera för grundläggande gymnasiekunskaper. Studenternas förkunskaper är en av de avgörande faktorerna för att den högre utbildningen kan hålla hög kvalitet. 4

5 För att rusta Sverige till ett ledande kunskapsland föreslår vi att: Staten ska ta övergripande ansvar för finansieringen Beslut som fattas inom utbildningsområdet, oavsett nivå i utbildningssystemet, måste ha målsättningen att Sverige ska vara världsledande i utbildning och forskning. En annan övergripande målsättning måste vara att svensk utbildning, oberoende av driftsform, ska vara likvärdig oavsett var den bedrivs geografiskt. Då krävs ett övergripande ansvar för ett sammanhållet utbildningssystem av hög kvalitet. Staten är den enda aktör som kan ta på sig ansvaret som högste garant för en likvärdig och högpresterande skola och högskola. Därför ska staten ta det övergripande finansieringsansvaret för vårt utbildningssystem, samt ett ökat ansvar för att garantera resurserna för undervisningen på alla nivåer i systemet. Det samlade ansvaret innebär också att risken för segregation i utbildningssystemet motverkas och möjliggör för alla lärare, alla skolledare och alla lärosäten att ta ett professionellt ansvar för utbildningen. På högskolenivå borde utbildningsuppdraget dessutom utökas till att omfatta även kompletterande högskoleutbildningar för invandrade akademiker. Locka de bästa att stanna i yrket All utbildning är beroende av skickliga lärare. Villkoren för lärare och skolledare måste vara sådana att kvalificerade studenter lockas att välja lärarutbildningen. Lika viktigt är att redan verksamma lärare och skolledare väljer att stanna kvar i yrket. Att kraftigt höja lärarnas och skolledarnas status och löner är en av utbildningspolitikens viktigaste uppgifter, och det är helt nödvändigt för att säkra ett väl fungerande skolsystem där eleverna får en bra skolgång. Att ge universitetslärare och forskare anställningar och karriärvägar likvärdiga de som finns på den övriga arbetsmarknad är grunden för högre utbildning och forskning av god kvalitet. Statens övergripande ansvar för utbildningssystemet innefattar även lärarutbildningen. En särskild utmaning är att alltid garantera samtliga undervisningsämnen i samtliga årskurser på något av de svenska lärosätena. Det är också viktigt för landet att åtgärda de underskott av lärare som finns i vissa ämnen. Stärk banden mellan utbildning och forskning Högskolelagen och skollagen föreskriver att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet. På högskolan ska verksamheten dessutom bedrivas så att det finns ett nära samband mellan utbildning och forskning. Det betyder att alla utbildningar på högskolenivå inte minst lärarutbildningen ska bedrivas av vetenskapligt aktiva universitetslärare. Det betyder också att yrkesaktiva lärare och skolledare i barn- och ungdomsskolan ska relatera sina yrkesmässiga överväganden till forskning och beprövad erfarenhet. Samverkan mellan forskning och skola måste stärkas. 5

6 Just lärarutbildningen är en akademisk yrkesutbildning och ställer därför speciella krav på att teori och praktik vetenskap och beprövad erfarenhet integreras. Utöver disputerade lärare inom ämnesområdena är det viktigt med lärare som kan själva professionen. Fördjupade kunskaper hos de professionella ökar elevens chans att lyckas med sin skolgång. För att stärka den vetenskapliga grunden i barn- och ungdomsskolan behöver vi utveckla en struktur och ett belöningssystem där staten tar ett ökat ansvar för att lärare och skolledare erbjuds kunskapsfördjupning inom ramen för sina tjänster. Yrkesverksamma inom en profession som handlar om att förmedla kunskap behöver naturligtvis ständigt uppdatera sin egen kompetens. För rektorer, professorer och lärare på alla nivåer borde en kontinuerlig kompetensutveckling vara en självklarhet. Alla universitetslärare ska vara vetenskapligt aktiva och icke disputerade lärare ska erbjudas forskarutbildning. Högskolornas basanslag för forskning måste höjas kraftigt så att forskningen kan bedrivas nära utbildningen. Minska detaljstyrningen Professionerna har för litet inflytande över verksamheten och deras olika kompetenser nyttjas inte fullt ut. Uppdraget att undervisa och utbilda ska till fullo riktas till lärare oavsett var i systemet de är verksamma. Skolledare i barn- och ungdomsskolan och rektorerna på lärosätena ska styra verksamheten och skapa en organisation som stödjer det som sker i klassrummet, säkrar kvaliteten och utmanar till förbättring. Läraren avgör vilka metoder som ska användas och anpassar de tillgängliga resurserna utifrån elevernas och studenternas behov. För att det ska fungera väl är det viktigt att lärare undervisar i de ämnen och i de åldersgrupper som de är utbildade för. Det är också viktigt att det finns tillgång till speciallärare, framförallt under lågstadiet. Högskolans styrsystem och examenskrav beslutas på utbildningsdepartementet och deras beslut får naturligtvis stora effekter på lärosätena. Vikten av en långsiktig finansiering för både grundutbildning och forskning är helt avgörande för kvaliteten i den högre utbildningen. Idag är den direkta politiska inblandningen i skolans inre arbete alltför stark. På sikt riskerar det att utarma professionernas eget ansvar för den egna kompetensen och verksamhetsresultaten. 6