Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde (BUN 80 Dnr 77/ ) att följande insatser skall genomföras: 1:4 Utveckla samarbetet med modersmålslärare: delta på föräldrarmöten och i elevvårdskonferenser som berör deras elever 2:2 Utöka resurserna för modersmålslärare i rollen som studiehandledare 3:3 Representant från modersmålslärarna ingår i Läs- och skrivutvecklingens SV2-grupp Modersmål Språket är nyckeln till samhället. Därför är det av avgörande betydelse för det lilla barnet att det får en god grund i modersmålet att stå på. Detta för att språket senare skall få en naturlig och tillfredsställande utveckling. Det är de första åren i ett barns liv som är de viktigaste vad det gäller språkutveckling. Då byggs språkstrukturen upp och barnet väver in hela sitt känsloliv i språket. Om man lär sig ett språk senare i livet kan inte detta jämföras med modersmålet. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga i sin miljö och att de uppmuntras att lära sig. Man måste bli bekräftad i både den gamla och den nya kulturen. Det är viktigt att omgivningen förstår vilken rikedom det är, att ha tillgång till flera kulturer och fler språk. Det är viktigt att all språkinlärning handhas av utbildad och kompetent personal och att man skapar språkstimulerande situationer, metoder och arbetssätt. Majoriteten av världens befolkning är tvåspråkig. Detta känner inte många till. Inlärningen av svenska som andraspråk för barn med invandrarbakgrund underlättas om barnet redan har kvalificerad utveckling av sitt första språk. Om barnets språk- och begreppsutveckling sker parallellt med modersmålet och andraspråket, utvecklas båda och påverkar och stöder varandra.

2 Om språkutvecklingen stannar upp i det första språket, måste barnen genom det nya språket lära sig både begreppen och orden för begreppen. Detta kan ge stora problem då barnen i de äldre årskurserna ska ta till sig komplicerade facktexter. Internationell forskning på en stor mängd situationer med minoritetsspråk verkar tyda på att barn med minoritetsspråk klarar sig bättre om de får undervisning på sitt eget språk. Dessa barn kan bli helt tvåspråkiga; de kan tala, läsa och skriva på två språk. Modersmål är det första språk man lär sig i livet. Genom språket upptäcker barnet världen. Vägen går genom alla sinnen. Det är föräldrarna/vuxna som ger ord till sinnesupplevelserna; ord som barnet sedan härmar och tar till sitt eget ordförråd. Det finns kopplingar mellan ord och känsla. Om någon kritiserar ens språk, känns det som hela ens personlighet är kränkt. Språket utgör en väsentlig del av individens identitet och om inte modersmålet visas den respekt det förtjänar av majoritetssamhället eller av enskilda personer så drabbar det hela individen. Lingvister och andra språkintresserade torde idag vara överens om att en framgångsrik andraspråksinlärning bygger på att det finns ett väl fungerande modersmål. Kan man sitt modersmål så ökar också ens självrespekt. Avstannar utvecklingen av förstaspråket blir det också ett avbrott i begreppsutvecklingen. För att underlätta inlärningen av svenskan är det viktigt att barnens förstaspråk får en allsidig utveckling. Om man vill följa den allmänna pedagogiska principen att starta från det kända och leda barnet mot det nya eller okända, är det viktigt att den första undervisningen sker på barnets modersmål. Det är viktigt att bygga på barnets tidigare erfarenheter. Det visar sig att barn som inte får aktivt stöd för minoritetsspråket utanför familjen övergår till att använda majoritetsspråket. Om föräldrarna då inte kan detta språk är risken för kommunikationssvårigheter stor. Språket, med vilket föräldrarna skall uppfostra sina barn, kan gå förlorat. Wong Fillmores undersökning visar en skillnad mellan barn som gick i majoritetsspråkig förskoleverksamhet och barn som gick i förskola med minoritetsspråk. Bland de barn som gick i majoritetsspråkmiljö under dagarna var det en stor andel som efterhand hade stora problem med att använda föräldrarnas språk. Denna aspekt på minoritetsbarns utveckling utgör ett av de viktigaste motiven för modersmålsundervisning. Det kan finnas situationer då det är svårt att motivera barnen att lära sig majoritetsspråket.

3 Detta kan ske om majoriteten uppvisar segregativa eller allmänt förtryckande attityder gentemot minoriteten. Detta kan vi se i invandrartäta områden. Så länge detta finns kvar, kommer inte motivationen eller möjligheterna för inlärning av svenskan att förbättras. Får då inte barnen undervisning på sitt modersmål, kan det bli svårigheter att utveckla något språk så att de kan inhämta omvärldskunskap eller utveckla sitt tänkande i den utsträckning som ett modernt samhälle kräver av dem idag. Det är viktigt att barnen får ett starkt stöd i sin förstaspråksutveckling och ett tidigt stöd i sin andraspråksutveckling. Att vänta med starten av svenskinlärning kan ha negativa konsekvenser för utvecklingen av detta språk. Modersmålsträning/Modersmålsundervisning Barn med invandrarbakgrund ska få en stark självkänsla och uppfattning om sig själv och sin livssituation via modersmålsträning/-undervisning. Barn behärskar sitt modersmål olika bra i olika omfattning. Hur bra de kan sitt modersmål och i vilken utsträckning de kan bli tvåspråkiga beror på deras ålder vid flyttningen, föräldrars kunskap och medvetenhet. Även omgivningens attityder och kunskaper om tvåspråkighet, den psykosociala situationen barnet befinner sig i och mycket annat påverkar språkutvecklingen. Modersmålstränaren/läraren ska utgå från varje barns behov, samverka med andra pedagoger, stimulera och stärka barnets språkutveckling, ge särskilt stöd till barn med svårigheter. Det är viktigt att föräldrarna aktivt stöder modersmålsutvecklingen och att de besöker verksamheten. Modersmålstränaren/läraren ska hjälpa barnen med identitetsutvecklingen, ge dem sammanhang, kunskap om sitt ursprung och förståelse för sin situation i Sverige. Språket blir då mål och medel i detta sammanhanget. Språket är en del av identiteten, den är vägen till kunskap om ursprunget, historia och sammanhang. I Landskrona kommun kan man få modersmålsträning från förskolan och läsa modersmål som ett eget ämne i grundskolan. Grunden för att man ska få modersmål är att språket är ett levande inslag i hemmet, dvs. att språket inte är nytt för barnet och att det pratas varje dag i hemmet. Om föräldrarna kommer från något annat land men inte har pratat språket med barnet, kan barnet inte få grundläggande språkundervisning genom modersmålet. Man kan inte heller få stöd i fler språk samtidigt, trots att barnet kanske kan fler andra språk hemifrån. Modersmålsträning sker under samma tidsperiod som barnet normalt vistas i förskolan. Modersmålsundervisningen ligger utanför schemat. Man går inte ifrån någon annan undervisning när man läser modersmål. Föräldrarna ansöker om att få modersmål till sina barn, dvs. barnen är inte tvungna att läsa modersmål eller att få modersmålsträning, utan det är frivilligt.

4 En strävan är att alla de som vill ha, får modersmål både i förskolan och i skolan. Detta är inte alltid möjligt. Ibland finns det inte lämplig lärare eller tränare. I skolan finn det en lag som säger att man måste vara minst fem elever av samma språk för att kommunen ska vara skyldig att ge modersmål. Det finns många skäl till varför det är viktigt med modersmålsträning eller modersmålsundervisning. Man måste kunna ett språk i grunden för att lära sig ett annat språk. Om barnet utvecklas dåligt i det svenska språket trots alla insatser, finns det oftast anledning till att oroa sig över hur barnet kan sitt modersmål. När modersmålsutvecklingen går framåt, påverkas även svenska språket positivt. Med hjälp av språket utvecklar vi också vår tankeförmåga. Modersmål är också grunden till en positiv identitetsutveckling. Om man har en positiv identitet påverkar det även vår personlighet i positiv riktning. Om man är trygg i sin identitet och accepterad av andra, så kan man använda sin energi till att lära sig saker istället för att vara rädd och osäker. Det är viktigt att man vet var man kommer ifrån och var man har sina rötter, även om man är född i Sverige. Det landet vi bor i, Sverige, är inte längre ett isolerat land. Vi behöver människor som kan flera olika språk. Det är en tillgång i samhället. Drivkraften bakom all inlärning och utveckling är viljan att lära sig, motivationen. Det är också viktigt hur den svenskspråkiga personalen förhåller sig till invandrarbarn. Bejaka alla barn - se dem som en tillgång i vår mångkulturella miljö och se möjligheterna till att läsa svenska som andraspråk/modersmål som ett privilegium. Studiehandledning I skolan är det inte bara modersmålslektionerna som stöttar elevernas språkutveckling utan i allra högsta grad arbetet i olika ämnen. Studiehandledning ska ges till barn som behöver det. Studiehandledning är handledning på modersmålet som ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen p g a otillräckliga kunskaper i svenska. Studiehandledningens målsättning är att få kunskaper i olika ämnen, lära sig nya ord och begrepp på två språk, lära sig studieteknik, utveckla både sitt modersmål och svenska för att kunna hävda sig enligt sina förutsättningar i den svenska gruppen. Barnen har rätt till kunskap oavsett språknivån. För att kunna bedriva en väl fungerande studiehandledning måste modersmålsläraren ha tillgång till planering och läromedel.

5 Modersmålsläraren måste få information om vad som händer på skolan. Prov och förhör måste meddelas modersmålsläraren i förväg, så att han/hon hinner kontrollera om barnen har förstått undervisningen. Vi måste ge barnen kunskap, språk och självkänsla. Det är viktigt att barnen har tillit till sin egen förmåga, utan känsla av att lyckas blir det ingen bra självkänsla och inte heller bra inlärningsresultat. Det måste ske en samverkan mellan berörda lärare. Modersmålsläraren kan ge underlag till klassläraren inför utvecklingssamtal och ibland även närvara vid samtalet. För att kartlägga vilka förväntningar som finns hos barnet/föräldrarna på modersmålsundervisningen/studiehandledningen kan man genomföra en enkät med frågor kring intresset, hur mycket tid som barnet är beredd att satsa på läxläsning och dylikt. Studiehandledningen ges för att eleven ska: få kunskap i olika ämnen. få lära sig ord och begrepp på två språk. få studieteknik. få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och svenskan kunna tillgodogöra sig undervisningen i den svenska klassen. känna trygghet och utveckla självkänsla. Det är rektor som ansvarar för att eleven får studiehandledning. För att få ett bra resultat av studiehandledningen krävs: Ett bra och nära samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Att modersmålsläraren känner till klassens månads- och veckoplanering. Att modersmålsläraren har tillgång till läromedel. Att klassläraren och modersmålsläraren tillsammans följer upp studiehandledningen. Att studiehandledningen ges enskilt och/eller tillsammans med klassen.

6 Att det ges möjlighet till att ge studiehandledning i förväg innan klassen börjar arbeta med det aktuella ämnet. Att man kan ge studiehandledning som repetition, man går igenom det som eleverna gjort i klassen. Hänvisningar: Grundskoleförordningen 5 kap, 4-6 och Handlingsplan för Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning 1. Verka för aktiv tvåspråkighet genom att: a) anställa personal inom förskolan för Modersmålsträning b) en modersmålslärare arbetar tillsammans med en svensk klasslärare. 2. En modersmålslärare ingår i SV2-gruppen. 3. Att modersmålslärare ger underlag till klasslärare inför utvecklingssamtal. 4. Att modersmålslärare med heltidstjänst, eller deltidstjänst mer än 50 %, går in i arbetslag på skolan. Modersmålslärare med mindre tjänst än 50 % knyts närmare rektor för modersmålslärarna. 5. Att det är samma person eleven har i modersmålsundervisning som i studiehandledning.

7 6. Rektor för Modersmålsträning och Modersmålsundervisning tar över ansvaret och budget för Studiehandledning från respektive skolas rektor fr o m hösten Budgetansvar och övergripande ansvar liksom personalansvar för modersmålsundervisningen har rektor för modersmålslärarna. Mona Axelsson Rektor för modersmålslärarna