Anette Hellström Sidan 1 av 10

Transkript

1 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och ungdomsnämnden beslutar följande: Barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen och de föreslagna åtgärderna av språkscreeningen. Sammanfattning Samma språkscreening material användes som vid språkscreeingen : Språksnabben (barn födda 2007) Vad sa du fröken? Nya SIT (barn födda 2005). Resultatet av språkscreeningen för barn födda 2007 visar att av de 16 barn som 2011 bedömdes ha en språkförsening på någon eller flera av delarna i screeningen och tillhörde kategorin barn i riskzonen, bedöms 10 barn efter uppföljningen fortfarande tillhöra kategorin. Resultatet av språkscreeningen för barn födda 2005 visar att av de 22 barn som 2012 ansågs ha en språkförsening på någon eller flera av delarna i screeningen och bedömdes tillhöra kategorin barn i riskzonen, bedöms 14 barn efter uppföljningen fortfarande tillhöra kategorin. Avsikten med screening är att identifiera svårigheter på både grupp- och individnivå. De barn som ingår i gruppen utredning bör utredas vidare för att så tidigt som möjligt få särskilt stöd och stimulans i sin språkutveckling. De barn som ingår i gruppen uppsikt bör få språklig stimulans så att de når en typisk språklig förmåga i samtliga delar. Pedagogerna bör erbjudas handledning och fortbildning i språkutvecklande arbete så att de på bästa sätt kan språkutveckla på individ- och gruppnivå. Bakgrund Ett målmedvetet och långsiktigt arbete med barns och ungas språkutveckling är betydelsefullt för dess kunskapsutveckling och skolframgång. Språket ger identitet och en tillhörighet i en gemenskap. Genom språket ges barnet möjlighet att tolka sig själv och omvärlden vilket är nödvändigt för att kunna utvecklas intellektuellt, socialt och emotionellt. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 10 Under hösten 2011och våren 2012 genomfördes på uppdrag av Modellområdes ledningsgrupp i samarbete med förskolechefer och rektorer en kartläggning över vilka barn i åldrarna 1år förskoleklass som visade på språkproblematik. Syftet var att identifiera eventuella riskbarn gällande talspråk och kommande förutsättningar för att kunna läsa och skriva samt även lämna åtgärdsförslag, se rapport Språkscreening Modellområde Rotebro, Ett målmedvetet och långsiktigt arbete med barns och ungas språkutveckling är betydelsefullt för dess kunskapsutveckling och skolframgång. En uppföljning av språkscreeningen genomfördes under februari april 2013 på barn födda 2005 och 2007 som visade på svårigheter på några eller flera språkliga delområden vid det tidigare testtillfället. Uppföljning och rapport görs av specialpedagog med inriktning tal, språk och kommunikation på Elevstödsenheten. Planerade insatser Specialpedagog på Elevstödsenheten kommer att Ge handledning, konsultation och fortbildning kring barns språkutveckling och språkutvecklande arbete samt läs- och skrivutveckling till pedagoger inom förskola, förskoleklass och lärare i årskurs 1-3. Erbjuda fortbildning med start ht -13 om barns tidiga språkutveckling och kartläggningsmaterialet, TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som vänder sig till förskole pedagoger. Sammanfattning av språkscreening Modellområde Rotebro Alla förskolor och pedagogisk omsorg (familjedaghem) i Modellområdet Rotebro deltog i kartläggningen utom Tal- och språkcentrum och Järva VIP. En enkät skickades ut till förskoleenheterna som följdes upp med ett besök. Under mötet fick pedagogerna beskriva sin verksamhet samt de barn de kände oro över. Individuella språkscreeningar gjordes på barn födda åren 2007 och Vid screeningen för barn födda 2007 användes Språksnabben (Bruce m fl. 2006). Det är ett lättadministrerat och allsidigt sceeningmaterial som avser att snabbt undersöka om eventuella språkavvikelser föreligger. Språksnabben täcker sju områden i språkutvecklingen: Fonologi Gramantik Semantik Satsförståelse Ordförståelse

3 Sidan 3 av 10 Samtal Samspel Sammanlagt deltog 108 barn födda 2007 i språkscreeningen. Rapporten Språkscreening Modellområde Rotebro, redovisade att 77 % (83 st) av barnen hade en språkförmåga som motsvarade typisk språkutveckling för åldern. De resterande 23 %, (25 st) hade ett resultat som låg under förväntan. Gruppen kallas i rapporten barn i riskzonen. Gruppen med det lägre resultatet delades upp i dels en grupp som visade på språkförseningar på flera eller samtliga delar i screeningen, 13 % (15 st), och dels en grupp som visade upp språkförseningar på någon av delarna i screeningen 10 % (10 st). Dessa grupper särskiljs med benämningen utredning respektive uppföljning. I gruppen som visade på språkförseningar på flera eller samtliga delar i screeningen var andelen flerspråkiga elever 7% (8 st) och i gruppen som visade upp språkförseningar på någon av delarna i screeningen var andelen flerspråkiga elever 3 % (3 st). Screeningmaterialet Sif Screening i förskoleklass (del 1, höstterminen) som består av testmaterialet Vad sa du fröken? (Alstam-Malcus/Fritzell, 1993) och Nya SIT (Hellqvist, 1998), användes för barn födda 2005 och innefattar delarna: Språkförståelse och grammatisk impressiv förmåga Grammatisk expressiv förmåga och kommunikation (pragmatisk förmåga) Ordförråd Uttal (fonologisk förmåga) Minneskapacitet (visuellt och auditivt minne) Totalt deltog 106 barn födda 2005 i språkscreeningen som redovisas i Språkscreening Modellområde Rotebro, Resultatet visade att 60 % (64 st) hade resultat som motsvarade typisk språkutveckling i de flesta delarna i screeningen och 40% (42 st) visade på ett resultat som låg under det förväntade. Gruppen kallas i rapporten barn i riskzonen. Av dessa har 22% (23 st) visade på språkförseningar på flera eller samtliga delar i screeningen och 18% (19 st) visade på språkförsening på någon av delarna i screeningen. Dessa grupper särskiljs med benämningen utredning respektive uppföljning. I gruppen som visade på språkförseningar på flera eller samtliga delar i screeningen var andelen flerspråkiga elever 12 % (13 st) och i gruppen som visade upp språkförseningar på någon av delarna i screeningen var andelen flerspråkiga elever 5 % (5 st). En differens mellan rapportens redovisade uppgifter och de uppgifter som redovisas på individnivå för varje förskola och skola har visats sig. Den individuella redovisningen som ligger till grund för rapporten

4 Sidan 4 av 10 Språkscreening i Modellområde Rotebro, finns inte direkt redovisad i rapporten. I denna uppföljningsrapport ligger det antal barn som redovisas i den individuella redovisningen till grund. Sammanlagt berörs 42 barn födda 2005 och 28 barn födda Genomförande av uppföljning 2013 För att få en överblick över de aktuella barnen, Barn i riskzon, kontaktades förskolechef respektive rektor för ett besök på berörda förskolor och skolor. I mötet klargjordes vilka barn som bedömdes aktuella för uppföljningen och vilka barn som inte skulle följas upp. Ett brev delades ut via förskolan eller skolan till de aktuella barnens vårdnadshavare, där de på en svarstalong fick lämna sitt medgivande. Av de barn som inte var aktuella för en uppföljning ansågs några var på god väg i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Några barn har flyttat från kommunen eller är inskriven i annan verksamhet, så som Tal- och språkförskolan. Efter sammanställningen återkopplas förskolornas och skolornas resultat på individnivå till respektive skola. Av de 28 barn födda 2007 som i språkscreeningen bedömdes tillhöra gruppen barn i riskzonen var det 16 som deltog i uppföljningen. De 28 barn födda 2005 i gruppen barn i riskzonen var det 16 som deltog. Vid den individuella språkscreeningen av barn födda 2007 och 2005 användes samma språkscreeningmaterial som vid tidigare tillfälle, dvs Språksnabben. för barn födda 2007 och delar av Vad sa du fröken? samt Nya SIT för barn födda Bland de barn som deltog i uppföljningen under februari april 2013 har flera fyllt 6 år och går sitt sista år på förskolan. Även bland de barn som är födda 2005, har flera fyllt 8 år och går sin andra termin i första klass. Det innebär att fler av barnen i den här uppföljningen är äldre än de barn som har ingått i aktuella testernas referensgrupper. I den här rapporten används begreppet barn vid beskrivning av deltagarna i de båda åldersgrupperna. Resultat av språkscreening, barn födda 2007 Språkscreeningen har skett individuellt och tagit ca 20 minuter per barn att genomföra, delar av screeningen spelades in. Resultatet har analyserats och sammanställt och samtliga inspelningar har raderats. Det var 16 barn som deltog i uppföljningen. Utifrån resultatet kan man få en vägledning om arten av språksvårighet och en anvisning om vilka språkområden som det bör uppmärksammas på individ och gruppnivå.

5 antal felsvar Tjänsteutlåtande Sidan 5 av 10 antal felsvar Serie1; 3 0 Diagrammet visar det sammanlagda antalet felsvar som gjordes av de barn som deltagit i uppföljningen. Ett barn kan ha felsvar inom flera områden. De största antal felsvar, visas på det semantiska området som handlar om ordförrådets framväxt och struktur. Därefter kommer det fonologiska svårigheter, som handlar om att vissa språkljud inte har förvärvats eller att ord förenklas vid uttal även ett visst antal felsvar fanns inom satsförståelse som handlar på språkförståelse. Barn i riskzon 36% 43% ej screenade ok riskzonen 21% Diagrammet visar att av de 28 barn som ingick i gruppen barn i riskzonen 2012 var det 43% (12 st) som inte deltog i uppföljningen. Av dessa bedömdes de flesta i samtal med pedagoger på respektive verksamhet ha en

6 Sidan 6 av 10 språkförmåga som motsvarade typisk språkutveckling för åldern. En liten andel har flyttat från kommunen eller är inskriven i annan verksamhet, så som Tal- och språkförskolan. Bland de barn som deltog i uppföljningen bedömdes 21% (6 st) ha en språkförmåga som motsvarade typisk språkutveckling för åldern. De återstående 36% (10 st) visar fortfarande på svårigheter som antyder språkförseningar över förväntan. Sammanfattande resultat barn födda 2007 Språkscreeningen har visat att av de 16 barn som deltagit i uppföljningen och vid språkscreeningen 2011 ansågs ha en språkförsening på någon eller flera av delarna i screeningen bedöms 10 barn efter uppföljningen tillhöra kategorin barn i riskzonen. Barn i riskzonen 25% 13% 37% ok utredning flerspråkiga uppsikt svenska utredning svenska 25% Av de 16 barn som deltog i språkscreeningen har 37% (6 st) vid uppföljningstillfället en språkförmåga som motsvarar typisk språkutveckling för sin ålder och har sedan det förra screeningtillfället utvecklat sin språkliga förmåga och visar inga indikationer på språkförsening. 38% (6 st) har resultat som visar på att de har språkförsening på flera eller samtliga delar av screeningen. I denna grupp har 13 % (2 st) svenska som modersmål och 25% (4 st) har svenska som andraspråk. 25% (4 st) har resultat som visar på att de har språkförsening på någon av delarna i screeningen. Samtliga har svenska som modersmål. Resultat av språkscreening, barn födda 2005 Språkscreeningen av barn födda 2005 har omfattades av 22 barn. Den har skett individuellt och tagit ca 20 min för varje barn att genomföra. Delar av screeningen spelades in, därefter har resultatet analyserats och

7 Sidan 7 av 10 sammanställts och samtliga inspelningar har raderats. Sammanställningen har skett på gruppnivå och enhet för enhet på individnivå. Det redovisade resultatet kan här ge en vägledning om slag av språksvårighet och en anvisning om vilka språkliga områden som bör beaktas på grupp- och individnivå. 70 antal felsvar Serie Diagrammet visar det sammanlagda antalet felsvar som gjordes av de barn som deltagit i uppföljningen. Ett barn kan ha felsvar inom flera områden. De största antal felsvar, visas på deltestet för språkförståelse, språkligt impressivt test. Ordförrådet var ett annat område där flera barn visade på osäkerhet. Det tredje området där det fanns ett större antal felsvar var auditivt minne, eftersägning av meningar av olika längd och komplexitet. I flera av delområden så som, grammatisk expressiv (förmågan till kommunikation och samspel), räkna till tjugo, läsriktning, sekvenser, kommunikation och visuellt minne visade samtliga barn på endast något felsvar eller inga svårigheter.

8 Sidan 8 av 10 Barn i riskzonen 33% 19% 48% ej screenade ok riskzon Diagrammet visar att av de 42 barn som ingick i gruppen barn i riskzonen 2012 var det 48% (20 st) som inte deltog i uppföljningen. Större andelen av dessa barn ansågs vara på god väg i sin språk-, läs- och skrivutveckling. En liten andel har flyttat från kommunen. Av de barn som deltog i uppföljningen bedömdes 19% (8 st) vara på god väg i sin språk-, läs- och skrivutveckling. De återstående 33% (14 st) visar fortfarande på svårigheter som visar på språkförseningar över förväntan. Sammanfattande resultat barn födda 2005 Språkscreeningen har visat att av de 22 barn som deltagit i uppföljningen och vid språkscreeningen 2012 ansågs ha en språkförsening på någon eller flera av delarna i screeningen bedöms 14 barn efter uppföljningen tillhöra kategorin barn i riskzonen.

9 Sidan 9 av 10 Screening % 18% 36% ok uppsikt sva utredning sva 23% uppsikt sv utredning sv 18% Av de 22 barnen som deltog i språkscreeningen har 36% (8 st) vid uppföljningstillfället utvecklat sin språkliga förmåga och visar inga indikationer på språkförsening. 51% (9 st) barn har resultat som visar att den har en språkförsening på flera eller samtliga delar av screeningen. Av dessa barn har 18% (4 st) svenska som modersmål och 23% (5 st) har svenska som andraspråk. 23% (5 st) barn har resultat som visar på en språkförsening på någon av delarna av screeningen. I denna grupp har 5% (1 st) svenska som modersmål och 18% (4 st) har svenska som andraspråk. Slutsatser Syftet med kartläggningen i Modellområde Rotebro var att identifiera barn som har någon form av språkproblematik och att erbjuda stöd till pedagogerna i arbetet med språkutveckling. I februari, våren 2013 fick specialpedagog inom tal, språk och kommunikation på Elevstödsenheten i uppdrag att följa upp språkscreeningen. Uppföljningen visar att 10 barn födda 2005 och 14 barn födda 2007, ca en tredjedel av respektive ursprungsgrupp, har fortfarande språkförseningar som bör beaktas och följas upp. Andelen barn med svenska som andra språk är relativt hög i de båda grupperna. Avsikten med screening är att identifiera svårigheter på både grupp- och individnivå. Om en sådan insats ska vara till gagn för det enskilda barnet och pedagogers verksamhetsplanering är det nödvändigt att ge åtgärdsförslag som omsättas och utvärderas. De barn som ingår i gruppen utredning bör utredas vidare för att så tidigt som möjligt få särskilt stöd och stimulans i sin språkutveckling. De barn som ingår i gruppen uppsikt bör få språklig stimulans så att de når en typisk språklig förmåga i

10 Sidan 10 av 10 samtliga delar. Pedagogerna bör erbjudas handledning och fortbildning i språkutvecklande arbete så att de på bästa sätt kan språkutveckla på individoch gruppnivå. Specialpedagog på Elevstödsenheten med inriktning tal, språk och kommunikation ger handledning, konsultation och fortbildning kring språkutvecklande arbete och läs- och skrivutveckling. En fortbildning om barns tidiga språkutveckling och kartläggningsmaterialet, TRAS (tidig registrering av språkutveckling) planeras till hösten De tester som användes i uppföljningen var samma tester som användes vid språkscreeningen vid kartläggning i Modellområde Rotebro Vid uppföljningstillfället var inte testerna åldersadekvata utan avsedda för barn som är yngre och anpassade att mäta de yngre barnens språkliga utveckling. Det skulle kunna innebära att ett större antal barn än det redovisade ingår i gruppen Barn i riskzonen. Framför allt gäller det de barn som är födda 2005 och nu går sin andra termin i första klass. För dessa barn bör andra mätinstrument användas som mäter pågående läs- och skrivutveckling. Det vi kan avläsa genom att använda samma tester vid olika mättillfällen är att avläsa skillnaderna i testresultaten inom de olika språkområdena på individoch gruppnivå. Bland de barn födda 2005 som ingår i riskzonsgruppen har en stor andel svenska som andraspråk, förhållandet är 9 av 14 barn. I rapporten redovisas för varje åldersgrupp det totala antalet felsvar som gjordes av gruppen. Diagrammet visar att de flesta svårigheterna finns i områden språkförståelse, ordförståelse och auditivt minne. Det är inom dessa språkliga områden som det vanligtvis kan finns svårigheter hos barn med svenska som andraspråk. Andelen barn födda 2007 som ingår i riskzonsgruppen och har svenska som andraspråk är 4 av 10 barn. Motsvarande diagram visar inte riktigt lika tydligt på samma förhållanden. Forskare inom området talar om vikten av tidiga insatser för att förebygga, åtgärda och följa upp barns språk, läs- och skrivutveckling. För att kunna upptäcka och även förhindra onödiga misslyckanden i skolan och senare i vuxenlivet krävs att rutiner på organisation-, grupp- och individnivå skapas. Att redan i förskolan kartlägga barns spåkutveckling kan vara en sådan insats, en kartläggning som analyseras och leder till åtgärder som sedan följs upp. Därmed säkerställs och skapas verktyg för att fånga upp de barn som indikerar på att befinna sig i riskzonen för en språkförsening och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Leif Hildebrand Förvaltningschef Anette Hellström Chef elevstödsenheten