Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
|
|
- Agneta Birgit Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Senast uppdaterad (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång ges på uppdrag av Skolverket. Kompetensutvecklingsinsatsen syftar till att gagna eleverna genom förbättrade resultat och ökat välmående. Deltagarna i kursen arbetar i team från den egna enheten med syftet att det egna arbetssättet ska utvecklas, med stöd av kollegialt lärande. Kursen består av fem campusförlagda träffar, samtliga i Eskilstuna, och fyra reflektionsuppgifter som teamen arbetar med inför träffarna. Vid campusträffarna bjuder vi på kaffe/te och smörgås. Campusträffarna kommer att innehålla både föreläsningar och erfarenhetsbyten mellan teamen. Följande moment ingår i kursen: utveckling av mottagande och undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur ett språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt stärker elevens lärande verktyg för en systematisk kartläggning och analys av elevens och verksamhetens förutsättningar för att eleven ska nå goda resultat hur undervisningens utformning ger förutsättningar för nyanlända elever att utvecklas mot de mål som anges i läroplaner och kursplaner ökad medvetenhet om betydelsen av lärarnas egna attityder och förhållningssätt Ni som läser kan antingen få ett intyg när utbildningen är slutförd, eller välja att ta ut 7,5 hp. För intyg krävs deltagande i samtliga träffar, inklusive arbete med teamens reflektionsuppgifter. För att ta ut poäng krävs deltagande i campusträffarna och arbetet med teamens reflektionsuppgifter, samt en skriftlig examinationsuppgift som lämnas in efter det sista tillfället.
2 Schema och innehåll 2 (5) Campusträff 1: Mottagande och bemötande, ur ett skol- och elevperspektiv Fredag 11 september kl , sal E208. Ansvariga lärare: Ulrika Jepson Wigg & Birgitta Jansson. Introduktionsträff. Kompetensutvecklingens syfte och arbetssätt, samt kollegialt lärande gås igenom. Föreläsning och erfarenhetsutbyte kring egna attityder och förhållningssätt till nyanlända elever och samarbetet kring dem. Reflektionsuppgift kring mottagande och bemötande Bemötande/mottagande hur ser det ut på er skola? Hur vill ni att det ska se ut? Hur tänker ni kring det egna förhållningssättet? Elevers erfarenheter hur har de elever ni mött upplevt det att komma nya till er skola? Vad kan ni dra för lärdomar av det? processdokument (1-3 sidor) som ni tar med er till träffen i pappersform. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Jepson Wigg, Ulrika (2011). Nytt land och ny skola berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (2014). En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur. Campusträff två: Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever erfarenheter, svårigheter och lärexempel Fredag 16 oktober kl , sal E208. Ansvarig lärare: Ulrika Jepson Wigg. Föreläsning om erfarenheter och svårigheter med pedagogisk kartläggning av nyanlända elever. Senaste nytt kring Skolverkets kommande material. Erfarenhetsutbyte. Reflektionsuppgift kring pedagogisk kartläggning Läs litteraturen och se YouTube-filmen (se nedan) och diskutera i teamet: Hur kartlägger ni idag? Riktlinjer i kommunen, material på skolan, tyst kunskap Vad fungerar, vad fungerar inte? Med utgångspunkt i er elevgrupp, er organisation och sammansättning av personal, vilka möjligheter finns till utveckling?
3 Sök själva efter exempel på arbetssätt, forskning som kan vara relevant, läs och låt er inspireras. Arbeta med uppgiften enskilt och i grupp, och skriv ett gemensamt processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. 3 (5) Litteratur och länk till film (länkar finns också på Blackboard): Sandell Ring, Anniqa & Arash Hassanpour. Pedagogisk kartläggning av nyanländaelever. Länk till texten: ndard/file/sandell_ring-hassanpour.pdf "Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever" föreläsning av Linda Castell, Linköpings kommun. Länk till filmen: Campusträff tre: Språkutvecklande arbetssätt 13 november kl , sal E208. Ansvarig lärare: Thomas Asklund Föreläsning och erfarenhetsutbyte om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt. Reflektionsuppgift kring språkutvecklande arbetssätt Vad gör vi i skolans verksamhet som kan kopplas till andraspråksundervisning/ andraspråksinlärning? o Vad fungerar bra? o Vad fungerar mindre bra? Hur kan andraspråksinlärning integreras i andra ämnen i just er skola? Hur tänker du att en ämnesöverskridande språkundervisning skulle kunna te sig? processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Gibbons, Pauline (2010) Stärk språket stärk lärandet, Hallgren & Fallgren Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014) Språkinriktad undervisning, Hallgren & Fallgren
4 Campusträff fyra: Samverkan i verksamheten Fredag 11 december, kl , sal E208. Ansvarig lärare: Birgitta Jansson 4 (5) Föreläsning och erfarenhetsutbyte med fokus på samverkan kring nyanlända elever (studiehandledning, modersmålsundervisning, vårdnadshavare, övriga elever). Reflektionsuppgift kring samverkan Vilken samverkan sker i er verksamhet? Hur ser den ut? Vad saknas? Egna idéer för att förbättra samverkan? I så fall, varför är det inte redan genomfört? Vilken stöttning skulle ni vilja ha av era skolledare? Finns det forum för att lägga fram och diskutera era önskemål? Egna frågor Utgå från dessa personer/funktioner (och fler om ni vill): Elever Vårdnadshavare Lärare och kollegor Samhälle Skolledning processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Palm, Mimmi (2015). Nyanlända elever är hela skolans ansvar. Hämtad ur Chef och ledarskap nr 2, Artikeln finns att hämta på Blackboard i mappen för Campusträff fyra. Campusträff fem: Avslutande träff Fredag 22 januari 2016 kl Ansvariga lärare: Ulrika Jepson Wigg, Thomas Asklund & Birgitta Jansson Campusförlagd avslutande träff. Diskussion kring det innehåll som kompetensutvecklingen haft, och reflektion kring bl.a språkutvecklande arbetssätt, det kollegiala lärandet, egna och andras förhållningssätt och hur det kan stärka elevens lärande och ge förutsättningar för måluppfyllelse. Förberedande uppgift samt material att titta på kommer att finnas tillgängliga på Blackboard efter campusträff fyra.
5 Examination Under kompetensutvecklingens gång arbetar teamen med gemensamma reflektionsuppgifter kopplade till innehållet i respektive campusträff. De som får ett intyg när kursen är slutförd behöver ha deltagit i teamets arbete med reflektionsuppgifterna samt deltagit vid campusträffarna. 5 (5) De som vill ta ut högskolepoäng för kompetensutvecklingen ska, förutom att delta i arbetet med reflektionsuppgifterna samt campusträffarna, skriva en individuell examinationsuppgift baserad på reflektionsuppgifterna. Examinationsuppgiften lämnas ut efter campusträff fyra, och den litteratur som hör till respektive träff ska också användas i uppgiften. Praktiska frågor Ulrika Jepson Wigg är kursansvarig och hanterar frågor som rör kursens innehåll och upplägg (t ex frågor om litteratur, uppgifter etc.). Sara Hägglund är administratör för kursen och svarar på frågor om registrering, behörighet etc. För frågor som rör studentkonto eller Ladok-utdrag kontaktar ni Studenttorget på e-post studenttorget@mdh.se eller telefon Studenttorget har reception både i Eskilstuna och Västerås, och har öppet mån-to 8-16 samt fre För hjälp med Blackboard kontaktar ni Helpdesk på e-post helpdesk@mdh.se eller telefon Helpdesk har öppet mån-to 8-16 samt fre Lärare och personal vid MDH Ulrika Jepson Wigg, kursansvarig, lärare och forskare i pedagogik vid MDH e-post: ulrika.jepson.wigg@mdh.se Thomas Asklund, lärare i svenska som andraspråk vid MDH, gymnasielärare e-post: thomas.asklund@mdh.se Birgitta Jansson, lärare i svenska som andraspråk vid MDH E-post: sara.hagglund@mdh.se Sara Hägglund, administratör E-post: sara.hagglund@mdh.se Ansvariga på Skolverket Ulrika Dahl, expert Kvalitetsutvecklingsenheten E-post: ulrika.dahl@skolverket.se Åsa Strand, projektledare, undervisningsråd E-post: asa.strand@skolverket.se
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Nyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19
HÖGSKOLAN I GÄVLE Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för humaniora, ämnesgruppen för svenska språket Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning
Flerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
(Andréasson,B., Bondeson, L. & Boström, K., 2002: Kemi för grundskolans senare del. Stockholm: Natur och kultur. S. 148)
Ca 96 % av kroppsvikten utgörs av kol, väte, syre, kväve och svavel. Dessa atomslag får vi i oss med vatten, kolhydrater, fetter, proteiner och vitaminer. Resten av kroppsvikten, 4 %, utgörs av mineralämnen
Hjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014
Hjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014 Varför den här konferensen? Mer kunskap och samverkan ger bättre mottagande av nyanlända elever i skolan. Nyanlända elever är en heterogen
Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET QF/AMW. Nyanlända i skolan. förutsättningar, lärande och skolframgång
Nyanlända i skolan förutsättningar, lärande och skolframgång Nyanlända i skolan- förutsättningar, lärande och skolframgång Kompetensutbildning av skolteam vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102 Svenska som andraspråk: Mångkultur och flerspråkighet, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a second language: Multiculture
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi
Välkommen till i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi KURSNAMN Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet KURSKOD SLU000 ANMÄLNINGSKOD 12215 KURSVECKOR V 36 (-15) V 03 (16). Uppstart 2015-09-03
Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun
Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever -hur gör vi i Motala kommun Carina Lund Susanna Asknert Motala Motala kommun 43 549 invånare vid årsskiftet 2017-2018 Nästan 4 000 arbetsställen Drygt
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund
Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund Sverige tillsammans Karin Sheikhi och Hanna Simola, Mälardalens högskola 2016-03-01 Utvecklingsprojekt i Södermanland Hanna Simola, Eskilstuna
Workshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, 31-45 Credits, 15 credits Kurskod: USAN11 Fastställd av: VD 2010-05-31 Gäller
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi
Välkommen till och Akademin för Utbildning och ekonomi KURSNAMN Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet KURSKOD SLU000 ANMÄLNINGSKOD 22223 KURSVECKOR V 10 (-16) V 43 (16). Uppstart: Kursplan KURSANSVARIG.
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna
Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna Att normalisera och inkludera Mottagningen av nyanlända elever Planering av nyanlända
Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE
ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE LINA LARSSON (ASK) GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk (ASK) (Göteborgs universitet) Att stötta studenter
Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Wifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium
Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet Program 9:30-10:30 10:30-11:20 11.30-12:30 12:30-13:30 13:30-14:40 14:40-15:00 15:00-15:50 15:50-16:00 Skolverket informerar om utbildningen
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet
Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har
FoU-enhetens Språkutveckliningsprogram
FoU-enhetens Språkutveckliningsprogram Leda Lärande 20160907 Kristina Ansaldo Birgitta Thorander The Capital of Scandinavia Mångfalden i svensk skolanågra fakta Ca 25 % av barnen i förskolan har ett annat
Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Ledare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Utbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education Ba (A), Basic Learning Reading and writing, Teacher Education, Afterschool Centres
MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Ledarskap distans 7,5hp
HT 2018 Ledarskap distans 7,5hp Studieanvisningar Kursansvarig Judit L. Sári Universitets adjunkt judit.sari@hh.se Mobil 072 977 35 78 Mobil 070 896 67 90 Välkommen till kursen Ledarskap 7,5 hp. För att
Oxledsskolans mål och verksamhetsidé
Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens
Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång
Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång ISBN: 978-91-7559-085-1 Grafisk form: AB Typoform Omslagsfoto: framsida; Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, baksida; Anne Dillner/Scandinav bildbyrå
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN
Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen
Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp
Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp Kursens syfte är att fördjupa deltagarnas kunskaper inom området värdegrund med speciellt fokus på diskriminering, kränkning och mobbning
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Språket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
LÄRARES LEDARSKAP. profession och etik i praktiken. En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare. En samproduktion av
LÄRARES LEDARSKAP profession och etik i praktiken En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare En samproduktion av Nu välkomnar vi dig som gymnasielärare till en helt ny vidareutbildning i
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
Att stötta nyanlända elever
Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll
Så motiverar och engagerar du eleverna!
Så motiverar och engagerar du eleverna! Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare tidigare chefredaktör för Världen&vi projektledare Pedagogiskt Centrum, GR www.varldenochvi.se xxx xx InVäst integration
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Sida 1 (5) 2017-02-27 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2017-03-16 Ingalill Hägglund Telefon: 08-508 33
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU74, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare (sfi), (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II., 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Versamhetsförlagd utbildning 1
Versamhetsförlagd utbildning 1 Grundlärarprogrammet F-3 7.5 hp. OAU 195 Grundlärarprogrammet 4-6 7.5 hp. OAU 194 Uppläggning 15:30-17:00 Bakgrundsinformation Kurspresentation- Studiehandledning Betygsgradering,
UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning
Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning SRHR på sfi och förlagan, Hur gör man? Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Pedagogiskt
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA202
KURSPLAN Kursens mål Kursen består av tre delkurser. Lärandemål finns angivet för respektive delkurs. Lärandemål delkurs 1: Metodstudium av ett främmande språk, 6hp Efter delkurs 1 ska studenten kunna: