Moderna språk som modersmål

Transkript

1 Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay

2

3 Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010

4 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många flerspråkiga elever i den svenska skolan är modersmålen viktig för att kunna kommunicera med sina släktingar. När jag läste modersmålslärare berättar tänkte jag att problematiken med modersmålsundervisning rör i första hand eleverna med utomeuropeisk bakgrund utan tidigare kontakt med svenska språket och utan likheter mellan modersmålen och svenskan. En erfarenhet som jag har gjort i samband med undervisningen är att skolorna eller vårt samhälle i allmänhet betraktar flerspråkigheten i moderna språk dvs. spanska, franska eller tyska som en extra tillgång för eleven - en s.k. bonus. Dessa elevers flerspråkighet betraktas därför inte utifrån samma bristperspektiv som många andra elevers flerspråkighet, vilket naturligtvis uppfattas av eleven själv som positiv. Problemet är att dessa elever som har spanska, franska eller tyska som modersmål oftast trots detta väljer modersmål som moderna språk och mer eller mindre sitter av sina lektioner under grundskolans årskurser 7-9 om de inte tillåts genomgå en prövning för avslutande betyg i ämnet. Detta uppfattas av de andra språken ibland som orättvis. Många föräldrar är dessutom rädda att bilingualismen kunde ha en negativ effekt på deras barn och medför störningar med inlärningen av andraspråket. Men jag tror att flera faktorer är avgörande, som social bakgrund, vilken minoritetsgrupp man tillhör, individens begåvning, omgivning och om barnet får hjälp. Begreppsdefinitioner tvåspråkighet modersmål majoritetsspråk minoritetsspråk social situation en person som använder en majoritets- och ett minoritetsspråk språket som talas hemma och språket som man behärskar bäst i olika situationer; språket som man känna sig hemma med. språket som de flesta i landet har som modersmål; i detta fall: svenska språket som talas minst i landet; i detta fall: tyska umgänge med andra människor som t.ex. i skolan, med familjen, med vänner osv. 2

5 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Undervisningen i modersmål Syftet med undervisningen i modersmål är att stärka elevens förstaspråk och främja elevens intellektuella utveckling. Elevernas självkänsla kopplat till den språkliga bakgrunden ska stärkas genom modersmålsundervisning. Eleverna ska inte glömma sin kultur och sitt ursprung, de skall känna sig trygga med användningen av modersmålen. Undervisningen kan därför betraktas som ett komplement till undervisningen i andra ämnen. Viktigt är att ämnet användas av elever som använder sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Modersmålsundervisningen kan ge elever bättre förutsättningar för att kunna stärka sin identitet. Detta genom att tillägna sig kunskaper om ursprungslandets historia, kulturer, traditioner och samhällsliv. Litteratur och Kultur I boken Att läsa och skriva (2008:45) står det att eleverna med annat förstaspråk än svenska har sämre skolresultat än elever med svenska som modersmål. Samtidigt står på sidan 60 i boken att eleverna som utan avbrott har haft modersmålsundervisning, dvs. eleverna som deltagit kontinuerligt i modersmålsundervisning under hela grundskolans tid ligger 1-3 tiondelar högre än genomsnittet hos svenska elever. Hur passar detta ihop? Är därmed modersmålsundervisning avgörande för att få bra betyg? Modersmålslärare berättar (2008) tar i stort sätt upp problemen som barnen med utomeuropeisk bakgrund och därmed annorlunda kulturer har. Stor skillnaden till mina elever eller min familj i allmänt är att vi alla har flyttat frivillig till Sverige. Skolans språk och barnets (2000:129) nämner att språk och kultur är oupplösligt sammantvinnande, eftersom varje språk bär kultur med sig och samtidigt med språken lär vi oss kulturella mönster och regler för umgänge. Jag är övertygad att kulturen är sammankopplad med språket. Språket används inte bara för att kommunicera. Man använder språket för tänkandet och för att kunna uttrycka sin identitet och förmedlar sin kultur. Det finns en skillnad mellan tänkandet och kommunikation. Tänkandet betyder att man tillägnar sig kunskap (man måste förstå vad ordet betyder) och med språket visar man tydligt sin identitet, t.ex. när man pratar med brytning. Detta kan man inte gömma. Genom språket visar man grupptillhörigheten. Det kan vara svårt för ett barn som önskar sig att tillhöra det svenska samhället, men skiljer sig från svenska barn i utseendet och i uttalet. Det betyder alltså att språket ha stor betydelse för identitet av tvåspråkiga barn. Vidare anförs i boken (2000:180) 3