Manual studiehandledning

Transkript

1 1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp

2 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarade skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål eller på sitt starkaste språk (tex. elevens modersmål har inte varit skolspråket) om hon eller han riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Studiehandledningen på modersmålet regleras i 5 kap. 4 skolförordningen och motsvarande finns i 9 kap 9 i gymnasieförordningen: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Riktlinjer och rutiner om studiehandledning Ansökan Rektor ansöker till ENM om studiehandledning via e-tjänst. Ansökan om studiehandledning görs inför varje läsår. Rektor på grundskolan/grundsärskolan/gymnasieskolan/gymnasiesärskolan ansvarar. Riktlinjer för enheten nyanlända och modersmål ENM för tilldelning till för studiehandledning. Förskola och förskoleklass 30 h fördelat på 4-6 veckor. Åk 1-5 upp till 2 h/vecka/grupp läsår 1 och 2. upp till 1h/vecka/grupp läsår 3 och 4 Åk 6-9 upp till 4 h/vecka/grupp läsår 1 och 2 upp till 2 h/vecka/grupp läsår 3 och 4 Språkintroduktion, GY upp till 4 h/vecka/grupp läsår 1 och 2 upp till 2 h/vecka/grupp läsår 3 och 4 Om den obligatoriska kartläggningen (i grundskolan) av eleven visar på andra behov av studiehandledning än vad som anges i riktlinjerna redovisas detta i ansökan om studiehandledning Ansökan finns på Vinden. Rektor ansöker via e-tjänst på Vinden (Nyanlända och modersmål). Riktlinjerna för tilldelning är en ambitionsnivå men kan ej garantera tid för studiehandledning.

3 3 (10) Studiehandledning kan komma att ges i olika omfattning mellan veckor för att tillgodose behov. Gruppstorleken kan komma att variera men samordning är nödvändig för att kunna tillgodose behov. Rektor lägger detaljschema för studiehandledning utifrån beviljad tid från Enheten nyanlända och modersmål. Organisation på skolan Att organisera för studiehandledning på modersmål är en komplex uppgift som kan innebära stora utmaningar för skolor och huvudmän. Studiehandledning är en form av extra anpassningar när stödet endast behövs under en kortare period. När en utredning om särskilt stöd visar att eleven är i behov av studiehandledning under en längre period ska eleven ha ett åtgärdsprogram utarbetas där stödbehovet beskrivs. För att tillgodose elevens behov är det viktigt att studiehandledaren så långt som det är möjligt samarbetar med läraren i ämnet eller i ämnena. Det är mycket viktigt att studiehandledaren och ämnesläraren hittar tid att samplanera. Rektor ansvarar för att det blir möjligt. Kontinuerlig utvärdering av studiehandledning för att kunna planera och anpassa efter elevens behov ska ske. Utvärderingsblankett finns på Vinden (Nyanlända & modersmål). Studiehandledarens ansvar blir då att ge eleven adekvat stöd enligt det beslutade åtgärdsprogrammet, medan ämnesläraren ansvarar för undervisningen i ämnet, bedömer elevens kunskaper och sätter betyg för elever som innefattas av detta. Rektor skall ordna arbetsplats och/eller plats för förvaring av tex. läromedel. Studiehandledare som har hela eller större delar av sin tjänst skall delta på möten t.ex. tillsammans med arbetslagslaget på skolan. Arbetsplatsen bör vara i närheten eller tillsammans med lärarna på skolan. Studiehandledaren skall ha tillgång och behörighet till allt på skolan t.ex. förbrukningsmaterial. Tips! Att organisera arbetet i ämnesblock det vill säga att studiehandledaren ger handledning i flera närliggande ämnen, underlättar både rekryteringen och kompetensutvecklingen av studiehandledare. Det ger också en rimlig arbetssituation för handledaren.

4 4 (10) Tre modeller att organisera studiehandledning 1 De tre modeller innebär studiehandledning före, under eller efter lektionstid. Modell 1: före lektion Eleven förankrar ämnesinnehållet på sitt modersmål innan eleven får en genomgång på svenska av ämnesläraren. Studiehandledaren går genom områdets kunskapskrav och aktuella planering. Rekommenderas för de elever som inte kommit så långt i svenska språket. Det här är en bra modell för de av våra elever som bara varit i Sverige under 1-2 år. Ämnesläraren går igenom ämnesområdet med studiehandledaren. Tänk på att studiehandledaren kanske inte är utbildad på just det området. Studiehandledaren och ämnesläraren förbereder sig genom att leta material på modersmålet, tex. inlästa läromedel som finns som studiestöd på inläsningstjänst ( filmer på sli ( UR skola ( Modell 2: under lektion Studiehandledaren stöttar eleven, eller elevgruppen under lektionen. Modellen passar bra för elever som har tidigare skolgång. Eleven har förförståelse för ämnet och kanske redan behärskar det på modersmålet. Studiehandledaren översätter viktiga begrepp under lektionen och stöttar genom att sätta begrepp i sammanhang. Under ordinarie lektion måste ämnesläraren vara uppmärksam på att eleven hänger med. Skriv alltid upp viktiga begrepp på tavlan. Om man sätter elever ur samma språkgrupp tillsammans i klassrummet kan de stötta varandra. Den här modellen utesluter inte att studiehandledaren också är med under lektionen som följer. En modell kan vara att studiehandledaren står framme med läraren under genomgången, och eleven räcker upp handen när en förklaring på modersmålet behövs. Vid eget arbete kan studiehandledaren sätta sig bredvid eleven och hjälpa till. 1 Studiehandledning på modersmålet (Skolverket, 2015) Den går att ladda ner från Skolverkets hemsida också.

5 5 (10) Även här kan man förstås använda sig av inläsningstjänst och filmer på modersmålet eller på svenska innan lektionen. Andraspråkselever kan behöva höra och läsa samma sak flera gånger. Modell 3: efter lektion Eleven får extra stöd av studiehandledaren efter en lektion. Eleven tar själv upp vad som behöver repeteras eller förklaras på modersmålet. Studiehandledningen kan läggas som en obligatorisk läxstuga. Modellen passar bra för elever som kommit långt i sin svenskutveckling och även för äldre elever med god studievana. Riktlinjer för ämneslärare Ämnesläraren och studiehandledaren samverkar för att undervisningen skall kunna ges växelvis på modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla metoder och strategier för sitt eget lärande. Ämneslärarens ansvar: för undervisningen. för var studiehandledningen skall ske och föra en dialog med ansvarig studiehandledaren om vad som förväntas under varje lektionstillfälle. det är ämnesläraren som bestämmer vad som passar eleven bäst. för att med hjälp av studiehandledaren göra en fortlöpande bedömning om elevens kunskapsutveckling i olika ämnen och diskuterat vidare hur arbetet skall fortlöpa. Planering Grundläggande är att läraren ger information om vilka mål, kriterier och förmågor i kursplanen som är viktiga under momentet eller inom ämnesområdet. Delge studiehandledaren LPP eller annan aktuell planering. Delge läromedel, studiehandledarna behöver ha samma läromedel som eleven för att kunna stötta eleven utifrån dess behov. Ämnesintroduktion Ämnesläraren ansvarar för att ge eleven en ämnesintroduktion om eleven har behov eller har erfarenheter av ämnet från ett skolsystem där ämnet har haft ett helt annat innehåll t.ex. religionsundervisning.

6 6 (10) Studiehandledning Anpassa studiehandledningen efter elevens behov, utgå från och vara flexibel utifrån de tre modellerna före, under, och efter lektionen. Läraren och rektor avgöra vilket behov eleven har just nu. Praktiskt Ämnesläraren och studiehandledaren byter kontaktuppgifter för att kunna kommunicera via mail eller telefon då det saknas tid för att mötas. Pussla schemat för att hitta tid för kommunikation mellan studiehandledare & ämneslärare. Idealiskt är att ha fasta mötestider för gemensam planering. Studiehandledaren bör få inloggningar till samtliga digitala verktyg och portaler som läraren använder i undervisningen. Tänk på att studiehandledaren behöver vara nära eleven under lektionstid. Det är bra att placera eleven på ett lämpligt utrymme i klassrum. Kartläggning Studiehandledaren får rätt förutsättningar inför kartläggningen t.ex. i god tid få information om när kartläggningen skall äga rum och vad som förväntas av hen. Läraren som skall kartlägga diskuterar med studiehandledaren om upplägg och ev. arbete med översättningar (de språk som ej finns översatta) i god tid innan kartläggningen skall genomföras. Modersmålsläraren och/eller studiehandledaren får ta de av kartläggningsprofilen steg 1 och 2. Sammanställd kartläggningen ges information om till aktuell studiehandledare. Bedömningen av den nyanlände elevens kunskaper i litteracitet och numeracitet är betydelsefull för att kunna förbereda ett bra studiestöd.

7 7 (10) Riktlinjer för studiehandledare Studiehandledaren: behärskar modersmålet och det svenska språket har en utvecklad språklig medvetenhet 2 är pedagogisk kunnig är förtrogen med svensk skola är målfokuserad är ämneskunnig Studiehandledarens ansvar: ge stöd i ämnesundervisningen stötta i studieteknik, ge tips om översättningsprogram, informationssökning och i källkritik tydliggöra kulturella skillnader och likheter i undervisningen och i den svenska skolan arbeta med ämnesspecifika ord, viktigt att förklara/översätta för eleven på båda språken fungera som ett språkstöd i olika situationer t.ex. vid behov ha kontakt med vårdnadshavare och skola, översättningar av enklare information till hemmet. att ge ämnesintroduktion i samarbete med ämnesläraren. Ämnesintroduktion är betydelsefull då eleven ej studerat ämnet tidigare eller har erfarenheter av ämnet från ett skolsystem där ämnet har haft ett helt annat innehåll. En studiehandledare är en nyckelperson för en nyanländ elevs inlärning och ska fungera som en brygga mellan modersmålet och svenskan. Praktiskt Studiehandledaren ska presentera sig på den nya skolan och alltid bära sin namnskylt när hen arbetar där Studiehandledaren ska byta konkatuppgifter med respektive ämneslärare för att kunna kommunicera via mail eller telefon. Studiehandledaren ska delta på aktuella möten på respektive skolenhet. Gäller främst studiehandledare som har större delen av sin tjänst förlagd på en och samma skola. 2 Språklig medvetenhet är medvetenheten om sambandet mellan språkets form och språkets betydelsemässiga och kommunikativa funktion.

8 8 (10) Om en elev är sjuk så används tiden på plats för att planera, läsa in, översätta material till den elev som studiehandledaren skulle stöttat. Fråga berörd lärare om instruktioner, aktuell planering och material t.ex. lärobok. Återkoppla gärna efter avslutad planering till aktuell läraren för att få ett bra samarbete. Skulle eleven vara sjuk eller frånvarande av annat skäl under en längre tid meddelar ni Enheten nyanlända och modersmål, så ges nya arbetsuppgifter. Kartläggning Studiehandledaren skall arbeta med kartläggning om skolan har behov av det. Studiehandledaren skall samarbeta med läraren som ansvarar för och genomför kartläggningen. I vissa fall finns inte Skolverkets material översatt till det aktuella språket, det innebär att studiehandledaren tillsammans med kartläggaren bestämmer vad som skall översättas inför kartläggningen. Översättningarna görs under planering eller förtroende tid. Modersmålsläraren och/eller studiehandledaren får ta del av kartläggningsprofilen steg 1 och 2, vid samma möte som informationen ges till arbetslaget. Detta ingår inte i studiehandledarens uppdrag Tolk under hälsosamtal. Skola skall beställa tolk via Semantix. Tolka i känsliga situationer. Skolan skall beställa tolk via Semantix. Ämnesläraren beslutar om vilken modell av studiehandledning som skall tillämpas vid varje undervisningstillfälle. Studiehandledare tar inte egna beslut om att förflytta elever från klassrummet utan samråd med ämnesläraren. Studiehandledaren har inget ämnesansvar och inget ansvar för att sätta betyg. Studiehandledaren skall inte användas om vikarie och t.ex. undervisa i SVA eller i andra ämnen.

9 9 (10) Andraspråksutveckling Det tar lång tid att lära sig ett skolspråk och det är självklart individuellt hur lång tid det tar. Det är viktigt att ha grundläggande kunskaper om andraspråkutveckling t.ex. skillnader mellan att lära sig ett vardagsspråk och skolspråk. Läs gärna Pauline Gibbon 3. Skolverket (2005) har kommit fram till att vistelsetiden i det nya landet för utlandsfödda elever är direkt avgörande för studieresultaten. De elever som anlänt efter ordinarie skolstart får svårt att ta igen förlorad skolgång och halkar efter allt mer. Detta blir tydligt i flera studier som visar att skolspråket blir abstraktare ju högre upp i årskurserna eleverna studerar (Hajer & Meestringa 2014). Abstraktionsnivån är avsevärt högre i skolspråket, än i vardagsspråket. Skolspråket blir dessutom allt mer ämnesspecifikt högre upp i årskurserna och det har generella ämnesövergripande särdrag och ämnesspecifika särdrag. Hajer & Meestringa (2014) 4 menar att denna förändring sker i högstadiet och på gymnasiet och benämner detta ämnesspecifika språk för ämnesspråk eller fackspråk, vilket de skiljer från det allmänna skolspråket. 5 Ankomstålder till Sverige Genomsnittlig tidsåtgång för att tillgodogöra sig på sitt andra språk 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-9 år Tips! Höga förväntningar men realistiska! Utgå från vad eleverna kan och utmana dem därifrån Se elevernas möjligheter och inte vad de inte kan. 3 Hallgren och Fallgren (2010) Lyft språket Lyft tänkandet 4 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, (2014) Språkinriktad undervisning. 5 Sandra Tynell (2014) Andraspråkselevers ordförståelse i samhällskunskap s. 8

10 10 (10) Inläst studiestöd på modersmålet Mer om inlästa läromedel! Varbergs kommun har en kommunlicens, det innebär att tjänsten är gratis för alla elever och lärare. Om ämnesområdet finns som studiestöd på inläsningstjänst bör man använda det. Även om klassen använder ett annat läromedel kan man förbereda eleven genom motsvarande kapitel i ett inläst läromedel. Då är det viktigt att läromedlet finns som bok. Om läromedlet bara finns inläst på svenska så är det också en stor hjälp för en nyanländ elev. Ofta uttalar eleven ord fel när hen läser och då missuppfattas innehållet på samma gång. Läs mer på Pedagog Varberg och på Vid frågor kring innehållet i manualen vänd dig till: Sabine Kohn, utvecklingsstrateg i Enheten nyanlända och modersmål Sabine.kohn@varberg.se