Information om språkval - stödmaterial

Transkript

1 Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer som ska presentera språkvalet för elever och vårdnadshavare, och den kan disponeras och användas som det passar sammanhanget. Informationen om språkvalet omfattar en broschyr och ett bildspel. I texten nedan finns kommentarer till innehållet i bildspelet. Informationsbroschyr och bildspel Skolverket har gett ut en informationsbroschyr som är avsedd att distribueras till elever och vårdnadshavare inför språkvalet i grundskolan. Språkvalet äger vanligtvis rum på vårterminen i årskurs 5 eller 6, beroende på skolans organisation. Det slutliga valet kan också ske en bit in på höstterminen efter det att eleverna har fått prova på de språk som erbjuds under en period. När information om språkvalet ges till elever och deras vårdnadshavare varierar alltså från skola till skola. I en utvärdering av språkvalet i grundskolan 1 konstaterades att den information som går ut till eleverna vid detta val kan vara mycket varierande och ibland felaktig. Skolverkets informationsbroschyr är tänkt att göra informationen mer enhetlig över landet. Tilltalet i broschyren är direkt till eleven och informationen anpassad till mottagargruppen men det finns också utdrag ur de bestämmelser som reglerar språkvalet. För att underlätta den muntliga informationen finns även ett bildspel i power-pointformat. Detta bildspel bygger på broschyrens text. Meritvärden I och med införandet av meritvärden för moderna språk vid ansökan till gymnasieskolan 2014 och den redan existerande meritpoängen vid antagning till högre utbildning kommer språkvalet att få en större betydelse. Språkvalet kan alltså påverka elevens möjligheter till utbildning långt fram i livet. Det är därför viktigt att även vårdnadshavare får denna information. Elever i denna ålder kan ha svårt att inse konsekvenserna av språkvalet på så lång sikt. Kommentarer till bildspelet: Bildspelet består av 14 bilder och riktar sig till elever och vårdnadshavare som står i begrepp att välja inför språkvalet. Kommentarerna nedan riktar sig till den person/de personer som ska presentera språkvalet. Det är inte ett bildspelsmanus utan snarare av karaktären förberedelsematerial. De är alltså tänkta att läsas tillsammans med bildspelet under förberedelserna. Bild 1: Introduktionsbild. 1 Skolinspektionen Rapport 2010:6 Kvalitetsgranskning - Moderna språk

2 Bild 2: Språk är roligt Elever i elvaårsåldern låter sig kanske inte alltid motiveras till att studera språk av nyttoaspekter såsom högskolestudier, jobb och ekonomi även om detta naturligtvis också kan vara fallet. Motiveringar till språkvalet kan med fördel ligga nära elevens vardag och det som kan upplevas mer direkt här och nu. Här spelar förstås språklärarnas engagemang en stor roll och kanske behöver dessa engageras för att presentera en positiv och tilltalande bild av språkstudierna. På bild 2 finns ett antal stödord att diskutera. Syftet är att eleven ska inse glädjen med språkstudier. Det kan till exempel handla om olika typer av mellanmänskliga kontakter. Det kan också poängeras att även om engelska fungerar som ett internationellt kommunikationsspråk så kan man inte förvänta sig att alla människor kan tala och skriva engelska. Det kan vara spännande men kanske också skrämmande att möta människor som talar andra språk. Med språkkunskaper har ungdomar bättre möjligheter att klara av olika situationer och att möta världen med större självförtroende. Den flerspråkiga världen finns överallt. Människor som talar olika språk finns runt oss i vardagen men de finns också närvarande i olika media och förstås när vi reser i världen. Språken ger eleven tillgång till en större skatt av texter, filmer och andra medieproduktioner, liksom tillgång till andra sätt att tänka och leva. Bild 3: Språk för framtiden Att informera om vilka möjligheter språkstudier ger för framtiden är viktigt även om det för många elever kanske är svårt att se dessa som motiv för arbetet just nu. Ett språk som läses vidare i ytterligare några kurser på gymnasieskolan gör det möjligt för eleven att nå en språkfärdighet som är användbar i fler och i mindre tillrättalagda situationer. Sådana språkstudier ger också behörighet att studera språk på högskolenivå samt att kunna tillräckligt mycket för att klara sig även inom arbetslivet. Dessutom ger gymnasieskolans högre kurser 3,4 och 5 i moderna språk meritpoäng till högskolestudier. En del unga personer ger sig ut i världen efter gymnasiet och utvecklar då fort det språk de studerat i Sverige till en mycket hög nivå. Elever som inte tänker studera på högskoleförberedande program kan också ha stor nytta av sina språkstudier från grundskolan även om de inte läser fler språkkurser på gymnasieskolan. Arbetslivet är numera internationaliserat och i många fall kan språkkunskaper vara nödvändiga för att kunna ta arbeten i andra länder under kortare eller längre perioder. Även om det i många fall går att klara jobbet med sina engelskkunskaper så är detta absolut inte alltid fallet. Att leva i ett annat land, innebär också att man på fritiden ska kunna leva och samspela med människor som sinsemellan pratar något annat språk än engelska. Bild 4: Språk för fred Europarådet och EU har under många år arbetat för att många ska lära sig fler språk i Europa. Ett mål sattes redan på 1990-talet där man konstaterade att det vore rimligt att medborgare i Europa kan sitt modersmål samt två språk till. De skäl man anger är dels ekonomiska: att öka konkurrenskraften och stimulera handel inom Unionen och med andra länder; dels allmänmänskliga: att kunna språk betyder att det är lättare att kommunicera mellan folk och därmed stöds en fredlig utveckling i Europa. Rasism och främlingsfientlighet kan motarbetas. Säkert är många elever engagerade i de stora frågorna om hur vi ska leva

3 tillsammans och rädda vår planet. Att kommunikationen underlättas av språkkunskaper kan vara något att påminna om. Bild 5: Europarådets språkskala Här kan fördelarna med Europarådets färdighetsskalor och den gemensamma europeiska referensramen (GERS) förklaras och betonas. Att kunna beskriva sina språkkunskaper på ett för mottagaren begripligt sätt är viktigt. Kursplanen i språk är kopplad till de europeiska nivåerna. Om skolan använder Europeisk språkportfolio kan den tas upp i detta sammanhang. Den som vill läsa mer om Europarådets språkskalor kan läsa vidare i Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS). Den finns på Skolverkets webbplats att beställa som bok eller att ladda ner som pdf. Bild 6: Moderna språk i skolan Denna bild är tänkt som ett underlag till en presentation av själva undervisningen i språk. Stödorden är hämtade ur det centrala innehållet för moderna språk under rubriken kommunikationens innehåll för att ge en antydan till vad det är eleven kan tänkas kunna kommunicera om när nian är avklarad. Här behöver språklärarna fylla på med information om hur man behandlar hela det centrala innehållet och hur man arbetar med de olika förmågorna som preciseras i syftestexten. Här passar det också bra att understryka några mer generella punkter runt språkstudier, till exempel att undervisningen ska vara kommunikativ och syfta till praktisk språkanvändning, att kunskaper om de sammanhang och delar av världen där språket talas är nödvändiga för att man ska förstå varandra och att det är viktigt att våga ge sig hän och pröva att använda språket i olika sammanhang. I många fall styrs säkert val av språk av stereotypa föreställningar som sedan inte visar sig stämma när eleven väl arbetar med språket. Detta riskerar att leda till besvikelser och sämre motivation. Sådana stereotypa föreställningar kan vara att tyska är svårt och bara handlar om grammatik. Franska kan anses som lite finare än de andra språken och bara passa för de duktigare eleverna. Spanska kan ses som lättare än de andra språken eller bara bestå av någon typ av turistspråk. Dessa och andra föreställningar kan behöva diskuteras och motbilder skapas för att vägleda eleverna på ett mer sakligt sätt. Bild 7: Med ett nytt språk Denna bild syftar till att ge eleverna rimliga förväntningar på sina arbetsinsatser för att undvika eventuella avhopp från språkstudierna. Det finns säkert många föreställningar hos eleverna om hur mycket läxor man får i språk och hur jobbigt det kan vara. Huvuddelen av inlärningen sker förstås under lektionstid men det behövs säkert för många också hemarbete för att befästa kunskaperna. Samtidigt kan man behöva förklara för eleverna att lektionerna inte går ut på att förbereda och förhöra läxor utan att läxor är något man gör för att bättre komma ihåg det man lärt sig på lektionerna. Det kan också i sammanhanget behöva poängteras att det inte ska vara nödvändigt att eleverna har någon person som kan språket hemma utan att undervisningen ska ske i klassrummet och skötas av läraren. Kanske är det i detta sammanhang också på plats att klargöra vilka förväntningar som är rimliga på resultaten av språkstudierna. Risken finns annars att det känns extra kämpigt för eleverna att jobba med det nya språket om man tror att det ska kännas lika lätt som engelska. Med en realistisk bild av hur långt man kommer i språket efter tre eller fyra år kan detta kanske undvikas. Här kan en uppräkning av olika situationer som eleven kan tänkas klara av efter tre eller fyra år vara en lösning.

4 Bild 8-11: Moderna språk inom ramen för språkvalet Det finns många olika anledningar till att elever väljer sina språk. Många elever anger känslomässiga skäl till varför det väljer ett speciellt språk. ( Franska låter så fint., De kinesiska tecknen är så spännande., Jag har kusiner i Österrike, Det är kul att kunna gå ut och handla när vi är i Spanien. ). Det är viktigt att respektera känslomässiga skäl för språkval och att valet ska kännas rätt för eleven. Risken när man presenterar språken är att hamna i stereotypa beskrivningar av hur språken används. För att komma ifrån stereotyper kan kanske denna presentation mer utgå från fakta och en diskussion om vad elever eller vårdnadshavare vet om de olika språken och språkområdena. Då kan också stereotypa föreställningar diskuteras och ifrågasättas. Bild 12: Andra valmöjligheter Dessa fem valalternativ bör också presenteras utifrån de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. Modersmålsundervisning kan organiseras på olika sätt och att den ingår i språkvalet är ett sätt av flera. Här bör man understryka att modersmål har en egen kursplan och att det ges betyg i ämnet men att det inte ger något högre meritvärde vid ansökan till gymnasieskolan. Det ger heller inte meritpoäng till högskolan när man läser modersmål i gymnasieskolan. Svenska, svenska som andraspråk och engelska utgår från samma kursplan som det obligatoriska ämnet. Det är då viktigt att det framgår för elever och vårdnadshavare hur den lokala planeringen för undervisningen ser ut och hur denna hänger ihop med den obligatoriska undervisningen. I flera skolor ges kombinerad undervisning i svenska och engelska, ibland kallad för svenne-grupper eller svengelska. En sådan organisation har inte stöd i någon författning. Ämnet teckenspråk för hörande har en egen kursplan och betyg sätts i ämnet. Eftersom språkvalet kan få så stor betydelse för framtida möjligheter till studier är det viktigt att det är eleven och elevens vårdnadshavare som tar beslut om språkvalet utan att bli påverkade av skolan. Det har hänt att elever av skolan avråtts från att välja ett modernt språk eftersom det har ansetts viktigare för eleven att jobba med svenskan eller engelskan. Skolan har ett stort ansvar att förklara vilka följder det kan få att inte välja ett modernt språk i språkvalet. Detsamma gäller förstås även för avhopp från språkstudierna. Observera att rätten till stöd i moderna språk inte skiljer sig från rätten till stöd i andra ämnen. Bild 13: Meritvärde på grundskolan I och med införandet av meritvärden för moderna språk vid ansökan till gymnasieskolan 2014 får språkvalet en större betydelse. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9. Betyg meritvärderas enligt A=20, B=17,5, C=15, D=12,5 och E=10. F har betygsvärdet 0. Ett exempel:

5 Betyget C i alla ämnen = 16 betyg à 15 poäng= 240 poäng C i franska ger ytterligare 15 poäng= 255 poäng Bild 14: Meritvärde på gymnasieskolan Om meritpoäng på gymnasieskolan ska tas upp på ett mer detaljerat sätt kan mer information hämtas från I detta sammanhang kan det kanske annars räcka med att nämna att eleverna får meritpoäng även på gymnasieskolan för språkstudier och att det förutom de fördelar som tagits upp hittills även ska löna meritpoängsmässigt sig att studera språk vidare.