Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Transkript

1 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord Bilaga 1: Studieresultat grundskolan Bilaga 2: Studieresultat gymnasiet Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Modersmålsundervisningen Dokumentinformation Dokumentnamn Verksamhetsberättelse Dokumentansvarig Brita Mattsson, Karin Ledin enhetschefer Fastställd/Upprättad (senast) Reviderad -- Version -- Giltighetstid --

2 2 Inledning Modersmålsundervisning regleras av skollag (2010:800), skolförordning (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039) samt läroplaner för de olika skolformerna. Modersmålsundervisningen i Umeå Kommun bedrivs på gymnasieskolor, grundskolor och förskolor över hela kommunen med elever som har annat modersmål än svenska och vars föräldrar har ansökt om undervisning i modersmål. För barn i förskoleåldern erbjuds modersmålsstöd. Nyanlända elever erbjuds också studiehandledning på sitt modersmål för att öka möjligheterna för eleverna att nå kunskapsmålen. Denna verksamhetsberättelse omfattar verksamheterna modersmålsundervisning, modersmålsstöd samt studiehandledning. Verksamhetsberättelsen riktar sig till dem som har intressen i modersmålsundervisningens verksamhet. Förutsättningar Organisation Från och med hösten 2010 är modersmålsundervisningen i Umeå kommun samma organisation från förskola till gymnasieskola. Ledning och administration för, den nämndsövergripande verksamheten, finns på Hedlundaskolan som är en del av Centrala skolområdet. Verksamheten bestod läsåret 2011/12 av knappt 1900 elever med 36 olika språk. Personalgruppen bestod av 80 modersmålslärare. Av dessa var ca hälften tillsvidareanställda. Elevernas skolbakgrund ser olika ut och förutsättningarna för att parallellt lära sig ett nytt språk och samtidigt fortsätta den övriga kunskapsutvecklingen varierar mycket. Eleverna inom modersmålsundervisningen har i vissa fall nyligen anlänt till Sverige. Modersmålsundervisningen leds av två enhetschefer. Ansvaret för verksamheten i grundskolan delas av dessa, medan ansvaret för verksamheten i förskolan ligger på en enhetschef och ansvaret för gymnasieskolan ligger på den andra. Modersmålsundervisningen har två administratörer knutna till sig. Antalet modersmålslärare har även detta läsår ökat på grund av ökad efterfrågan i fler språk av både modersmålsundervisning och studiehandledning. För gruppen i stort är det låg sjukfrånvaro och låg personalomsättning. Modersmålslärarna tillhör modersmålsundervisningen och är organiserade i språkblandade arbetslag och språkgrupper. Arbetet innebär att de undervisar på grundskolor och förskolor

3 3 runt om i kommunen. På gymnasiet har modersmålsundervisningen främst bedrivits på Dragonskolan. För eleverna på språkintroduktion har modersmålsundervisningen motsvarande årskurs 9 bedrivits på Östra Gymnasiet. Modersmålslärarna har sina arbetsplatser på Hedlundaskolan. Under läsåret har tillgången på arbetsplatser och samlingsrum ökat, dock saknas en större samlingslokal och tillgången på grupprum för arbetsgrupper är liten. Modersmålslärarna arbetar över hela kommunen och reser i tjänsten. Flertalet modersmålslärare reser med buss, dock kräver undervisning på förskolor och skolor som finns utanför tätorten att lärare använder bil i tjänsten. Ett fåtal lärare har under läsåret undervisat sina elever på distans. Återblick Inför läsåret 2011/2012 identifierades följande utvecklingsområden: Samverkan Under läsåret har modersmålsundervisningen varit delaktig i ett projekt, finansierat av Regionalt Utvecklings Centrum (RUC) vid Umeå universitet. Projektet Barns språkliga och kommunikativa utveckling i en interkulturell miljö innefattade både fortbildningsinsatser riktade mot hela modersmålslärargruppen och mer djupgående insatser i form av dokumentation, litteraturstudier och handledning riktat mot de modersmålslärare som arbetade på en utvald förskola. Projektets syfte var att stärka förskolepedagogernas och modersmålspedagogernas kompetens i språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt. Projektet möjliggjorde ett tätare samarbete mellan yrkesgrupperna och försökte hitta modeller för hur samverkan kan se ut. Projektet är under utvärdering, men de modersmålslärare som deltog har varit positiva. Föreläsningsserien har också uppskattats och kunskaper om förskolans uppdrag har ökat i modersmålslärargruppen. Under läsåret har ett antal modersmålslärare deltagit i kompetensutveckling kring språkutvecklande arbetssätt utifrån Pauline Gibbons bok Stärk språket Stärk lärandet. Utbildningen har bedrivits i studiecirkelform där klass-, ämnes- och modersmålslärare har blandats. Målet är att samtliga modersmålslärare på sikt ska få möjlighet att gå utbildningen. Studiehandledning är den verksamhet inom modersmålsundervisningen som kräver mest samverkan för att insatsen ska gynna elevens lärande. Under läsåret har vi från modersmålsundervisningen i olika sammanhang förtydligat vad studiehandledning är, hur ansökan ska gå till och vilket ansvar olika aktörer har. På Hedlundaskolan har utökad studiehandledning bedrivits för nyanlända elever. Modersmålslärarna har tillsammans med Hedlundaskolans lärare getts möjlighet till gemensam planeringstid varje vecka för att öka samverkan. Utvärdering har visat att det krävs tydligare riktlinjer för samverkan, för att hitta effektiva och verkningsfulla arbetsformer.

4 4 Synliggörande Ämnet modersmål har en egen kursplan och eleverna ska bedömas efter kursplanens mål. Modermålslärarna ska skriva omdömen i kommunens dokumentationssystem, UNIKUM. Antalet modersmålslärare som skriver skriftliga omdömen i UNIKUM har ökat. Målet är att omdömet i ämnet modersmål, för alla elever som har modersmålsundervisning, tas upp vid elevens utvecklingssamtal. Enhetscheferna besökte under våren alla ledarlag för att få in synpunker på nya ansökningsrutiner utifrån att rektor beslutar om elevs rätt att få läsa modersmål. Utifrån de synpunkter som kom in har nya rutiner skapats från och med hösten Under vecka 8, då Internationella modersmålsdagen firas, genomförde modersmålslärarna tillsammans med sina elever olika typer av aktiviteter på elevernas förskolor och skolor för att uppmärksamma modersmålets betydelse. Den externa hemsidan för modersmålsundervisning har uppdaterats för att underlätta ansökningsförfarande och förtydliga regelverket för att få läsa modersmål. På intranätet har information om både modersmålsunder-visning och studiehandledning uppdaterats utifrån de nya styrdokumenten Elevinflytande Arbetet med de nya styrdokumenten har tydliggjort elevernas rätt till inflytande. Modersmålsundervisningens arbetsformer med små grupper bör gynna barns och elevers inflytande över sitt lärarande. Det saknas dock underlag för att kunna säga om elevernas inflytande har ökat.

5 5 Bedömning Läsåret 2011/2012 har präglats av fortsatt implementering av nya styrdokument där fokus har legat på pedagogisk planering och bedömning. Modersmålslärarna har i sina språkgrupper arbetat med gemensamma planeringar och fört samtal kring bedömning. Alla betygssättande lärare har haft betygssamtal med sin enhetschef då man motiverat sin betygssättning utifrån mål och kunskapskrav. Kompetensutveckling Gällande kompetensutvecklingsinsatser har modersmålslärarna tagit del av de kommungemensamma satsningarna inom de prioriterade områdena. Samtliga modersmålslärare har nu bärbara datorer, de flesta har genomgått utbildning i PIM. Kompetensutveckling riktad mot modersmålslärargruppen : Flerspråkighet i förskolan Språkutvecklande arbetssätt Språkkonferenser Arbete med styrdokument och bedömning Erfarenhetsutbyten Digital kompetensutveckling Mål och förbättringsåtgärder Modersmålsundervisningen är en kommunövergripande organisation, vars uppdrag är att möjliggöra förskolechefers och rektorers uppdrag att tillgodose behovet av modersmålstöd/modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. För att utföra detta uppdrag och säkra kvaliteten på våra tjänster behöver modersmålsundervisningen utvecklas som professionell organisation. Utvecklingsområden: Bemötande mot de som har kontakt med modersmålsundervisningen ska kännetecknas av respekt och kompetens. Processer som startar med en fråga eller ansökan ska kännetecknas av tydlighet och effektivitet. Verksamheten som modersmålsundervisningen bedriver ska kännetecknas av läroplanernas kunskapsmål och värdegrund. Under kommande läsår vill vi utveckla metoder för att mäta i vilken grad modersmålsundervisningen uppfyller uppdragsgivarnas krav och förväntningar.

6 6 Slutord Modersmålsundervisningen som organisation står inför utmaningar och möjligheter. En växande organisation som ska möta ett ökat behov, behöver ha beredskap för förändringar. Undervisningsformer och metoder ska anpassas efter forskning och beprövad erfarenhet. Ny teknik möjliggör att fler elever kan utvecklas i sitt modersmål. En växande grupp nyanlända elever ska få stöd som ökar deras måluppfyllelse och former för samverkan måste förbättras. Skollagens krav på grundläggande kunskaper ställer rektorer och modersmålslärare inför dilemman. Kunskapskraven i kursplanen utgår från att språket är levande i hemmet men elevernas språkmiljö kan variera mycket. Minoritetsspråkens särskilda rättigheter, kräver samverkan och utveckling av arbetsformer. Förtydligande från lagstiftarna skulle underlätta det arbetet. Vi ser fram emot att modersmålsundervisningen med sina engagerade medarbetare utvecklas till att vara en kraft som tydligt bidrar till att flerspråkiga eleverna når målen. Umeå Brita Mattsson och Karin Ledin enhetschefer modersmålsundervisningen

7 7 Bilaga 1 Betyg grundskolan Höstterminen 2011 fick 78 elever i årskurs 9 betyg i ämnet modersmål. Betygen fördelade sig så att 22 elever fick betyget G (28%), 33 fick betyget VG (41%) och 23 elever fick betyget MVG (30%). 3 elever uppnådde ej målen. Vårterminen fick 80 elever i årskurs 9 betyg i ämnet modersmål. Betygen fördelade sig så att 9 elever fick betyget G, 31 fick betyget VG och 40 elever fick betyget MVG Fördelning av betyg årskurs Vt-11 Ht-11 Vt-12 G 30% 28% 11% VG 45% 42% 39% MVG 25% 30% 50% Höstterminen 2011 fick 78 elever i årskurs 8 betyg i ämnet modersmål. Betygen fördelade sig så att 12 elever fick betyget E (15%), 19 fick betyget D (24%), 18 fick betyget C (23%), 19 fick betyget B (24%) och 8 elever fick betyget A (10%). 2 elever uppnådde ej målen och fick betyget F. Vårterminen 2011 fick 69 elever i årskurs 8 betyg i ämnet modersmål. Betygen fördelade sig så att 13 elever fick betyget E (19%), 11 fick betyget D (16%), 15 fick betyget C (22%), 18 fick betyget B (26%) och 12 elever fick betyget A (17%). En elev fick inget betyg enligt skollagen 10 kap 18. Betyg saknas för 4 elever. Fördelning av betyg årskurs Ht-11 Vt-12 E 16% 19% D 24% 16% C 23% 22% B 24% 26% A 10% 17% F 3% -

8 8 Betyg gymnasieskolan Läsåret 2011/2012 läste 246 elever modersmål på gymnasiet. 166 elever läste enligt gamla kursplanen, modersmål A, modersmål B och Aktiv tvåspråkighet. 60 elever på språkintroduktion läste modersmål enligt kursplanen grundskolan årskurs elever läste enligt GY11, modersmål 1. Betyg gamla kursplaner Antal elever procent MVG 46 28% VG 58 35% G 62 37% Betyg Gy11 A 9 11% B 21 26% C 19 24% D 16 20% E 12 15% F 3 4%