1 (12) Manual studiehandledning+
|
|
- Mattias Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (12) Sp Manual studiehandledning+
2 2 (12) Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning s Effektiv studiehandledning s Vad är studiehandledning? s Vem ska få studiehandledning? s Organisation på skolan s Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan s Ansökan s Tre modeller att organisera studiehandledning s Framgångsfaktorer s Ansvarsfördelning inför studiehandledning s Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen s Digitala hjälpmedel s.12
3 3 (12) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Andraspråksutveckling Det tar lång tid att lära sig ett skolspråk och det är självklart individuellt hur lång tid det tar. Det är viktigt att ha grundläggande kunskaper om andraspråkutveckling t.ex. skillnader mellan att lära sig ett vardagsspråk och skolspråk. 1 Skolverket (2005) har kommit fram till att vistelsetiden i det nya landet för utlandsfödda elever är direkt avgörande för studieresultaten. De elever som anlänt efter ordinarie skolstart får svårt att ta igen förlorad skolgång och halkar efter allt mer. Detta blir tydligt i flera studier som visar att skolspråket blir abstraktare ju högre upp i årskurserna eleverna studerar (Hajer & Meestringa 2014). Abstraktionsnivån är avsevärt högre i skolspråket, än i vardagsspråket. Skolspråket blir dessutom allt mer ämnesspecifikt högre upp i årskurserna och det har generella ämnesövergripande särdrag och ämnesspecifika särdrag. Hajer & Meestringa (2014) menar att denna förändring sker i högstadiet och på gymnasiet och benämner detta ämnesspecifika språk för ämnesspråk eller fackspråk, vilket de skiljer från det allmänna skolspråket. 2 Ankomstålder till Sverige Genomsnittlig tidsåtgång för utveckling av skolspråk år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-9 år Tips! Höga förväntningar men realistiska! Utgå från vad eleverna kan och utmana dem därifrån Se elevernas möjligheter och inte vad de inte kan. 1 Hallgren och Fallgren (2010) Lyft språket Lyft tänkandet 2 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, (2014) Språkinriktad undervisning. 3 Sandra Tynell (2014) Andraspråkselevers ordförståelse i samhällskunskap s. 8
4 4 (12) Vad är studiehandledning? Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarade skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Studiehandledning på modersmål är inte ett ämne, utan räknas som särskilt stöd eller som extra anpassningar. (Läs mer i Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2014:40) Studiehandledningens innehåll: Språklig handledning Interkulturell handledning Att handleda i studieteknik Samarbete med klass- och ämneslärare Länk mellan hem och skola Föräldramöten och utvecklingssamtal 4 Vem ska få studiehandledning? En elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål eller på sitt starkaste språk (tex. elevens modersmål har inte varit skolspråket) om hon eller han riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Studiehandledningen på modersmålet regleras i 5 kap. 4 skolförordningen och motsvarande finns i 9 kap 9 i gymnasieförordningen: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. En elev ska få studiehandledning om hen har ett behov av det, med hjälp av lärarna är det rektors ansvar att identifiera vilka elever som behöver stödet och hur det organiseras på skolan. Extra anpassningar = inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd = blir en särskild undervisningsinsats som sätts upp i en åtgärdsplan. Den senare formen kräver ett rektorsbeslut. 4 Sheikhi & Ucar (2018) Studiehandledning för flerspråkiga elever s18ff.
5 5 (12) Organisation på skolan Att organisera för studiehandledning på modersmål är en komplex uppgift som kan innebära stora utmaningar för skolor och huvudmän. Studiehandledning är en form av extra anpassningar när stödet endast behövs under en kortare period. När en utredning om särskilt stöd visar att eleven är i behov av studiehandledning under en längre period ska eleven ha ett åtgärdsprogram utarbetas där stödbehovet beskrivs. För att tillgodose elevens behov är det viktigt att studiehandledaren så långt som det är möjligt samarbetar med läraren i ämnet eller i ämnena. Det är mycket viktigt att studiehandledaren och ämnesläraren hittar tid att samplanera. Rektor ansvarar för att det blir möjligt. Kontinuerlig utvärdering av studiehandledning för att kunna planera och anpassa efter elevens behov ska ske. Utvärderingsblankett finns på Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka klassrummet. Utvärderingen görs inför elevens utvecklingssamtal. Studiehandledarens ansvar blir då att ge eleven adekvat stöd enligt det beslutade åtgärdsprogrammet, medan ämnesläraren ansvarar för undervisningen i ämnet, bedömer elevens kunskaper och sätter betyg för elever som innefattas av detta. Rektor skall ordna arbetsplats och plats för förvaring av tex. läromedel. Studiehandledare som har hela eller större delar av sin tjänst skall delta på möten t.ex. tillsammans med arbetslagslaget på skolan. Arbetsplatsen bör vara i närheten eller tillsammans med lärarna på skolan.
6 6 (12) Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan Lokala riktlinjer för tilldelning av språkstöd och studiehandledning. Skolform Läsår 1 & 2 Läs år 3 & 4 Förskola 30h fördelat på 3-4 veckor Grundskola åk F-5 upp till 2 h/vecka/grupp upp till 1h/vecka/grupp Grundskola åk 6-9 upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp Språkintroduktion upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp gymnasiet Nationella pr. gymnasiet upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp Om den obligatoriska kartläggningen (i grundskolan) av eleven visar på andra behov av studiehandledning än vad som anges i riktlinjerna redovisas detta i ansökan om studiehandledning Riktlinjerna för tilldelning är en ambitionsnivå men kan ej garantera tid för studiehandledning. Studiehandledning kan komma att ges i olika omfattning mellan veckor för att tillgodose behov. Gruppstorleken kan komma att variera men samordning är nödvändig för att kunna tillgodose behov. Att köpa extra studiehandledning Rektor har möjlighet att ansöka om ytterligare studiehandledning om behov finns utöver tilldelningen. Antingen fler timmar per vecka under den tid eleven är berättigad till åtgärden eller utökad studiehandledning efter det att eleven fått undervisning i mer än fyra år. All studiehandledning bekostas av den enskilda skolan och debiteras med 330 kr. per timme och lektion. Kostnaden inkluderar 60 minuter undervisning med tillhörande planering och gäller läsåret Ansökan Rektor ansöker till Enhet flerspråkighet om studiehandledning via e- tjänst. Ansökan om studiehandledning görs inför varje läsår och behöver ej förnyas om en utvärdering. Utvärderingen görs inför utvecklingssamtalen och ligger till grund för förnyad tilldelning av studiehandledning. Avsaknad av utvärdering riskerar att studiehandledningen dras in. I de fall det inte sker någon utvärdering riskeras studiehandledningen att dras in efter avslutad termin. Utvärderingsblankett finns på Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka klassrummet. Rektor på grundskolan/grundsärskolan/gymnasieskolan/gymnasiesärskolan ansvarar.
7 7 (12) Tre modeller att organisera studiehandledning 5 De tre modeller innebär studiehandledning före, under eller efter lektionstid. Modell 1: före lektion (förförståelse) Eleven förankrar ämnesinnehållet på sitt modersmål innan eleven får en genomgång på svenska av ämnesläraren. Studiehandledaren går genom områdets kunskapskrav och aktuella planering. Modellen kan rekommenderas för alla elever som inte kommit så långt i svenska språket. Det här är en mycket passande modell för de elever som bara varit i Sverige under 1-2 år. Ämnesläraren går igenom ämnesområdet med studiehandledaren. Tänk på att studiehandledaren kanske inte är utbildad på just det området. Studiehandledaren och ämnesläraren förbereder sig genom att leta material på modersmålet, tex. inlästa läromedel som finns som studiestöd på inläsningstjänst ( filmer på SLI ( UR skola ( och UR språk play. Modell 2: under lektion (stöttning under lektion, passar alla) Studiehandledning under lektionen passar elever som är i början av sin andraspråksinlärning. För att kunna tillhanda ha en god kvalité på studiehandledning krävs noggrann planering av studiehandledares uppgift om hur studiehandledningen ska gå till. Utan planering finns risken att studiehandledaren endast översätter. Studiehandledaren stöttar eleven, eller elevgruppen under lektionen. Modellen passar bra för elever som har tidigare skolgång. Eleven har förförståelse för ämnet och kanske redan behärskar det på modersmålet. Studiehandledaren översätter viktiga begrepp under lektionen och stöttar genom att sätta begrepp i sammanhang. Under ordinarie lektion måste ämnesläraren vara uppmärksam på att eleven hänger med. Skriv alltid upp viktiga begrepp på tavlan och förklarar de nya orden. Om man sätter elever ur samma språkgrupp tillsammans i klassrummet kan de stötta varandra. Bildstöd förstärker inlärningen och rekommenderas i all undervisning för nyanlända elever. 5 Studiehandledning på modersmålet (2015) Skolverket
8 8 (12) En modell kan vara att studiehandledaren står framme med läraren under genomgången, och eleven räcker upp handen när en förklaring på modersmålet behövs. Vid eget arbete kan studiehandledaren sätta sig bredvid eleven (eller elevgruppen) och hjälpa till. Även här kan man förstås använda sig av inläsningstjänst och filmer på modersmålet eller på svenska innan lektionen. Andraspråkselever kan behöva höra och läsa samma sak flera gånger. Obs! Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan användas även utan att studiehandledaren är på plats. Modell 3: efter lektion (repetition och förklaringar) Modellen passar bra för elever som kommit långt i sin svenskutveckling och även för äldre elever (högstadie- och gymnasieelever) och som kan tillgodogöra sig en del av undervisningen på svenska. Eleven får extra stöd av studiehandledaren efter en lektion. Eleven tar själv upp vad som behöver repeteras eller förklaras på modersmålet. Studiehandledningen kan läggas som en obligatorisk läxstuga. Samarbete med ämnesläraren är lika viktig som i de tidigare modellerna för att ge bra möjligheter för studiehandledaren att kunna förbereda och sätta sig in i ämnesområdet. Framgångsfaktorer Skolinspektionens granskning av studiehandledning på modersmålet i åk 7-9 och de allmänna råden om studiehandledning på modersmålet visar på några framgångsfaktorer. Att studiehandledaren och elevens lärare samverkar, och att undervisning ges växelvis på elevens modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande, att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper, att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov, att skolan har kompetens om flerspråkighet. Detta innebär att alla fem punkterna behöver beaktas när man genomför studiehandledningen om insatsen ska nå framgång.
9 9 (12) Ansvarsfördelning inför studiehandledning Rektors ansvar Rektor ansvara för att ansöka om studiehandledning vid behov samt att besluta om när studiehandledning skall avslutas. Rektors ansvar att ge rätt förutsättningar för samverkan & samarbete mellan studiehandledare klass- eller ämneslärare. För att studiehandledningen ska kunna stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen krävs ett nära samarbete mellan skolan och studiehandledaren. Det är viktigt att det råder samsyn om vilka mål man har med studiehandledningen. Klass- eller ämneslärarens ansvar Planerar undervisningen och delge studiehandledaren LPP eller annan planering i god tid. Den bästa studiehandledningssituationen är den om läraren kan planera tillsammans med studiehandledaren. För att med hjälp av studiehandledaren göra en fortlöpande bedömning om elevens kunskapsutveckling i olika ämnen och använda resultatet till anpassning av studiehandledningen. Delge och förmedla läromedel. Studiehandledarna behöver ha samma läromedel och tillgång till inlogg som eleven har för att kunna stötta eleven utifrån dess behov. Delge studiehandledaren underlag för studiehandledning i god tid för att studiehandledaren ska hinna förbereda sig. Ämnesläraren ansvarar för att ge eleven en ämnesintroduktion om eleven har behov eller har erfarenheter av ämnet från ett skolsystem där ämnet har haft ett helt annat innehåll t.ex. religionsundervisning. Grundläggande är att ämnesläraren ger information om vilka mål, kriterier och förmågor i kursplanen som är viktiga under momentet eller inom ämnesområdet. Ämnesläraren och studiehandledaren samverkar för att undervisningen skall kunna ges växelvis på modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla metoder och strategier för sitt eget lärande.
10 10 (12) Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen Ämnesläraren och studiehandledaren byter kontaktuppgifter för att kunna kommunicera när det saknas tid för fysiska möten Använd Skype som mötesyta om det inte går att hitta gemensam tid på skolan. Studiehandledaren bör få inloggningar till samtliga digitala verktyg och portaler som läraren använder i undervisningen. Tänk på att studiehandledaren oftast saknar ämneskunskaper i alla skolämnen och inte bedriver ämneslektioner under studiehandledningen. Tänk på att studiehandledaren behöver vara nära eleven under lektionstid. Det är bra att placera eleven på ett lämpligt utrymme i klassrum. Studiehandledarens ansvar Utbyta kontaktuppgifter med berörda ämneslärare Förbereda och planera studiehandledningen som ämnesläraren skickat Ta ansvar för dokumentation av studiehandledningen Medverka i bedömningen av elevens kunskapsutveckling tillsammans med ämnesläraren. Ge stöd i ämnesundervisningen Stötta i studieteknik för elever som saknar skolbakgrund Tydliggöra kulturella skillnader och likheter i undervisningen och i den svenska skolan Arbeta med ämnesspecifika ord, viktigt att förklara/översätta för eleven på båda språken fungera som ett språkstöd i olika situationer t.ex. vid behov ha kontakt med vårdnadshavare och skola, översättningar av enklare information till hemmet. Ge ämnesintroduktion i samarbete med ämnesläraren. Kartläggning Studiehandledaren kan få i uppdrag att arbeta med kartläggning om skolan har behov av det i steg 3. Ämnesläraren ansvarar för och genomför kartläggningen med hjälp av studiehandledaren som tolk En studiehandledare är en nyckelperson för en nyanländ elevs inlärning och ska fungera som en brygga mellan modersmålet och svenskan.
11 11 (12) Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen Studiehandledaren ska presentera sig på den nya skolan och alltid bära sin namnskylt när hen arbetar där. Studiehandledaren ska delta på aktuella möten på respektive skolenhet. Gäller främst studiehandledare som har större delen av sin tjänst förlagd på en och samma skola. Om en elev är sjuk så används tiden på plats för att planera, läsa in, översätta material till den elev som studiehandledaren skulle stöttat. Fråga berörd lärare om instruktioner, aktuell planering och material t.ex. lärobok. Återkoppla gärna efter avslutad planering till aktuell läraren för att få ett bra samarbete. Skulle eleven vara sjuk eller frånvarande av annat skäl under en längre tid meddelar ni Enheten flerspråkighet, så ges nya arbetsuppgifter. Modersmålsläraren och/eller studiehandledaren får ta del av kartläggningsprofilen steg 1 och 2, vid samma möte som informationen ges till arbetslaget. Detta ingår inte i studiehandledarens uppdrag Tolk under hälsosamtal. Skola skall beställa tolk via Digital Tolk Tolka i känsliga situationer. Skolan skall beställa tolk via Digital tolk Klass och ämnesläraren beslutar om vilken modell av studiehandledning som skall tillämpas vid varje undervisningstillfälle. Studiehandledare tar inte egna beslut om att förflytta elever från klassrummet utan samråd med ämnesläraren. Studiehandledaren har inget ämnesansvar och inget ansvar för att sätta betyg. Studiehandledaren skall inte användas om vikarie.
12 12 (12) Digitala hjälpmedel Inlästa läromedel Varbergs kommun har en kommunlicens, det innebär att tjänsten är gratis för alla elever och lärare. Om ämnesområdet finns som studiestöd på inläsningstjänst bör man använda det. Även om klassen använder ett annat läromedel kan man förbereda eleven genom motsvarande kapitel i ett inläst läromedel. Då är det viktigt att läromedlet finns som bok. Om läromedlet bara finns inläst på svenska så är det också en stor hjälp för en nyanländ elev. Ofta uttalar eleven ord fel när hen läser och då missuppfattas innehållet på samma gång. Läs mer på Pedagog Varberg och på UR Skola UR Språkplay UR Hej, hej Sverige Widgit Online är ett webbaserat bildstödprogram, där kan vi skapa bildkort, rutnät, scheman arbetsblad och mycket mer Filmerna är Studis hjärta. Komplicerade sammanhang förklaras roligt, enkelt och pedagogiskt med hjälp av tydliga exempel och vardagssituationer. Både ljud och undertexter finns på flera olika språk. Kombinationen av ljud, bild, sammanhang och text gör att eleverna lättare kan ta till sig och förstå. Mer tips moch råd finner du på Pedagog Varberg och i Materialbanken som du hittar på Medarbetarwebben: Det flerspråkiga klassrummet Vid frågor kring innehållet i manualen vänd dig till: Sabine Kohn, utvecklingsstrateg i Enheten flerspråkighet sabine.kohn@varberg.se
Manual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun
2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se
Läs merBeslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.
Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merReviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil
Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merKommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38
Kommittédirektiv Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer Dir. 2018:38 Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merProcessbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion
Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merKommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun
201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen
Läs merUtvecklingsgruppen: Faruk Maroof, Cemil Gündogan, Badiaa Magid, Barbara Gjärdman, Zilola Yulchieva Ilona Stadelmann
Utvecklingsgruppen: Faruk Maroof, Cemil Gündogan, Badiaa Magid, Barbara Gjärdman, Zilola Yulchieva Ilona Stadelmann 2015 11 10 Tomtbergaskola/Modersmålsenheten 2 Modersmålsenheten i Huddinge Kommun 1 rektor
Läs merStudiehandledning på modersmål
STÖDMATERIAL Studiehandledning på modersmål att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun
Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen,
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merStudiehandledning på modersmålet
STÖDMATERIAL Studiehandledning på modersmålet att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever REVIDERAD 2015-11-19 Studiehandledning på modersmålet att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merPlan för introduktionsprogram i
i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merRutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun
Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.
Läs merModersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12
1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet - SOU 2017:54
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/03882 2017-10-13 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Läs merNorrtälje kommun Dnr :3531. Beslut
fin Skolinspektionen ElesItC Norrtälje kommun Niclas Gustafsson niclas.gustafsson@norrtalje.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Långsjöskolan i Norrtälje kommun
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun
rin kkk-- Skolinspektionen Huvudman haparandaakommun.se Dnr 400-2015:3531 Rektor tuija.larssonahaparanda.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik --1 1 (9) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs s statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 13/. Sedan hösten samlar in statistik om särskilt
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merMOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR
2015-05-20 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR Sammanställt av: Anna Merkel-Möller Helena Tauson Lena Planken 1 1. Inledning Inför läsåret 2013-2014 infördes en ny organisation
Läs merVälkommen till skolan!
Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merBeslut för gymnasieskola
%.0 Skolinspektionen Dnr 43-2017:5372 Karlstads kommun karlstadskommun@karlstad.se Hammarö kommun kommunkvhammaro.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlstads kommun och Hammarö kommun Skolinspektionen
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN
Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0203 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning
Läs merFler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merSärskilt stöd i grundskolan läsåret 2018/19 Sammanfattning
1 (8) Särskilt stöd i grundskolan läsåret 18/19 Sammanfattning Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2017:5931 Utbildningsservice i Västerås AB Org.nr. 556670-8615 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västerås Internationella Skola & Förskola i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069,
Läs merArbetsplan för nyanlända elever
Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.
Läs merBeslut för gymnasieskola
Dnr 43-2017:5365 Karlsborgs kommun kommun@karlsborg.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlsborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2017:5365 2 (7)
Läs merSpråk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Läs merNyanländas lärande - halvårsrapport 2018
Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2019-03-07 BIN 2019/773 Emma Rydgren Myndighetshandläggare emma.rydgren@trelleborg.se Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018 Ärendebeskrivning Bildningsnämndens arbetsutskott
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merAtt bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång
Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång ISBN: 978-91-7559-085-1 Grafisk form: AB Typoform Omslagsfoto: framsida; Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, baksida; Anne Dillner/Scandinav bildbyrå
Läs merSlutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad
Slutrapport Nyanländas lärande år 2014-2016 stockholm.se Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad Sammanfattning I vårt uppdrag att utvärdera ett antal nyanlända elevers
Läs merVerksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion
Verksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion Uppdrag Språkintroduktion är ett av fem introduktionsprogram och undervisningen vänder sig till nyanlända ungdomar i gymnasieåldern. Verksamheten styrs
Läs mer2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun
2018/2019 Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun Innehållsförteckning Integrering av nyanlända elever i Munkedals kommun... 2 1. Mottagande i och av skolan... 2 2. Introduktionssamtal...
Läs merRemiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända
Läs merKvalitetsrapport Studiehandledning och Modersmål Läsåret
Annie-Frid Johansson, Magnus Jacobsson RAPPORT Mary Gren, Rim Dergham, Abdirahman Suleiman, Kibrom Mehari Tesfagabr, Said Raihanullah, Jarunee Phunsawat och Iana Gorbei. Kvalitetsrapport Studiehandledning
Läs merDokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merEn välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens
Läs merNyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.
Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs merSkolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar
Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merHur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:8760 Flens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Flens kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merHandlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9
Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9 Syfte Hälsinggårdsskolan är en skola där ca 48 % av eleverna i årskurserna F- 6 och ca 10% i årskurserna 7-9 har ett annat modersmål. Läsåret 2014/2015
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5856 Solna kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Solna kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merNationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merPubliceringsår Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7 9
Publiceringsår 2017 Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7 9. 2 (29) Kvalitetsgranskning 2017 Diarienummer: 400-2015:3531 Foto: Thomas Henrikson 3 (29) Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning...
Läs mer