Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Transkript

1 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet På uppdrag av Skolverket har Umeå universitetet (RUC) tillsammans med Mittuniversitetet (RUN) arrangerat seminariedagar om nyanlända elever och skolans värdegrund i kommunerna Umeå, Luleå, Gällivare och Sundsvall under höstterminen 2011 och vårterminen Sammanställning av diskussioner under seminariedagen i Sundsvall, 10 oktober 2012 De diskussioner som fördes i Sundsvall överensstämde väl med de diskussioner som tidigare förts av samma målgrupp i de ovan nämnda kommunerna. Likartad problematik lyfts fram kring värdegrundsfrågor, attityder, organisation och utbildning för att främja de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. Detta ligger i linje med de iakttagelser som Skolinspektionen redovisar i sina rapporter om nyanlända elever i skolan, vilka bland annat visar att många kommuner och skolor inte är insatta i eller följer Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 1 Detta är i sin tur en starkt bidragande orsak till svårigheter för de nyanlända att nå kunskapsmålen i skolan. LÄRARE Hur kan den enskilde läraren bidra till att främja de nyanlända elevernas kunskapsutveckling? Många skriver att det är viktigt att få eleverna att känna sig välkomna och motiverade. Man lyfter också fram att man i högre grad kan utgå ifrån elevernas styrkor, förklara begrepp och kartlägga för att hitta deras kunskapsnivå. Man bör kompetensutveckla sig och många betonar i detta sammanhang att detta bör gälla alla som har med de nyanlända eleverna att göra. 1 Skolinspektionen: Kvalitetsgranskning, rapport 2012:16, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för barn och elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionen: Övergripande granskningsrapport 2009:3, Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Skolverket (2008): Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

2 Att få arbetslaget med på det gemensamma ansvaret för de nyanlända eleverna och att samtliga på skolan lever upp till läroplanens värdegrundsinnehåll, betonas också. Hur kan arbetslaget bidra till att främja de nyanlända elevernas kunskapsutveckling? Ett flertal framhåller att arbetslaget kan bidra till detta genom att ha god kännedom om och insikt i vad som står i skollagen. Man kan öka sina kunskaper, samarbeta för att öka samsynen, speciellt sva-lärare, modersmålslärare, studiehandledare och klasslärare. Man kan betona alla lärares ansvar som språkutvecklare och att alla kan kompetensutveckla sig genom t.ex. Gibbonskurs och i genrepedagogik. Arbetslaget kan medverka till att det finns kommunövergripande gemensamma riktlinjer och bidra till att skolan har en organisation, som gör att eleverna kan uppnå målen. Man funderar kring politikernas ansvar och om de har någon genomtänkt strategi? Arbetslaget kan bidra med att upplysa dem om vad som gäller och om vad som saknas. Men menar att politikerna måste förstå och ta ansvar för frågor gällande nyanlända elever. Lärarna skriver också att man kan arbeta mer för att öka samarbetet mellan eleverna och anordna mötesplatser. Man lyfter också problematiken med att vilja samarbeta mer med modersmålslärarna men att det nästan är omöjligt då de ibland har 9 skolor att pendla mellan. Hur får man tidb? undrar lärarna Föreläsningarna - vad gjorde störst intryck på de deltagande lärarna? Ett flertal skriver att de känner sig bättre förberedda nu på att möta nyanlända elever. Vi behöver modersmålslärare och studiehandledare skriver flera. Man framhåller vikten av att utbilda alla lärare på skolan i språkutvecklande arbetssätt och tycker att det är mycket intressant och imponerande att se hur andra kommuner arbetar. Många är nöjda med dagen och skriver att det var bra och proffsiga föreläsare och att man har fått bra argument för att fortsätta kämpa för dessa elever. Reflektioner: Kartläggning är viktigt. Skolverket borde dock ha haft ett bra material innan kravet om kartläggningen kom. Kommunens ansvar gällande utökade resurser för t.ex. analfabeter? I rekryteringar viktigt att lyfta fram kompetens i svenska som andraspråk. Sid 2 (5)

3 UTVECKLINGSLEDARE, REKTORER, SKOLLEDARE, POLITIKER Lärarnas framåtsyftande reflektioner, några exempel på behov som lyfts under tidigare seminariedagar: Ansvar för att man utgår ifrån de styrdokument och riktlinjer som finns för utbildning av nyanlända elever En tydlig och genomtänkt organisation ger tryggare lärande och ökade möjligheter för flexibilitet inom verksamheten: Kompetensutveckling: Ämnesintegrerad och ämnesövergripande undervisning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt - alla lärare Avsatt tid för utökade samarbetsformer - planering, schemaläggning: sva-lärare, modersmålslärare, studiehandledare, andra ämneslärare och klasslärare Kartläggning möjliggöra för; material, tid Utökad studiehandledning utvecklar elevernas ämneskunskaper och modersmål Frågor Lärarna ser ovanstående frågor som framgångsfaktorer i skolan vad/hur skriver grupperna i ledande position att de kan göra utifrån sin roll för att förbättra dessa? Stödja och underlätta för lärare både vad gäller kompetensutveckling och tid för samarbete. Hjälpa till med att se sina egna resurser/möjligheter inom den egna organisationen. Stötta lärarna genom att regelbundet finnas i klassrummet. Inspirera pedagogerna och ge möjlighet att arbeta vidare med dessa frågor i t.ex. sitt arbetslag. Lyfta frågan om att kvalitetssäkra pedagogiken i klassrummet/mentorskapet i alla ämnen. Tydliggöra för ämneslärarna modersmålslärarnas/studiehandledarnas roll och främja samverkan mellan dem. Arbeta med den pedagogiska planeringen ämnesvis för åtgärdsprogrammen. Man kan ta initiativ för samordnad kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt hur man anammar ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Nyttja MIUN för föreläsningar: kompetensutveckling för många samtidigt. Ha en samlad bild och en kommunövergripande strategi för nyanlända. Sid 3 (5)

4 På vilket sätt kan man utifrån sin roll förbättra förutsättningarna för eleverna att nå måluppfyllelse? Förhållningssätt ha höga förväntningar på eleverna samt tillämpa stöttning. Viktigt med en rättvis resursfördelning. Öka samarbetet med andra skolor/kommuner. Diskutera ekonomi (statliga medel) utöver elevpeng och strategisk fördelning utifrån de två första läsåren i skolan. Driva linjen att kommunen fattar beslut. Reflektioner Samarbete mellan olika yrkesgrupper inom skolan är av stor betydelse för kunskapsutvecklingen. Brist på resurser är ett stor hinder vad gäller tid, pengar, kompetens, personal. Man undrar också hur den statliga ersättningen på 2 år x kr. fördelas i kommunerna. Viktigt att ha en bra dialog med politiker. Man måste kunna ha flera olika organisationer utifrån lokala förutsättningar. Man kan ha en pool av ämneslärare som har ett intresse att utveckla material, former för samarbete, ökad förståelse i ämnen. Umeå den 1 november 2012 Eva Westergren Holgén Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå universitet Sid 4 (5)

5 Mejl: Sid 5 (5)