Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Transkript

1

2 Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen av andraspråkselever Modersmålsundervisning och undervisning på modersmålet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt några principer Språkutveckling tar tid!

3 Modersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern Merparten av språkets grammatiska strukturer har också införlivats redan vid 4-5 års ålder Ca 1 år - enstaka ord; mån. - ordkombinationer; mån. - böjningsändelser En stor del av det centrala basordförrådet behärskas vid skolstarten; ord. Därefter nya ord per år. De grundläggande reglerna för samtalsstruktur och textstruktur är tillägnade före 7-årsåldern

4 Andraspråksutvecklingen kan se olika ut på grund av Ålder vid ankomst Skolbakgrund Språkmiljö i hemmet Språkmiljö i omgivningen Modersmålets närhet/distans till målspråket Andraspråksundervisningens organisation Andraspråksundervisningens innehåll och utförande Individuella skillnader hos inlärarna

5 Baskommunikationsförmåga (BICS): 2-3 år Skolrelaterat språk (CALP): 5-7 år (Cummins, 1980) Ankomstålder Tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-8 år (Collier, 1987)

6 Behaviorism Det kognitiva perspektivet Det sociokulturella perspektivet Poststrukturella perspektiv

7 Etablera vanor Stimulus-respons Positiv/negativ förstärkning Andraspråksinlärning handlade om att byta responsen på en given stimuli (drill)

8 Rötter i kognitiv psykologi Språkinlärning skiljer sig inte från annan kognition Informationsbearbetning Olika processer: ex. inputanalys, projicering, integrering och automatisering

9 Inflöde Krashens inputhypotes: comprehensible input: i+1 (Krashen 1987) Utflöde Swains comprehensible output-hypotes: pushed output (Swain 1985) Inlärarspråk

10 Interaktion mellan infödd och icke-infödd talare är viktig för att inflödet ska anpassas och bli möjlig för intag. Signaler om förståelse/icke-förståelse Anpassad interaktion Begripligt inflöde Språkinlärning (Long 1981)

11 Rikligt inflöde (muntligt och skriftligt) Inflödet ska vara anpassat för att kunna vara möjligt att ta in (i+1) Repetition av inflödet möjliggör intag och lagring i långtidsminnet (interimspråksregler) Interaktion viktig för anpassning av inflöde och förhandling av betydelse Utflödet är också viktigt för noticing the gap och för att ställa om hypoteser för omlärning

12 Förskjutning mot det sociala samspelets betydelse all inlärning sker i ett socialt sammanhang Lev Vygotsky ( ) Språket är primärt socialt Det sociala språket flyttar in tänkande Zonen för närmaste utveckling (ZPD) Avståndet mellan det ett barn klarar av att göra utan hjälp och det barnet kan göra tillsammans med en mer erfaren person

13 Stöttning (scaffolding) (Wood, Bruner & Ross 1976) En tillfällig handledning av elever mot kunskap om nya begrepp, högre nivåer av förståelse samt ett nytt språk Eleverna får veta hur de ska göra något, inte bara vad de ska göra (modeller, mallar etc.) (Gibbons 2006) Det du kan göra med hjälp idag kan du göra på egen hand imorgon (Vygotsky 1978)

14

15 Lärande sker bäst i ett socialt sammanhang Lärande gynnas av arbete i par eller mindre grupper Den kognitiva nivån ska hållas hög undvik förenkling Stöttning är viktig för att kunna hålla uppe den kognitiva nivån

16 Fokus på samhället och maktrelationer inom samhällen relation majoritet minoritet Faktorer som kön, klass och etnicitet är avgörande för tillgången på social interaktion Språket är ett symboliskt kapital (Bourdieu) och utgör en plats för identitetskonstruktion ( Acts of identity, Tabouret-Keller 1997) Motivation investering (Norton 2000) Agency (agentskap) (Pavlenko 2002)

17 Klassrumsklimatet är viktigt Lärarens förhållningssätt i klassrummet är avgörande kollaborativa maktrelationer interaktionen lärare - elev maximal identitetsinvestering maximalt kognitivt engagemang Modersmålet är en resurs som bör komma till användning i undervisningen Resursperspektiv (istället för bristperspektiv)! Gjorda insatser kan leda till god utdelning! (Vilken utdelning kan man få på sina insatser?)

18 Hemspråksreformen 1977 Utveckling av aktiv tvåspråkighet utveckling av flerspråkighet Modersmålets betydelse för identitetsutveckling Modersmålet som ett av de flerspråkiga elevernas språk Modersmålet som verktyg för utveckling och lärande Flera skäl: Modersmålets betydelse för inlärningen av svenska Modersmålets betydelse som stöd för uppfostran

19 Studiehandledning på modersmålet. För den som på grund av svårigheter (ex. språksvårigheter) inte kan följa undervisningen på majoritetsspråket Beslut fattas av rektor (ej valfritt) Inget föreskrivet timantal eller antal år Viktigt inslag i förberedelsegruppen!

20 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Begränsad tid i förberedelsegrupp Undervisning i reguljär klass Alla lärare har uppgiften att utveckla språkkunskaper parallellt med ämneskunskaper Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt / Språkinriktad undervisning

21 Krav på hög kognitiv och åldersadekvat nivå Undvik förenkling Uppnå hög kognitiv nivå genom stöttning Rikliga möjligheter att vid varje lektion använda språket, muntligt och skriftligt Mycket smågrupps- och paraktiviteter Mycket interaktion i klassrummet Lärare och elever Elever och elever Välj öppna frågor hellre än kontrollfrågor

22 Nyanländ elev under fyra år Ankomstålder Tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-8 år (Collier, 1987) Språkutveckling tar tid, och måste få ta tid, men kan effektiviseras genom undervisning som baseras på kunskap och beprövad erfarenhet.

23 Skolan är den arena där dessa faktorer ska mötas och samverka! Språkliga aspekter (sva, modersmål) Sociala/psykosociala aspekter (föreningsverksamhet, stödgrupper etc.) Hälsomässiga/medicinska aspekter (skolhälsovården etc.)

24