Likvärdig skola med hög kvalitet

Transkript

1 Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde

2 Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag, förslag på konkreta åtgärder och prioriteringar för dessa för att skapa en likvärdig skola och för att öka kvaliteten totalt i Barn & Ungdom. Målsättning med en likvärdig skola Målet är en trygg skola med god kvalitet, samordnat stöd och hög kompetens där alla elever når målen. Barn- och ungdomsnämndens avsiktsförklaring för likvärdig skola med hög kvalitet omfattar elevers rätt till likvärdig utbildning, elevers rätt till samordnat stöd, elevers rätt till behöriga och legitimerade lärare som har höga förväntningar på eleverna. De kommunala enheterna utgör tillsammans med de fristående skolorna det totala utbildningsutbudet för Gävles grundskoleelever. Avsiktsförklaringen innebär att alla elever ska kunna nå målen oavsett vilken skola man går i och oavsett olika förutsättningar. Varför behöver vi se över skolorganisationen? Utgångspunkten för alla förändringar och underlag är att skapa bättre förutsättningar för alla elever att kunna nå målen genom samlade resurser och samlad kompetens i hållbara, flexibla organisationer. Förändringar inom skolområdet som riksdag och regering beslutat, som till exempel lärarlegitimation, ny skollag och nya läroplaner, påverkar alla kommuner och fristående huvudmän och innebär att omställningar och förändringar behöver göras för att möta kraven. Att inte göra några förändringar får också konsekvenser för likvärdighet, kvalitet och behörighet. Kunskapsresultaten behöver förbättras Skolinspektionens tillsyn av Gävles skolor, som genomfördes under läsåret 2011/2012, förstärker behovet av den utredning som har startat. Tillsynen visar att skolornas arbete med att se till att alla elever når kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt behöver förbättras. Den nationella statistiken visar att de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 uppvisar relativt goda resultat jämfört med riket. Eleverna i årskurs 9 har däremot genomgående sämre resultat jämfört med riket. Sett över en femårsperiod har flera resultat försämrats och det finns stora skillnader i resultat mellan olika skolor. Tillsynen visar också att det finns brister i flertalet skolors arbete med att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar. Även de elever som lätt når kunskapskraven får inte på alla skolor den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsmässiga utveckling. Tillsynen visar att det finns många skolor som behöver förbättra arbetet med att ge särskilt stöd. Framgångsfaktorer för att höja kunskapsresultaten De totala resurserna inom Barn & Ungdom behöver samordnas

3 o för bästa stöd till eleverna, o för att organisationen ska vara resurseffektiv och hållbar. Lärarnas betydelse för elevernas måluppfyllelse är central, vi behöver o säkerställa rätt kompetens, o säkerställa tydlig målavstämning mot elevers resultat, o skapa förutsättningar för optimalt nyttjande av lärarresurser och övriga resurser, o skapa attraktiva lärartjänster. Förutsättningar Skolplacering Enligt skollagen ska stor hänsyn tas till vårdnadshavares önskemål om skolplacering. Alla elever har rätt till en skola i närheten av hemmet. Endast om ett val av skola medför betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter kan avsteg göras från önskemål om skolplacering. De kommunala skolornas utbildningsplatser ska tillsammans med de fristående skolornas utbildningsplatser svara upp mot det elevtal som finns i kommunen. Hur eleverna fördelar sig på nya och befintliga skolor är svårt att beräkna utifrån möjligheten att välja. Elevökningen under de närmaste åren kan innebära att någon/några skolor behöver utökas. För andra skolor kan utvecklingen innebära problem att åstadkomma godtagbara organisationer ur kvalitativ, flexibel och hållbar aspekt. Befolkningsutveckling och elevströmmar Under perioden sker en elevökning fanns det elever i grundskolorna i Gävle oavsett huvudman. För 2016 beräknas det enligt prognoser vara elever. Tre fristående skolor har godkänts av Skolinspektionen och har möjlighet att starta höstterminen 2013; Kunskapskolan årskurs 6-9 (ca 400 elever), Thoréngruppen årskurs 6-9 (ca 200 elever) och Engelska skolan förskoleklass till årskurs 3 (192 elever). Ytterligare två fristående skolor har sökt tillstånd att starta; Erlaskolan årskurs F-9 (480 elever) samt Thoréngruppen förskoleklass till årskurs 5 (140 elever). Om alla nya fristående skolor får tillstånd och startar med tänkt elevunderlag innebär det överkapacitet av platser Kommunens planeringsfolkmängd till år 2025 innebär ytterligare en ökning med ca 700 elever räknat från 2016 och beräknas då vara Som jämförelse kan nämnas att det år 2002 fanns elever i grundskolorna i Gävle. Elevökningen till år 2025 fördelar sig ganska jämt mellan stadierna men ser olika ut i rektorsområdena. Ökade behörighetskrav - lärarlegitimation I skollagen finns utökade krav på behörighet för lärare från 2015, lärarlegitimation. Kravet innebär bland annat att en huvudman ska använda lärare som har en utbildning som är avsedd för de ämnen och årskurser som läraren ska undervisa i. Enbart legitimerade lärare får sätta betyg. Ökade behörighetskrav - påverkar organisation Organisatoriskt innebär de ökade behörighetskraven att lärare och elever måste matchas utifrån ämnen och årskurser. I årskurs F-6 innebär det att klasslärarsystemet inte kan fortsätta om inte skolan har pedagoger med lärarutbildning med en bred behörighet, som ofta fanns i de äldre lärarutbildningarna. Det krävs även behörighet för de praktiskt-estetiska ämnena i de lägre åldrarna. En konsekvens blir oavsett organisation att de yngre eleverna möter fler lärare. Konsekvensen blir ännu större inom grundsärskolan, där lärarna enligt författningarna både ska ha ämnesbehörighet och specialpedagogisk utbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. För F-6-skolorna, särskilt om de är små, kan det också innebära att elever och/eller lärare måste ha undervisning på flera skolor. Restid blir då en del av fler lärares arbetstid, vilket kan påverka tiden för undervisning, för- och efterarbete samt möjligheterna till professionella möten. I årskurs 7-9 är kraven på ämnesbehörighet högre för att få legitimation. Antalet ämnen för eleverna är också fler. En legitimerad ämneslärare i årskurs 7-9 kan undervisa i lägre årskurser, men inte tvärt om.

4 För små 7-9-skolor kan effekterna i ännu högre grad än för F-6-skolor bli att elever och/eller lärare måste ha undervisning på flera skolor och att restiden för lärarna ökar. Det kan då påverka tiden för undervisning, för- och efterarbete samt möjligheterna till professionella möten. På alla små skolor, framför allt på skolor med enbart årskurs F-6 eller enbart 7-9, är det svårt att organisatoriskt, behörighetsmässigt och resursmässigt få bärkraft och därmed förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. Större skolor, framför allt 7-9-skolor, får betydligt större möjligheter att organiseras på ett sätt som möter skollagens krav på behörighet och som ökar flexibilitet och hållbarhet. Därmed minskar också risken för att elever och/eller lärare måste förflytta sig mellan skolor och tiden kan då i stället användas till undervisning, för- och efterarbete och professionella möten. Hållbara och flexibla organisationer med samlade resurser För att uppnå barn- och ungdomsnämndens avsikt en likvärdig skola med hög kvalitet behövs resurseffektiva och långsiktigt hållbara skolor med förutsättningar för en kvalitativt god verksamhet. I en större skola finns bättre förutsättningar att använda tillgängliga resurser effektivt och samlat, till exempel finns större möjligheter att ha samlade resurser för specialundervisning, för elevsociala insatser, för skolbibliotek och IT-medel samt att använda riktade socioekonomiska medel kompensatoriskt och flexibelt. Även personalresursen är lättare att använda utifrån behörighet och utbildning samt för att ge förutsättningar för professionella möten och utveckling. En större skola är också mindre känslig för förändringar i elevantal, vilket gör den mer hållbar på kortare och längre sikt. Sammantaget ger det goda förutsättningar att utveckla skolans likvärdighet och kvalitet för att bättre möta elevernas olika behov och därmed öka kunskapsresultaten. Process under hösten 2012 September - underlag till barn- och ungdomsnämnden I september har barn- och ungdomsnämnden sammanträde och då presenteras detta underlag. Varje rektorsområde beskrivs faktamässigt; antal elever, elevprognoser, socioekonomiska faktorer, lokalyta/elev, hyror, personalbudget/elev, elevrörelser, lärarbehörighet, kunskaps- och värdegrundsresultat. I underlaget presenteras möjliga förändringar för varje rektorsområde utan inbördes ordning eller värdering och vad dessa förändringar skulle kunna innebära. Underlaget presenterar alla slags möjliga förändringar, både små och större, både mer och mindre troliga. Mitten av september - start dialog Från mitten av september till mitten av oktober kommer underlagen att diskuteras på olika former av dialogmöten. Dessa dialogmöten kommer att vara öppna för olika intressenter. Underlagen kommer också att presenteras på gavle.se. Det kommer att finnas flera möjligheter för alla intressenter att lämna synpunkter och förslag. November - underlag för beslut Efter dialogen kommer synpunkterna att hanteras och ett förslag till beslut om organisationen av skolan beredas politiskt inför nämndens sammanträde i november Förslaget kommer sedan att fortsätta diskuteras inför beslut i december December - beslut Beslutet kommer att innehålla åtgärder och förändringar av skolorganisationen på både kortare och längre sikt.

5 Möjliga förändringar Sätra rektorsområde Möjliga förändringar Effekt på likvärdighet, kvalitet, behörighet och resurssamordning Sätra rektorsområde erbjuder en samlad grundsärskoleorganisation Att möta behörighetskraven underlättas Att samordna resurser underlättas Att skapa heltidslärartjänster underlättas Förutsättningar för stöd till elever ökar Resor för lärare minskar (behörighetskrav)