Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II

Transkript

1 Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II Sören Andersson Ann-Marie Wahlström Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet soren.andersson@svenska.gu.se ann-marie.wahlstroem@svenska.gu.se

2 Språkutveckling och ansvar i grundskolans läroplan 2011 Ansvar alla lärare ansvarar för att språket utvecklas Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr 2011, s. 9) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Lgr 2011 övergripande mål och riktlinjer, s.13)

3 Departementsskrivelsen 2013:6 Det finns dock en stor samstämmighet mellan forskarna när det gäller vissa framgångsfaktorer för undervisning av nyanlända elever, som t. ex kompetens, flexibilitet och höga förväntningar. Som en avgörande framgångsfaktor framhålls att det finns kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling. De som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språkutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisning kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål. (Ds 2013:6, sid 46. Vår styckeindelning)

4 Interimspråk - gick? gådde? gick? Andraspråksinläraren: aktiv konstruktör av det språk man håller på att lära sig Inläraren gör egna regler och hypoteser om språket (ofta omedvetet). Dessa provisoriska regelsystem avlöser varandra genom att nya iakttagelser görs: gick gådde gick Inläraren reviderar hela tiden sina regler för att till slut uppnå målspråkets regler. En mening med korrekt ordföljd, en mening med avvikande språket är på gång! Revidering av regler!

5 Faktorer som påverkar förståelsen Ordförrådet stor inverkan på hur väl man kan tillgodogöra sig och ta till sig innehållet i en text. Läsarens tolerans för okända ord varierar naturligtvis också med andra faktorer som: texttypen läsarens förtrogenhet med innehållet i texten.

6 Hur många ord måste man kunna? Vad kan då skola, föräldrar och barn göra för att åstadkomma en så naturlig och kontsam språksituation som möjligt för en minoritetsfamilj i Sverige idag? Den första förutbrankningen är att det svenska samhället och hela dess skolgusen trufankerar föräldrar och barn att försöka behålla och utveckla barnens förstaspråk. Den tydligaste signalen från skolan är att man fonterar undervisning i och på minoritetselevernas modersmål ( hemspråk ) och att man visar intresse för och avtillning av vad eleverna lär sig i den undervisningen. Attityderna i det svenska samhället till tvåspråkighet och tvåspråkiga personer är oerhört viktiga men urkant positiva attityder räcker inte. (Enström 2010:43)

7 Hur stort är ordförrådet? Ordförråd hos en enspråkig svensk elev i åk 7: basordförrådet på ord (vid skolstart) dessutom ord per skolår alltså i åk 7! Ordförrådet den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång!

8 Komplexitet och korrekthet språklig korrekthet språklig komplexitet tankemässig komplexitet

9 Talat språk skrivet språk Interaktionens viktiga roll för språkutveckling Ge tillfälle att tala om vad som sker Ge tillfälle att utveckla ett ämneslitterat språk Skapa tillfällen att röra sig från talat till skrivet språk På väg från ett vardagsrelaterat språk ett mer abstrakt och mer formellt (vetenskapligt/kunskapsrelaterat) språk (Gibbons 2009)

10 Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion. (Fritt efter Hajer & Meestringa 2010) Theun Meestringa Maaike Hajer

11 Stöttning / scaffolding Andraspråksforskning tillfälligt stöd Stöttning framtidsorienterat Lärare lika höga förväntningar på alla elever Inte förenkla uppgiften stöttning istället (Gibbons 2013)

12 Stöttning Planerad (makronivå): Aktiviteter som är planerade i förväg Exv. Uppgifter, lektionsplanering, grupparbeten Interaktiv, tillfällig (mikronivå): Spontan interaktion mellan lärare - elever och/eller elever elever Exv. Muntliga redovisningar, Gruppdiskussioner (Pauline Gibbons 2013)

13 Gibbons interaktion och stöttning elev/elev Nås genom noga genomtänkta grupparbeten Tydliga instruktioner Tydligt syfte (resultat) Uppgiften är kognitivt anpassad Alla i gruppen är engagerade Tillräckligt med tid Eleverna vet hur man arbetar i grupp Uppgifter som kräver interaktion Äkta informationsklyftor

14 Exempel på interaktion och stöttning elev-elev Grupparbete Bygga kunskap i expertgrupp (4-5 elever) Sprida kunskap i hemgrupp (4-5 elever) Alla expertgrupper har exv. olika delar, uppgifter, laborationer m m Alla antecknar i expertgruppen Alla ska kunna redovisa i hemgruppen - kamrattvång (Gibbons 2013)

15 Språklig stöttning vid interaktion lärare-elev Öppna frågor: Berätta för oss vad du har lärt dig? Berätta hur du gjorde? Vad upptäckte du? Vad skulle du vilja berätta för oss om? Stödjande, klarläggande frågor: Kan du förklara lite närmare? Jag förstod inte riktigt. Kan du berätta en gång till? Berätta lite mera. Hur menar du? Kan du förklara igen? (Gibbons 2013)

16 Språklig stöttning När du ska jämföra diskutera och ge fraser: Om man jämför A med B så En jämförelse mellan A och B visar A är bättre än B (komparation) A liknar B A är lika stor som A är mindre än

17 Språklig stöttning förekommer i Vatten kan anta består av levande organismer olika tillståndsformer såsom molekyler flytande form fast form (is) gasform (ånga) (Holmegaard m.fl. 2005)

18 Språklig stöttning i text Språklig stöttning att förbereda Ta upp språkliga mål explicit Uppmärksamma begrepp kontrollera förståelse Aktivera eleverna att själva söka definitioner - grupp Språklig stöttning att bearbeta Anpassa texten om det behövs Använd anpassade inlärningsstrategier exv. minneseller anteckningsteknik Skrivuppgifter med skrivmallar (Hajer & Meestringa 2010)

19 Språklig stöttning vid text Skrivmall argumenterande genre Titel: Vad texten handlar om och min åsikt Ämnet är Min åsikt är att Argument för Det finns flera anledningar till att jag har den åsikten För det första Dessutom Slutligen (Hajer & Meestringa 2010)

20 Språklig stöttning vid text Skrivmall argumenterande genre Motargument Å andra sidan påstår vissa människor Dessutom De säger också Sammanfattning Min åsikt är den att Därför att (Hajer & Meestringa 2010)

21 Språkutvecklande Behöver merparten av sin undervisning i detta fält så att den kognitiva nivån successivt kan höjas samtidigt som förståelsen garanteras genom konkret och kontextualiserat innehåll och ett interaktivt arbetssätt. Hög kognitiv svårighetsgrad SKOLSPRÅK inlärningstid 5-10år Elever på avancerade nivåer bör i huvudsak arbeta i detta fält. Kontextbundet Kontextreducerat Flerspråkiga elever utefter denna axel för en optimal språk- och kunskapsutveckling VARDAGSSPRÅK Låg kognitiv svårighetsgrad (Fritt efter Cummins modell (Holmegaard & Wikström 2004))

22 Åt vilket håll ska vi gå? En magnet är ett stycke metall som omges av ett osynligt kraftfält som påverkar magnetiska material i dess närhet. Den kan attrahera föremål av järn eller stål eftersom det magnetiska fältet flödar in i metallen och gör den till en temporär magnet. Magnetisk attraktion sker endast mellan järnhaltiga metaller. Titta, den får dom att röra sig. Det flyttar sig inte. Dom här åker snabbt. (Gibbons 2009)

23 Ett språk i utveckling Titta, den gör så att de rör sig. De där fastnade inte. Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. Magnetisk attraktion inträffar enbart mellan ferromagnetiska ämnen. (Gibbons 2009)

24 Språkutveckling i kontext Hög kognitiv svårighetsgrad Kontextbundet Kontextreducerat Titta, den gör så att den rör sig. Den fastnade inte. Låg kognitiv svårighetsgrad

25 Språkutveckling i kontext Hög kognitiv svårighetsgrad Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. Kontextbundet Kontextreducerat Titta, den gör så att den rör sig. Den fastnade inte. Låg kognitiv svårighetsgrad

26 Språkutveckling i kontext Hög kognitiv svårighetsgrad Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. Kontextbundet Kontextreducerat Titta, den gör så att den rör sig. Den fastnade inte. Låg kognitiv svårighetsgrad

27 Textens register Flerspråkiga elever lär sig nya register samtidigt som ämnet För att nå kunskapsrelaterat register behöver de flerspråkiga eleverna integrerad språk- och ämnesundervisning av alla lärare skolan MEN Alla elever drar nytta av en undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande (Gibbons 2009)

28 Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet Bunar menar att den optimala lösningen verkar vara: Förberedelseklass under en strikt begränsad tidsperiod, 6-12 mån Frivillighetsprincipen ordentlig information och samråd med föräldrar Klassen är fysiskt placerad i skolbyggnaden Mycket nära samverkan med den ordinarie klassen från första dagen Eleverna deltar i aktiviteter som inte kräver en hög kunskapsnivå i majoritetsspråket En gradvis inkorporering sker i alla ämnen

29 Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet Bunar menar att den optimala lösningen verkar vara: Nyanländas närvaro avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar Parallellt med satsning på majoritetsspråket också satsning på modersmålsutvecklingen och närvaro av tvåspråkig personal i såväl förberedelseklassen som i den ordinarie klassen Nyanlända från första dagen får två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och en som delar den nyanlända elevens modersmål Ordentliga läroplaner och läromedel baserade på forskning och annat relevant kunskapsunderlag och kontinuerlig uppföljning och utvärdering

30 Källförteckning Enström, Ingegerd Ordens värld. Svenska ord struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gibbons, Pauline Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gibbons, Pauline Lyft språket Lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maiike & Theun Meestringa Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Holmegaard, Margareta & Inger Wikström Språkutvecklande undervisning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Holmegaard, Margareta m.fl I: Lindberg, Inger & Karin Sandwall (red.), Språket och kunskapen att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. (Rapporter om svenska som andraspråk 7.) Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. S

31 Rapporter, allmänna råd och utredningar om nyanlända elever Myndigheten för skolutveckling (2005). Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Ett stödmaterial. Skolverket (2006:2145). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever: rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm: Skolinspektionen. (Övergripande granskningsrapport 2009:3) Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets rapportserie 2010:6. Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag att föreslå hur skolor kan stödjas i att kartlägga och följa upp nyanlända elevers kunskaper (Dnr U2012/2890/S) Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever. (Ds 2013:6).

32 Tack för visat intresse!