Lärarhögskolan Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Transkript

1 Sid 1 (9) för ett hållbart förändringsarbete Sammanfattning Många skolor i regionen har vid olika tillfällen påpekat svårigheten med att klara uppdraget om studiehandledning på modersmål, svenska som andraspråk och andra mångfaldsfrågor. I RUC:s verksamhetsplan för har därför följande utvecklingsområden identifierats: modersmål, svenska som andraspråk och mångfaldsfrågor. För att möta det regionala behovet projektanställdes en samordnare med särskilt ansvar för att arbeta med dessa utvecklingsområden. Genom seminarieserien har forskning och praktisk verksamhet knutits ihop med syfte att nå ett hållbart förändringsarbete i de tio deltagande kommunerna. Syftet med kompetensutveckling har väl uppfyllts och delvis är också syftet att kommunerna ska skriva fram en verksamhetsplan uppnått. Några kommuner har skrivit fram en plan under seminarieseriens gång medan andra står i begrepp att göra det. Av deltagarnas utvärderingar kan man tydligt se den positiva utvecklingen inom mångfald och nyanlända som seminarieserien bidragit till. Många kommuner står nu i begrepp att prioritera sitt arbete med skolutveckling på mångfaldens. 1. Inledning Efter ett riksdagsbeslut, år 2006, formulerade Skolverket i samarbete med Myndigheten för skolutveckling ett förslag till mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. I förslaget betonades vikten av en tydlig struktur vid introduktionen i skolan, då utbildningen av nyanlända kan vara svår att planera. En noggrann utredning av elevens behov som underlag för individanpassade lösningar är en till en likvärdig utbildning. År 2008 gav Skolverket ut nuvarande råd och riktlinjer: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 1 Många elever med invandrarbak klarar inte den svenska skolans kunskapsmål och en bidragande orsak till detta är att ett stort antal nyanlända elever får sin ämnesundervisning långt under sin kognitiva nivå. 2 Skolinspektionens rapporter, Utbildning för nyanlända elever rätten till en god 1 Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för skola och gymnasieskola; se 2 Föreläsning av Hans Åhl, fil.lic. i svenska som andraspråk, Umeå den 22/9 2011

2 Sid 2 (9) utbildning i en trygg miljö och Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, visar tydligt på de områden som behöver stärkas ute på skolorna för att öka förutsättningarna för de nyanlända eleverna att klara kunskapsmålen i skolan. 3 Skolor som lyckats bra med att främja de nyanlända elevernas kunskapsutveckling i en trygg miljö är de som, med stöd från politiker och skolledning, engagerat sig mycket i arbetet med attityder till mångfaldsarbete och skolans organisation samt satsat på kontinuerlig fortbildning för både lärare och skolledning. 4 Många skolor i regionen har haft svårt att klara uppdraget om studiehandledning på modersmål, svenska som andraspråk och andra mångfaldsfrågor gällande nyanlända elever. En del av svårigheten ar sig i att skolorna inte alltid är medvetna om de skyldigheter de har vad gäller nämnda områden. Därför måste medvetenheten om uppdraget öka samt kompetensen hos lärare och rektorer stärkas. De flesta skolor är medvetna om denna kompetensbrist men har själva svårt att få till stånd kompetensutvecklingssatsningar som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig. Denna kompetensbrist har bland annat diskuterats inom RUC, vars arbetsutskott och ledningsgrupp består av kommunernas skolchefer och universitetets lärare och forskare. Frågorna har också diskuterats med regionens utvecklingsledare som är organiserade i ett nätverk som RUC koordinerar. Under senhösten 2010 skickades en inbjudan gällande seminarieserien till utvecklingsledarna i regionen. Tio kommuner anmälde sitt intresse. Dessa kommuner är: Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vännäs och Örnsköldsvik. Seminarieserien har under perioden haft 90 deltagare. 1.1 Övergripande syfte Det övergripande syftet med seminarieserien, vilken har byggt på processinriktade insatser, är: 1. Kompetensutveckling gällande nyanlända elevers utbildning 2. En utvecklingsplan för varje skola/kommun skrivs fram, vilken ska utgöra ett stöd för skolans personal i utvecklandet av mångfalsfrågor som rör svenska som andraspråk, studiehandledning och modersmålsundervisning. 3 Övergripande granskningsrapport 2009:3 och Kvalitetsgranskning Rapport 2010:16. 4 Att främja nyanländas elevers kunskapsutveckling med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll Skolverket, 2012

3 Sid 3 (9) 2. Planering och genomförande Följande beskrivning anger hur RUC har arbetat med skolutveckling. Grundplaneringen har gjorts av RUC:s utvecklingsledare Gerd Pettersson, som har erfarenhet och kompetens i skolutvecklingsfrågor och samordnare Eva Westergren Holgén, som även hon har mångårig erfarenhet och kompetens i frågor inom mångfaldsområdet. Utifrån ett skolutvecklingsperspektiv har stor vikt lagts vid det processinriktade arbetssättet vilket har inneburit att innehållet gått från det mer teoretiska till det mer praktiska på så sätt att inläsning har skett inför föreläsningar och att verksamhetsanknutna uppgifter getts mellan träffarna. En hemsida med information om seminarieserien, program, länkar till relevant litteratur, kontaktuppgifter, och annan tillhörande information har iordningsställts. 5 Seminarieserien har planerats utifrån en behovsinventering som gjordes i två steg, en i december 2010 och en i januari Inledningsvis träffades kontaktpersonerna i de tio kommunerna för att tillsammans diskutera vilka identifierade behov som fanns i respektive skola/kommun. Denna första behovsinventering sammanställdes av samordnaren och skickades därefter ut till respektive kommun och skola, via kontaktpersonerna, för påfyllnad. De många behov som då synliggjordes utgjorde sedan en för planeringen av hela seminarieserien. Det har visat sig att många kommuner har relativt likartade utvecklingsbehov och dessutom låg kompetens inom detta ämnesområde. Under denna seminarieseriens gång har åtta heldagsträffar varit förlagda i Umeå. Eftersom många deltagare från Västerbottens inland har lång restid har heldagsseminarier varit mest passande. Programmet för respektive träff har genomgående haft samma ramar. Varje seminarieträff har pågått mellan kl Samordnaren har varje gång inlett dagen med information samt delgivande av processutvärderingen från föregående träff, varefter den första föreläsningen har börjat kl Dagen har slutat kl Träffarna har varit förlagda på torsdagar och fredagar utifrån önskemål och beroende på möjlighet för respektive föreläsare. Programmet för träffarna har fortlöpande lagts ut på hemsidan för seminarieserien tillsammans med information om bak och syfte med seminarieserien för att deltagarna ska ha god kännedom om dels hela seminarieseriens innehåll, dels de enskilda träffarna. Efter varje träff har information och föreläsningsunderlag lagts ut på hemsidan. 5 Hemsidan för kommer att finnas kvar tills vidare så länge behovet finns:

4 Sid 4 (9) Vid seminarieseriens första träff delades s.k. verksamhetsförlagda frågor ut, innehållande värdesfrågor, med syfte att deltagarna skulle diskutera dessa i den egna verksamheten. Dessa togs sedan upp som en stående punkt vid erfarenhetsutbytet under träffarna. Seminarieseren har pågått under tre terminer från och med vårterminen 2011 till och med vårterminen Syftet med en i tid utsträckt seminarieserie har varit att åstadkomma ett hållbart förändringsarbete. 3. Innehåll Föreläsningarnas innehåll har varit väl anpassat till respektive tema. Föreläsarna har fått formulera diskussionsuppgifter till deltagarna. Eftersom gruppen har bestått av deltagare från för-, - och gymnasieskola samt SFI har diskussionsuppgifterna ibland varit fokuserade utifrån yngre och äldre barn och vuxna. I anslutning till föreläsningarna har tid för diskussion inplanerats, så att deltagarna fått möjlighet att bearbeta och reflektera över innehåll och litteratur samt att dela erfarenheter inom temaområdet. Föreläsarna har huvudsakligen utgjorts av forskare och lektorer vid Umeå universitet. Vid uppstarten av seminarieserien anlitades dock Pirjo Lahdenperä, professor inom interkulturell pedagogik, som på nationell nivå arbetar med mångfaldsfrågor inom rektorsutbildningarna. Föreläsarna har också blivit ombedda att formulera 2-3 diskussionsfrågor med anknytning till deras föreläsningar, vilka har delats ut vid respektive seminarium. Litteraturen, som har bestått av ca sidor/föreläsning, har valts av föreläsarna i samråd med samordnaren. 6 Vid tre träffar under den sista terminen har deltagare föreläst ett kortare pass vardera, då de delgivit de övriga deltagarna sina erfarenheter av att skriva fram en plan eller något exempel på hur de arbetat med skolutveckling på mångfaldens. Detta har varit mycket uppskattat av deltagarna, som skrivit Intressant och givande att få höra hur andra har gjort i processutvärderingarna. För att gruppdiskussionerna ska bli så fokuserade och effektiva som möjligt har en samtalsmetod sprungen ur ett amerikanskt material förordats, vilken innebär att deltagarna bildat så kallade Rundor. Syftet med metoden är att varje deltagare ska få beskriva sina erfarenheter utifrån innehållet oberoende av föregående deltagares erfarenhetsbeskrivning. Detta resulterar i att gruppen har fått en varierad spegling av det aktuella innehållet varefter den fria diskussionen kan påbörjas. Varje grupp har fått utse en samtalsledare och någon som antecknar. Vid vissa tillfällen har 6 För detaljerad information om innehållet i seminarieserien; se:

5 Sid 5 (9) grupperna delats in i kategorierna yngre och äldre elever och inför det sista tillfället var gruppindelningen färdiggjord. 3.1 Skolutvecklingsplan Under den andra terminen hade någon kommun, genom några deltagare, börjat jobba fram en plan för skolutveckling medan många andra kommuner och deltagare uttryckte osäkerhet inför hur de skulle gå tillväga. Erfarenhetsutbyte gällande denna fråga lades in i programmet för två av träffarna. Med syfte att ytterligare stötta kommunerna i att få igång arbetet med planen gavs en föreläsning om processinriktad skolutveckling av utvecklingsledare Gerd Pettersson, med betoning på det egna ledarskapet och det egna ledaruppdraget i skolutvecklingen. För att inspirera och visa på goda exempel tillfrågades under den tredje terminen deltagare om de ville delge de andra deltagarna sina erfarenheter inom området och två rektorer från Malå kommun som skrivit fram en plan, presenterade sitt utvecklingsarbete vid en av träffarna. Två andra deltagare presenterade Vännäs kommuns kartläggning av behov, kompetens och fortbildning vilken vänder sig till hela Umeåregionen. 3.2 Kommungemensamma riktlinjer Innan seminarieserien tog sin början utarbetades riktlinjer av samordnaren tillsammans med pedagogiska samordnare för - och gymnasieskola och en styrgrupp bestående av rektorer och skolchefer i regionen: Utbildning av nyanlända elever kommungemensamma riktlinjer för skola och gymnasieskola. Dessa riktlinjer bygger på Skolverkets allmänna råd om utbildning av nyanlända elever samt möter kravet på riktlinjer för kommunerna från Skolverket och Skolinspektionen. Under seminarieseriens gång har erbjudandet gått ut till samtliga deltagande kommuner att ansluta sig till användandet av dessa, och ett flertal kommuner har fattat beslut om att använda dem. Kommunerna hjälps sedan åt ekonomiskt med att bekosta översättningen av bilaga 6: Skolans information till elev och vårdnadshavare. 4. Deltagare och närvaro Till seminarieserien har 90 deltagare varit anmälda, varav de flesta från skolan. Det har varit många modersmålslärare bland deltagarna vilket har varit extra givande för både dem och för övriga ämneslärare, vilka annars så sällan har möjlighet att träffas för att diskutera. Utöver lärare har också ett antal utvecklingsledare, rektorer

6 Sid 6 (9) och barn- och utbildningschefer deltagit. Närvaron under de terminerna har varit mycket hög Vid två tillfällen har nätverket för förskoleutveckling: Barns språkliga och kommunikativa utveckling i en interkulturell miljö som ingår i ett RUC-finansierat utvecklingsarbete, ingått i gruppen deltagare. Detta har inneburit att vi delat på utgifterna för att kunna anlita två föreläsare utanför Umeå universitet som är experter på sina områden, t.ex. flerspråkighet och språkstörning. Eftersom anmälningsavgiften inte har varit personbunden har någon annan kunnat delta om ordinarie deltagare haft förhinder, vilket har inneburit både för- och nackdelar. Fördelarna har varit att i de fall någon har slutat har någon kollega kunnat ta vid, i mindre skolor/kommuner har fler personer blivit mer insatta i frågorna så att deltagaren (i de fall hon eller han varit ensam deltagare från skolan) kunnat få mer stöttning och gehör för sitt arbete med skolutvecklingsfrågor utifrån seminarieseriens innehåll. Nackdelen har varit att det kan bli brist på kontinuiteten för det arbete som påbörjats om inte samma personer deltar varje gång. 4. Utvärdering av träffarna För att uppnå en tydlig progression från träff till träff, gjordes också processutvärderingar efter varje träff. Detta har möjliggjort tillvaratagande av deltagarnas önskemål på ett, för dem och samordnaren, tillfredsställande sätt. Vid den sista träffen skedde, förutom processutvärderingen, också en inventering i ytterligare behov. Dessa skrevs upp i grupperna på blädderblocksblad varefter samtliga deltagare fick rangordna punkterna utifrån: viktigast, mycket viktigt och viktigt. Samordnaren har sedan sammanställt synpunkterna och skickat ut till kontaktpersonerna och via dem till deltagarna. Tanken är att denna sammanställning kan ligga till för det fortsatta arbetet i skolorna/kommunerna. Enligt processutvärderingarna har deltagarna varit mycket nöjda med både planeringen och genomförandet av seminarieserien. Samtliga deltagare anser att det övergripande syftet gällande kompetensutveckling har uppnåtts. För vissa kommuner har också syftet med utvecklingsplan nåtts eller är på väg att nås medan andra kommuner/skolor inte har kunnat uppnå det målet. De orsaker som lyfts gällande det sist nämnda är bland annat brist på engagemang och intresse hos kollegor och skolledare och/eller kompetensbrist gällande tillvägagångssätt eller den egna rollen i framskrivandet av skolutvecklingsplan. Föreläsningen om skolutveckling uppskattades av flera som i processutvärderingen skrev: Bra med betoning på ledarskapet, Inspirerande och Tänkvärda ord om ledare. Övervägande positiva till mycket positiva kommentarer vad gäller föreläsningarnas innehåll och mycket engagerade och kunniga föreläsare, har ett flertal deltagare nämnt. Den tillhörande litteraturen har också fungerat bra och varit givande, har

7 Sid 7 (9) många skrivit. Deltagarna har upplevt sidantalet som lämpligt (även om alla inte läste allt). Så gott som alla har tyckt att diskussionerna har varit mycket givande. Många kommentarer som tankeväckande, värdefullt, intressant har kommit fram angående innehållets betydelse för det pedagogiska uppdraget. Någon fråga i anslutning till föreläsningarna har upplevts som vid och någon som krånglig, men för det mesta har frågorna upplevts som intressanta och engagerande att diskutera av de livliga diskussionerna att döma. Vad gäller behovet av kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte har samtliga ansett att det uppfyllts väl till mycket väl. Många har skrivit att de nu fått en god och skulle gärna se en fortsättning på seminarieserien. Några har skrivit att deras skolledning och fler kollegor också borde ha varit med. Någon annan har skrivit: Jag ser detta som mycket kompetensutvecklande för mig och för vår organisation. På frågan om något behöver förstärkas under seminarieseriens gång har några åsikter som Prata mer om hur vi ska skriva fram skolutvecklingsplanen, Hur arbetar olika kommuner med att integrera invandrareleverna, Få bra exempel nämnts. 5. Några reflektioner Det har varit en mycket intressant seminarieserie att planera och leda. Deltagarna har varit oerhört motiverade och engagerade och många har hört av sig efteråt och tackat för träffen och det lyckade innehållet. Av utvärderingarna att döma verkar behovet av den här typen av seminarieserie och utvecklingsarbete vara mycket stort ute i verksamheterna i regionen och i hela Sverige. Alla föreläsningar har hållit hög kvalitet. En stor del beror på samordnarens (Eva Westergren Holgén) mångåriga erfarenhet inom området. Kännedom om forskning i området samt vilka föreläsare som bäst var lämpade för målgruppen i de olika temana har varit viktigt för kvaliteten i seminarieserien. Föreläsarnas frågor för den efterföljande diskussionen har varit väl anpassade till deltagarna. Den valda litteraturen är en annan viktig del för kvaliteten i utbildningen. Det som också haft betydelse är den behovsinventering som genomfördes initialt. Den deltagaravgift som erlades bidrog till att RUC kunde engagera externa föreläsare när så krävdes. Progressionen under seminarieträffarna har fungerat väl vad gäller praktiska frågor som till exempel gruppindelningar och tider. Eftersom deltagarna själva varit med i planeringen om att uttrycka behov av temana och innehållet i föreläsningarna har de varit nöjda med detta. Det har varit fördelaktigt för deltagarna att se en tydlig röd tråd genom hela seminarieserien och de har uppskattat delaktigheten och att de haft möjlighet att påverka innehållet under seminarieseriens gång.

8 Sid 8 (9) Orsakerna till att det gått en aning trögt med skolutvecklingsplanerna för kommunerna kan vara flera; en orsak, förmodligen den största, är att förutsättningen i allt skolutvecklingsarbete är att hela skolans personal deltar. De flesta deltagare i seminarieserien är ensamma eller bara några stycken från varje skola. En annan betydelsefull orsak är att kompetensen har visat sig vara ganska låg i många av de deltagande skolorna. Dessutom har skolorna under samma period tvingats fokusera mycket energi på Skolverkets nya styrdokument och implementeringen av dessa. En tredje kan vara en viss ambivalens gällande hur man som deltagare kan och bör gå tillväga för att få gehör hos kollegor och skolledning. Tydligare vägledning från RUCs sida är en annan tänkbar orsak. Glädjande är att ett flertal kommuner nu anslutit sig till de kommungemensamma riktlinjerna och använder dem. De verksamhetanknutna frågor som har varit svårast att behandla ute i de olika förskolorna och skolorna har varit de bakomliggande värderingarna, vilket behövs mycket tid för. Kanske skulle en extra inledande dag för rektorer och skolledare ha kunnat underlätta detta, då dessa frågor har upplevts av deltagarna som de svåraste att ta itu med på respektive verksamhet. Dessa angelägna frågor är precis som deltagarnas åsikter vittnar om viktiga att hålla levande. Det är också viktigt att kontinuerliga tillfällen ges för att ventilera, ta del av varandras erfarenheter samt planera för hur man på respektive förskola och skola ska gå tillväga med mångfaldsarbetet för att känna att man sakta men ändå säkert går mot målet: en öppen och medveten skola som bygger sin verksamhet utifrån att alla är olika och har olika behov! 5.1 Fortsatta skolutvecklingsbehov inom mångfald och nyanlända elever Det är verkligen roligt att se ett så stort engagemang och att så många börjar komma igång! Som inledningsvis betonades vad gäller tidsperspektivet är detta frågor som tar tid och som måste få ta tid för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Vid seminarieseriens början var kunskaperna inom området på mycket olika nivåer. Detta ligger väl i linje med Skolinspektionens resultat av två inspektionssatsningar som nyligen gjorts i förskolor och skolor i hela Sverige. De, vid sista träffen, identifierade ytterligare utvecklingsbehoven finns dokumenterade för fortsatta välbehövliga och långsiktiga satsningar på frågor kring de nyanlända eleverna och den långa och krångliga vägen de ofta har att gå för att nå skolans kunskapsmål. 7 7 För att ta del av sammanställningen av fortsatta identifierade behov, se:

9 Sid 9 (9) Gerd Pettersson Utvecklingsledare Umeå universitet Eva Westergren Holgén Samordnare Regionalt utvecklingscentrum (RUC Umeå universitet