Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Transkript

1 Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

2 Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål än svenska. Dessa elever har sämre skolresultat vad gäller betyg i år 9 än elever med svenska som modersmål var 50% av elever som kommit till Sverige efter ordinarie skolstart obehöriga till nationella program på gymnasiet (Skolverket, 2016, Invandringens betydelse för skolresultaten).

3 Olika benämningar Invandrarelever Elever med invandrarbakgrund Elever med annat hemspråk än svenska Minoritetselever Elever med svenska som andraspråk Flerspråkiga elever 1 januari ny definition av nyanländ elev i Skollagen

4 Ny definition (Skollagen 2010, 3 kap. 12 a ) 12 a Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

5 Nuläget Att avgöra om en elevs svårigheter att läsa och skriva beror på dyslexi, eller har att göra med att eleven håller på att lära sig svenska, ställer höga krav på samverkan mellan och kompetens hos de pedagoger som finns runt elever med annat modersmål än svenska.

6 Samverkan

7 Diskussion 1. Hur ser det ut på skolorna? 2. Hur sker samverkan på din skola? 3. Hur ser det ut med svenska som andraspråkskompetensen på din skola? 4. Hur ser arbetssituationen ut för modersmålslärarna?

8 Faktorer som kan påverka andraspråksinlärningen och andraspråksutvecklingen Motivation Förutsättningar (begåvning) Psykologiska Språkliga faktorer Kulturella och socioekonomiska Påverkan av dessa faktorer kan göra att andraspråksutvecklingen går långsamt och t.o.m. kan avstanna helt

9 Språkliga faktorer till långsam läsinlärning hos de flerspråkiga eleverna Motivation saknas - (1)Textinnehållet är kulturspecifikt för svensk/västerländsk kultur. (2) Läsningen är av underordnad betydelse Hur barnen socialiseras språkligt Lärare och elever har inte samma modersmål och lärarna kan inte göra språkliga iakttagelser gällande både L1 och L2 Begränsad språklig medvetenhet på L1 och L2 Hemmiljön stödjer inte läsinlärningen Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

10 Färdigheter för att tala, lyssna, förstå & läsa på L2 Fonologiska Ortografiska Morfologiska Syntaktiska Semantiska Pragmatiska

11 Håkansson&Johnsson

12 Frågeställningen Är det frågan om dyslexi eller är det svårigheter som hör ihop med andraspråksinlärningen? Samverkan mellan pedagoggrupperna blir härmed nödvändig för att kunna avgöra vad som är vad.

13 Dyslexi - flerspråkighet Vad är vad? Risk för överidentifiering & underidentifierimg Lika vanligt hos flerspråkiga Dyslexi tar sig olika uttryck beroende på ortografin Fonologiska svårigheter observeras på L1 och L2 Behov av diagnosinstrument (SPSM:s Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (Pb, Ar, Sp, Som)

14 Framgångsfaktorer Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2014:03 visar att lärarens kunskap och kompetens är viktig vid kartläggningen av elevens 1. kunskaper 2. språknivå 3. modersmålsundervisning 4. studiehandledning 5. höga förväntningar eleverna 6. god allmändidaktisk kunskap 7. kompetens kring andraspråksinlärning och att SAMVERKAN mellan pedagogerna är nödvändig

15 Flerspråkiga elevers modersmål Avkodningsproblem kan ofta bero på att elevernas modersmål har ett annorlunda ljudsystem än vad svenskan har och det kan i sin tur ge svårigheter att uppfatta och att kunna producera de svenska ljuden. Problem med språkförståelsen har att göra med bristande ordförståelse och otillräckliga bakgrundskunskaper. Språkljuden V och P finns ej på arabiska. Blir istället F och B

16 Bedömningsmaterial i förskolan TRAS-materialet, Tidig Registrering Av Språkutveckling, är ämnat att följa små barns språkutveckling, 2 5 år. Koltis bedömer små barns språkproduktion, språkförståelse och kommunikativa förmåga med hjälp av en uppsättning leksaker. Det är normerat för barn från ca 2,5 år och för barn med annat modersmål. Nya SIT är ett språkligt impressivt test för barn som prövar förmågan att förstå svenska språket. Testet går även att använda med flerspråkiga barn och barn som har hörselnedsättning.

17 Bedömningsmaterial i skolan Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för åk 1-2 (SPSM) Språkens Hus Processbarhetsteorin & Grus (sva) Skolverkets kartläggningsmaterial (Litteracitet) ITPA (delar av) Lundamaterialet Trog 2

18 Vad mäter vi? Trog 2 mäter receptiv grammatisk förståelse hos barn och ungdomar SPSM:s åk 1 avspeglar fonologiska färdigheter och om eleven kan läsa de enskilda orden SPSM:s åk 2 mäter hur eleverna kan läsa en text. Mäter hur bra eleverna kan läsa och uppfatta enskilda ord (ordkjedjeuppgiften)

19 Checklista vid behov av språklig utredning på modersmålet

20

21 Alternativa verktyg Talsyntes Stava Rex Spell right ILT Legimus Widgit Online