Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Transkript

1 Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl och Marie Röde, lärare Skogsborgsskolan Bakgrund Språkets betydelse och roll för barnens och elevernas lärande lyfts på olika sätt fram i de olika skolformernas läroplaner. Oavsett var i utbildningssystemen lärare arbetar så har hon eller han därmed alltid ett uppdrag att bidra till att ge barnen eller eleverna förutsättningar för att utveckla sitt språk så långt det är möjligt. Det är viktigt eftersom goda språkkunskaper underlättar elevernas lärande, utveckling och deltagande i olika situationer och sammanhang genom hela livet. (Skolverket 2012 s.4-5). Språkets roll är alltså centralt i alla ämnen och i alla årskurser, och undervisning som involverar både språket och ämnesinnehållet uppmärksammas allt mer i både styrdokument och forskning (se t.ex. Axelsson & Magnusson 2012, Hajer & Meestringa 2010, Hägerfeldt 2011). Som språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun har jag lett ett kompetensutvecklingsarbete inom projektet Språk i alla ämnen för alla elever, genom Mälardalens högskola på uppdrag av Skolverket, för en grupp lärare på Skogsborgsskolan och Duveholmsskolans introduktionsprogram. Skogsborgsskolan är en F-6-skola och en av de skolor i kommunen som tar emot flest andraspråkselever efter att de gått några månader på Interkulturella enheten. Denna blandning av elever med olika bakgrund innebär en spännande och utmanande undervisningssituation. Utvecklingsarbetet på Skogsborgsskolan utmynnade bland annat i Vi i Vintergatan ett tema om rymden i samarbete mellan fyra klasser i årskurserna 2, 3 och 5. Arbetet pågick under fyra månader. Syfte och mål Syftet med temat har varit att integrera många olika uttrycksformer, arbetsformer och ämnen. Eleverna har fått använda sitt/sina språk genom att både producera 1

2 språk (t.ex. skriva, tala, agera, skapa) och konsumera språk (t.ex. lyssna, läsa, titta, uppleva). Cirkelmodellen (Gibbons 2006) ligger till grund för sättet att arbeta. Målet var att alla elever skulle utöka sin språkliga repertoar samtidigt som de inhämtade ämneskunskaper. Utöver språk- och kunskapsmålet har strävan varit en ökad trygghet och säkerhet i att använda språk i olika former (t.ex. tal, skrift, bild, symboler, drama, musik) och i olika sociala sammanhang. Cirkelmodellen Cirkelmodellens fyra faser (Gibbons 2006), beaktar både innehåll, dvs. ämneskunskaperna och form, dvs. det ämnesspecifika språket, vilket förutom ämnesspecifika begrepp innefattar hur man läser och skriver i ämnet. En viktig del är att eleverna ska få kunskap om olika texttyper och stöttning innan de skriver en text på egen hand. De fyra faserna är: 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera texter inom genren för att få förebilder. 3. Skriva en gemensam text. 4. Skriva en individuell text. Genomförande Som framgår av bilden var musik, bild, engelska, kemi, fysik, religion, matematik och svenska ämnen som involverades i temaarbetet på Skogsborgsskolan. Fas 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet. I denna fas ligger fokus på ämnesinnehållet och att aktivera elevernas förkunskaper. Vi i Vintergatan startade med en inspirerande samling nere i skolans källare. Rummet var nersläckt och musik som fick representera Big bang spelades för förvånade och förväntansfulla elever. Därefter använde respektive lärare ett VÖL-schema för att ta reda på elevernas förkunskaper om universum och vilka frågor de ville söka svar på. Vet Önskar veta Lärt Klasserna har sedan under lärarens ledning läst faktaböcker och sett filmer om rymden, och de har tillsammans samlat vad de kallar expertord. Det är 2

3 ämnesspecifika begrepp som experter inom området använder, och som förekommer i de olika texterna. Eleverna har lärt sig att ta ut viktiga stödord ur läromedelstexterna. I arbetet under fas 1 har läraren även undervisat om: läsförståelsestrategier under högläsning av både fakta och fiktion, exempelvis inre bilder, textkopplingar, förutsäga, reda ut oklarheter, ställa frågor på olika nivåer och sammanfatta. skapelseberättelser från olika kulturer och religioner, till exempel: o dramatisera händelser/scener ur berättelserna o analysera och jämföra olika berättelser, religioner m.m. med hjälp av Venn-diagram. Fas 2. Studera texter inom genren för att få förebilder. I denna fas ligger fokus på ämnesinnehåll, men framförallt på textens form och funktion såsom syfte, struktur och språkliga drag. Här har klasserna tillsammans studerat olika faktatexter om universum och himlakropparna i böcker, läroböcker, på internet och i broschyrer. Fas 3. Skriva en gemensam text. Fokus på både innehåll och form karaktäriserar denna fas. Först läste de tillsammans flera faktatexter om rymden och markerade stödord med överstrykningspenna. Med hjälp av stödorden skrevs en gemensam text, där eleverna kom med förslag, läraren var sekreterare, fångade upp och utvecklade elevernas idéer på smartboard eller whiteboard. De gemensamma texterna utgjorde sedan modell för det självständiga skrivandet i sista fasen. 3

4 Fas 4. Skriva en individuell text. Efter att ha arbetat med både form och innehåll i flera faser ska eleverna nu vara redo att självständigt skriva en egen text, i det här fallet en beskrivande text. Läraren ger förstås fortsatt stöttning och respons på utkast. Med en modelltext om solen som stöd fick eleverna skriva om en planet enskilt eller i par. De sökte inledningsvis fakta i böcker eller från faktablad, och fyllde i en sexfältare för att därefter sammanställa sin text på dator med bilder till. Planetens namn Varifrån den fått sitt namn Ordning från solen Avstånd från solen Antal månar Roligt att veta Avslutning Ett efterlängtat och uppskattat besök på Visualiseringscenter i Norrköping avslutade hela temaarbetet. Allra sist bjöds samtliga föräldrar in till en utställning där de fick beskåda elevernas alster. Slutsats och reflektioner Cirkelmodellen tar tid att genomföra, men det är enligt lärarna väl använd tid då de märkt att eleverna i högre utsträckning behärskar de ämnesspecifika orden och de lyckas betydligt bättre med att skriva egna texter inom olika texttyper. Ett ämnesövergripande arbete skapar också möjlighet till ett läsande och skrivande i meningsfulla sammanhang, där undervisningen i olika ämnen i högre grad bildar 4

5 en helhet. Att arbeta över ämnes- och klassgränser är inspirerande enligt lärarna och kan till och med spara tid något som är värdefullt i späckad lärarkalender! Referenser Axelsson, Monica & Ulrika Magnusson (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet s Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren Hägerfeldt, Gun (2011). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket Skolverket (2012). Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. 5