Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Transkript

1 Analys av resultat i åk 9 Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

2 Bakgrund Under många år har Ånge kommuns resultat i årskurs 9 varit fallande. Det är därför glädjande att kunna presentera denna rapport när vi ser att vi har gjort en rejäl resultatförbättring. I denna interna rapport kommer vi att presentera resultaten för hela kommunen, pojkar respektive flickor och även hur vi lyckas med elever som kommer från andra länder. Alla diagram är hämtade direkt från Skolverkets databas SIRIS. Där kan även jämförande resultat göras med länet och riket. I denna rapport är fokus på jämförelsen med Västernorrland. Resultaten i denna rapport kommer från slutbetygen som sattes i juni Det man mäter i statistiken kallas genomsnittligt meritvärde och det räknas fram på följande sätt. Betyget F= 0, betyget E=10, betyget D=12,5, betyget C=15, betyget B=17,5 och betyget A=20. Man summerar elevens alla betygspoäng och delar med 17 ( alla ämnen man läser i skolan ). Då får man fram elevens meritvärde. Resultat 2013 I detta diagram kan vi se att kommunens samlade resultat har förbättrats avsevärt från 2012 till Vårtmeritvärde just nu är 203,3 och med det ligger vi ungefär på samma snitt som länets övriga kommuner.

3 I ovanstående diagram kan vi se att resultaten för flickorna i kommunen har förbättrats avsevärt från 204 meritpoäng förra året till 234 det här året. Detta resultat ligger långt över snittet i länet Pojkarnas resultat är marginellt bättre än förra året. Det vi kan se är att pojkarnas resultat både länet och i riket har förbättrats mer än vad våra resultat gjort.

4 I detta diagram kan vi se att resultaten för våra elever med utländsk bakgrund. Våra meritvärden för elever med utländsk bakgrund är betydligt lägre än vad de är i länet. Här kommer en sammanställning av länets alla kommuners meritvärden uppdelat på pojkar och flickors resultat. Kommun Pojkar Flickor Örnsköldsvik Härnösand Sollefteå Kramfors Timrå Sundsvall Ånge Riket Vi kan i denna tabell konstatera att resultaten för våra flickor i kommunen är bäst i länet med bred marginal! Snittet i riket för flickorna är 224 vilket innebär att våra flickor även är bättre än snittet i riket med ganska bred marginal. Pojkarnas resultat däremot ligger fortfarande lågt i förhållande till våra kommuner i länet.

5 Analys För det första är det väldigt roligt att kommunens fokuserade arbete mot högre kunskapsresultat faktiskt ser ut att ge avsedd effekt. Det intensiva arbetet med att förstå läroplaner, kursplaner, att skapa tydliga pedagogiska planeringar så eleverna förstår vad som förväntas av dem i klassrummet och att göra andra klassrumsaktiviteter för att träna förmågor istället för att bara arbeta med rena faktakunskaper faktiskt är rätt väg att gå för att förbättra resultaten. Vi kan också göra analysen att vi lyckas riktigt bra med de duktiga eleverna och att vi fortfarande inte riktigt hittat rätt verktyg för att nå pojkarna och våra elever som kommer från andra länder. En annan viktig sak att tänka på är att uppgången bara är ettårig, vi kan inte dra för stora växlar på detta förrän vi ser en flerårig resultatförbättring. De vi också ska vara medvetna om är antalet elever inte är så stor vilket gör att enstaka elevers resultatförbättringar/försämringar slår ganska hårt mot meritvärdet Några tänkbara orsaker till dessa resultat är att vi fortfarande har för många examinationsuppgifter som är teoretiska och för många skriftliga prov som det ska läsas in en massa faktakunskaper till. Många av förmågorna som ska mätas i våra kursplaner kan examineras med praktiska uppgifter, via interaktiva verktyg, via presentationer och muntliga redovisningar mm mm. Den andra orsaken är att vi fortfarande har en del att arbeta med för att få pojkarna att förstå vad de förväntas lära sig och vad som förväntas av dem i klassrummen. Våra pedagogiska planeringar måste bli ännu tydligare för pojkarna särskilt verkar fallet vara så på våra 6-9 skolor En tredje viktig aspekt i denna analys är att vi inte i tillräckligt hög grad har fått pojkarna att förstå vikten av att klara av skolan. En fjärde aspekt som gör glappet mellan duktiga elever och elever med sämre resultat är läxor. Elever som kommer från familjer med högre studietradition får hjälp med sina läxor med ofta än de barn som kommer från hem med lägre studietradition. En tolkning man då kan göra är att vi lämnar över en del ansvar för skolarbetet på hemmet vilket inte är rätt sätt att använda läxor på. Ingen nyinlärning får ske i from av läxor utan det är skolans eget ansvar. Vid intervju med ett antal pojkar så framgår också att om läraren håller en intressant och spännande lektion är mycket bättre än att eleverna bara får arbetsuppgifter som de ska jobba själva med. En analys av detta är att läraren bör leda större delen av lektionen själv och inte lämna över större delen av lektionen till eget arbete. En annan viktig aspekt som eleverna själva nämner är att de inte alla gånger förstår vad de ska göra i klassrummet, något som stärker vår tidigare analys. Arbetsuppgifter där man får en bok/ett häfte och läsa och svara på ett antal mer eller mindre abstrakta frågor enskilt gynnar inte pojkarnas lärande. Om läraren istället undervisade om området, ställer utmanande frågor till eleverna, låter eleverna diskutera och argumentera så kommer pojkarnas intresse och motivation för skolarbetet att öka. Om dessutom arbetsområdena kan användas i praktiken i samhället så skulle ytterligare pojkarna intresse för undervisningen öka.

6 Förslag till åtgärder En enkät till alla pojkar på våra 6-9 skolor för att få reda på vilka svårigheter de själva ser för att nå bättre resultat i skolan. Genomförs V med hjälp av externt stöd Att skolan organiserar någon typ av stöd/hjälp med läxor t ex på elevens val eller i anslutning till skoldagens slut Att antalet prov som examinationsform minskas till förmån för andra redovisningsformer. Alternativt att eleverna själva får välja på vilket sätt de vill visa sina nyvunna kunskaper Att vi på ett tydligare sätt måste ge elever i behov av särskilt stöd hjälpmedel och stödstrukturer för att klara av sitt skolarbete. En informationsinsats riktad till pojkarna som förtydligar varför de behöver en godkänd grundskole/gymnasieutbildning för att kunna få ett arbete Att utveckla studiehandledningen för elever med annat modersmål än svenska så att de får bättre möjligheter att förstå vad de förväntas göra på lektionstid och vad de förväntas lära sig. Att lärare tar större del av lektionerna i anspråk för undervisning och att leda elevernas lärprocesser och att vi på så vis minskar elevernas arbete med att bara läsa och svara på frågor. Då skapas en mer intressant och meningsfull undervisning. Att vi fortsätter arbetet med att förtydliga vad eleverna ska lära sig, hur det ska gå till i klassrummet och hur de ska få visa sina kunskaper vid bedömningssituationen