Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :5438 Svenljunga kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2 2(8) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Svenljunga kommun att senast den 10 september 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Svenljunga kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. (10 kap. 7 skollagen; 5 kap. 10 skolförordningen) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder - Svenljunga kommun ska se till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning- och yrkesverksamhet tillgodoses. - Svenljunga kommun ska erbjuda och anordna modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Svenljunga kommun ska erbjuda studiehandledning till de elever som behöver det. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Svenljunga kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen)

3 3 (8) Åtgärder - Svenljunga kommun ska fördela resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Bedömning Skolinspektionens tillsyn av Svenljunga kommuns ansvarstagande för förskoleklass och grundskola uppfyller författningarnas krav inom de flesta av de granskade områdena. Tillsynen visar dock att alla elever som har rätt till modersmålsundervisning och de elever som har rätt till studiehandledning inte får sina behov tillgodosedda. Dessutom visar tillsynen att den resursfördelningsmodell som kommunen använder inte bidrar till att skapa likvärdighet och kompensera för elevers olika förutsättningar och behov. Detta är oroväckande eftersom det endast var 54 procent av eleverna i årskurs 9, läsåret 2016/17, som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen, jämfört med 70 procent som är genomsnittet för riket. Nationell statistik visar att utbildningsnivån i kommunen är relativt låg i jämförelse med riket och Skolverkets statistik visar att sambandet mellan meritvärde och vårdnadshavares utbildningsnivå är starkare i Svenljunga kommun än i riket i övrigt. För att komma tillrätta med de låga meritvärden som finns i kommunen är det viktigt att fokusera på det kompenserande uppdrag som grundskolan har, och visa elever möjligheter till olika studie- och yrkesmöjligheter. Det saknas dock en plan för hur studie- och yrkesvägledning ska bedrivas i årskurserna 1-6 även om enstaka insatser görs av undervisande lärare. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska se till att eleverna i grundskolan har tillgång till studie- och yrkesvägledning Skolinspektionen bedömer att inte alla elever i Svenljunga kommun har tillgång till personal som kan tillgodose deras behov av vägledning inför utbildning och yrkesval. Det framgår av Skolinspektionens tillsyn att det saknas tillräcklig kompetens för att bedriva studie- och yrkesvägledning vid alla skolenheter i Svenljunga kommun som ansvarar för elever i årskurserna 1-6. Det framgår även att det vid flera av de skolenheter som bedriver undervisning i dessa årskurser, och som Skolinspektionen gjort tillsynsbesök vid, inte bedrivs något arbete för att möta elevernas behov av vägledning inför framtida studie- eller yrkesval. Det saknas en gemensam plan för hur ett sådant arbete ska gå till. Detta strider mot författningarnas krav. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Av läroplanen för grundskolan framgår att skolans mål ska vara att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Av läroplanen framgår också att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning,

4 4(8) och studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS (2013:180) framgår att eleven under sin skoltid behöver utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Vid Skolinspektionens intervju med representanter för Barn- och utbildningsförvaltningen och med chefen för elevhälsa uppger de att eleverna i årskurs 1-6 inte har tillgång till personal som tillgodoser deras behov av studie- och yrkesvägledning. De säger vidare att det inte finns någon plan för hur de ska arbeta med studie- och yrkesvägledning med elever i årskurs 1-6, även om arbete med en sådan plan tidigare påbörjats. Även rektorerna för grundskolan säger att det saknas en rutin för hur studie- och yrkesvägledning ska genomföras. Rektorerna säger vidare att den SYV som finns i kommunen är riktad till årskurserna 7-9 och används inte för de lägre åldrarna. Modersmålsundervisning ska erbjudas de elever som har rätt till det Skolinspektionen bedömer att alla elever som har rätt till modersmålsundervisning i grundskolan inte får det. Tillsynen visar att det saknas modersmålsundervisning i flertalet språk. Att eleverna inte får den undervisning som de har rätt till strider mot författningarnas krav. Skollagen anger att en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Enligt skolförordningen är en huvudman endast skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning och det finns en lämplig lärare. Vid Skolinspektionens intervju med rektorer vid kommunens grundskoleenheter säger de att det inte erbjuds modersmålsundervisning i tyska, vietnamesiska, ukrainska, tjetjenska och thai men att det finns elever vid deras skolenheter som har behov av sådan undervisning. Enhetschefen för elevhälsa bekräftar att behoven av modersmålsundervisning inte tillgodoses i de nämnda språken och säger att tillgången inte är tillräcklig. Även representanter för Barn- och utbildningsförvaltningen uppger att behovet av modersmålsundervisning inte tillgodoses i tyska, vietnamesiska, ukrainska, tjetjenska och thai.

5 5(8) Studiehandledning på modersmålet ska erbjudas de elever som behöver det Skolinspektionen bedömer att studiehandledning inte ges på alla de språk som det finns ett behov av. Tillsynen visar att det finns elever i grundskolan som har behov av studiehandledning bland annat på tjetjenska, urdu, thai, persiska och dan. Det finns dock inte tillgång till studiehandledning på dessa språk i kommunen vilket innebär att eleverna inte får sina behov tillgodosedda. Detta strider mot författningarnas krav. Skolförordningen anger att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Vid Skolinspektionens intervju med rektorer vid kommunens grundskoleenheter säger de att studiehandledning inte ges på alla språk som det finns behov av. Det saknas studiehandledning i flertalet språk bland annat i tjetjenska, persiska, urdu och thai trots att det finns elever i grundskolan som har behov av studiehandledning i dessa språk. Tillgången till studiehandledare brister och det är, enligt rektorerna, svårt att få tag i studiehandledare inom flera språk. Rektorerna säger att det är svårt att tillgodose de behov som finns i ytterområden av kommunen. Den centrala studiehandledningen samordnar de behov som finns i centralorten, men på övriga skolor ansvarar rektorerna för att tillgodose de behov av studiehandledning som finns. Enhetschefen för elevhälsa, som är den som ansvarar för studiehandledning inom centralorten, säger att det saknas studiehandledare på flera språk och att de studiehandledare som finns inte räcker till att täcka de behov som finns inom de språk som de behärskar. Som exempel nämner hon dan i i vilket kommunen inte kan erbjuda studiehandledning trots att det finns elever som har behov av det. Enhetschefen säger vidare att det inte är strukturerat hur information om vilka behov av studiehandledning som finns i kommunen kommer enhetschefen till känna. Enhetschefen säger vidare att de sett över möjligheterna till distansundervisning och att de även testat olika digitala läromedel och verktyg. Även representanter för Barn- och ungdomsförvaltningen säger vid intervju att det saknas studiehandledning inom flera språk. De säger vidare att det finns planer för att se över hur studiehandledningen ska organiseras i kommunen. Motivering till föreläggande som ingripande Svenljunga kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Svenljunga kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att Svenljunga kommuns resursfördelningssystem inte bidrar till att skapa en likvärdighet för eleverna i kommunens grundskolor. Tillsynen visar att resursfördelningssystemet inte tar hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Det framkommer att man uppmärksammat ett behov av att justera den resursfördelningsmodell som används eftersom den inte tar hänsyn till vilka behov

6 6 (8) som uppmärksammats på de olika skolenheterna utan baseras på nyckeltal som beslutades Det framkommer även att resurserna inte fördelats utifrån resultaten för de olika skolenheterna. Resultaten utifrån resursfördelningen har tidigare inte presenterats på enhetsnivå, utan enbart på övergripande nivå i kommunen, vilket gjort att utfallet för de olika enheterna inte heller kunnat följas upp. Enligt skollagen ska kommunen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. Inför Skolinspektionens tillsyn av Svenljunga kommuns ansvarstagande för grundskolan fick kommunen besvara ett antal frågor i dokumentet Begäran om information inför regelbunden tillsyn. I dessa svar beskrivs den resursfördelningsmodell som kommunen använder sig av. Modellen beslutades 2011 och bygger på att eleverna i de lägre årskurserna har ett högre nyckeltal jämfört med de äldre eleverna. Det finns, enligt svaren, extra resurser att fördela utifrån elevers behov av särskilt stöd men att dessa är små i förhållande till de behov som finns. De skriver vidare att eftersom "den största andelen av kommunens skolor har ett elevantal som ligger under 80 elever per enhet är det svårt att fullt ut ha en socioekonomisk resursfördelning då vissa enheter är tvungna att överskrida budget för att täcka upp behovet av pedagoger. Detta medför att det blir ett färre antal elever per lärare på de små enheterna." Inför tillsynen har Svenljunga kommun även inkommit till Skolinspektionen med information gällande resursfördelningen. Kommunen anger i denna information att skillnaderna mellan Svenljunga kommuns genomsnittliga kostnad för elever i grundskolan och den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleelev i riket är relativt liten. Det anges vidare att det inte sker någon fördelning av resurser som syftar till att kompensera för elevers olika behov och förutsättningar, förutom gällande barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen har därefter jämfört den ekonomiska informationen som Svenljunga kommun redovisat med den statistik som finns för grundskolor i Svenljunga kommun i Skolverkets databas, SIRIS. Vid en sådan jämförelse framgår att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och meritvärdet är starkare i Svenljunga kommun än vad det är i riket. Av den nationella statistiken framgår även att de skolenheter som har fler elever med annat modersmål än svenska i Svenljunga kommun har lägre meritvärde än jämförbara skolenheter i riket med liknande elevsammansättning. Representanterna för förvaltningen säger vid Skolinspektionens intervju att den resursfördelningsmodell som används inte kompenserar för elevernas olika förutsättningar och behov. De säger att det tas hänsyn till de små skolenheterna men att detta är marginellt. De säger att de inte vet hur man kommit fram till det mått som finns för lärartäthet inom kommunen. Fördelningen görs utifrån hur många lektioner per årskurs eleverna ska ha, plus ett påslag för de mindre skolenheterna. De säger vidare att fördelningen skiljer sig väldigt lite skolor emellan. Den pott som finns att fördela för elever i behov av särskilt stöd, täcker inte behoven. De har tidigare inte följt upp hur resursfördelningen fallit ut men säger att de under år 2018 kommer att följa upp resursfördelningen utifrån måluppfyllelsen.

7 7(8) Vid Skolinspektionens intervju med enhetschefen för elevhälsa så säger enhetschefen att det nuvarande resursfördelningssystemet inte kompenserar för elevers olika behov. Enhetschefen säger att resursfördelningssystemet måste ändras eftersom det inte fungerar till exempel gällande elever i behov av särskilt stöd. Det blir enligt enhetschefen ingen likvärdighet mellan skolorna i Svenljunga och det märks till exempel genom att skolorna i ytterområden har mindre tillgång till elevhälsa. De har diskuterat hur de ska göra för att kunna utveckla resursfördelningen så att den möter behoven men inte kommit fram till något ännu. Representanterna för nämnden säger att den resursfördelningsmodell som används inte kompenserar för elevernas olika förutsättningar och behov. De säger att försök har gjorts att skapa en ny resursfördelningsmodell men av olika anledningar har den modellen inte varit möjlig att genomföra. De säger vidare att de behöver se över och jämföra de nyckeltal som används i kommunen med likvärdiga kommuner, och att de inte vet hur nyckeltalen räknats fram. Representanterna säger att de tidigare fick ett resultat på nämndnivå, men att de nu, för första gången, fått en presentation av hur resursanvändandet ser ut på de olika skolenheterna. Det framkommer vid Skolinspektionens skolenhetsintervjuer med enskilda rektorer att resursfördelningsmodellen inte fungerar. En av rektorerna säger att budgeten inte är behovsprövad och att den inte täcker de behov som finns, och att det inte finns någon koppling mellan skolenhetens resultat och resursfördelningen. Resursfördelningen kompenserar inte för elevernas olika förutsättningar och behov enligt de rektorer som Skolinspektionen intervjuat. En av rektorerna, med ansvar för flera mindre skolor i ytterområden, uppger att de resurser som tilldelats skolenheterna täcker en grundbemanning, utan möjlighet att tillsätta extra resurser utifrån de behov som kan uppstå. En annan rektor säger att eleverna måste få det de har rätt till oavsett vilken skola de går på, vilket gör att vissa av skolenheterna ständigt inte håller tilldelad budget. Motivering till föreläggande som ingripande Svenljunga kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Svenljunga kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

8 8 (8) På Skolinspektionens vägnar Hans Larson sfattare Maria Larsso Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Svenljunga kommun

9 Bilaga 1 Dnr :5438 Fakta om Svenljunga kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Svenljunga kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola 1 (3) I Svenljunga kommun fullgör Barn- och utbildningsnämnden kommunens uppgifter inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt inom utbildningen i fritidshem. Ansvaret för verkställandet av utbildningen i kommunens skolformer ligger organisatoriskt på Barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef, som till sin hjälp har en utvecklingsledare. I Svenljunga kommun finns tio kommunala grundskoleenheter: Hillareds skola F-6, Sexdrega skola F-6, Landboskolan F-3, Mogaskolan F-6, Mogaskolan 7-9, Holsljunga skola F-6, Mjöbäcks skola F-2, Överlida skola 3-6, Mårdaklevs skola F-6 och Östra Frölunda skola F-6. I Svenljunga kommuns grundskolor fanns 1075 elever vid tiden för kommunens redovisning till Skolinspektionen och 127 elever i förskoleklass. Antalet elever per skolenhet varierade mellan 40 och 390 i juni Sex av skolenheterna hade vid samma tidpunkt färre än 85 elever, och fyra av dem hade färre än 50 elever. Varje skolenhet leds av en rektor, som i några fall är ansvarig för mer än en skolenhet. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Årskurs 1 Det finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten gällande läsförståelse för årskurs 1. I huvudmannens kvalitetsredovisning framgår inga kunskapsresultat för årskurs 1. I dokumentet "Uppföljning av elevers utveckling mot målen" framgår att andelen elever som når godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i de ämnen som de får undervisning i, varierar mellan 87 och 99 procent. Årskurs 3 Det finns ingen nationell statistik över kunskapsresultaten för årskurs 3. Skolverkets statistik för de nationella prov som genomfördes 2017 visar att mellan 86 och 96 procent av alla elever i Svenljunga kommun uppnådde kravnivån i de nationella ämnesprovens olika delprov i matematik. Vidare framgår att resultaten för de nationella ämnesproven i matematik på ett av delproven låg över rikets genomsnitt och att resultaten för övriga delprov var i paritet med genomsnittet för riket. Det framgår också att mellan 89 och 99 procent av alla elever uppnådde kravnivån i de nationella ämnesprovens olika delprov i svenska som genomfördes I ett av delproven var resultaten i paritet med genomsnittet i riket men i ett av delproven låg kommunens resultat under genomsnittet för riket. I de nationella ämnesproven i svenska som andraspråk som genomfördes vid samma tid uppnådde mellan 65 och 100 procent av eleverna kravnivån i de olika delproven. Vidare framgår att resultaten för sju av

10 Bilaga 2 Dnr :5438 delproven var över genomsnittet och resultaten i ett av samtliga åtta delprov låg under genomsnittet för riket. I dokumentet "Uppföljning av elevers utveckling mot målen" framgår att andelen elever som når godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i de ämnen som de får undervisning i, varierar mellan 87 och 99 procent. Årskurs 6 2 (3) Av Svenljunga kommuns kvalitetsrapport för grundskola 2017 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för 16 ämnen för elever i årskurs 6 under läsåret 2016/17 var 204 poäng. Det framgår också att 18 procent av eleverna saknar betyg i ett eller flera ämnen. I dokumentet "Uppföljning av elevers utveckling mot målen" redovisas en bedömning av elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven den 31 mars I dokumentet framgår att andelen elever som når godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i de ämnen som de får undervisning i, varierar mellan 87 och 99 procent. Enligt Skolverkets statistik framgår att andelen flickor som uppnått kunskapskraven läsåret 2016/17 i Svenljunga kommun varierar mellan 88 procent i matematik (jämfört med genomsnittet för flickor i riket som är 91 procent) och 100 procent i bild och samhällsorienterande ämnen (jämfört med 99 respektive 96 procent i riket). Andelen pojkar som uppnådde kunskapskraven samma år varierar mellan 78 procent i matematik (jämfört med genomsnittet för pojkar i riket som är 88 procent) och 100 procent i bild och samhällsorienterande ämnen (jämfört med 97 respektive 93 procent i riket). Årskurs 9 Skolverkets statistik visar att 54 procent av eleverna i Svenljunga kommun i årskurs 9 uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen läsåret 2016/17. Andelen är lägre än genomsnittet för riket som samma läsår var 70 procent. Måluppfyllelsen i de olika ämnena varierade mellan 65 procent i fysik och 96 procent i teknik och svenska samma läsår och i ämnet svenska som andraspråk var måluppfyllelsen 48 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 i Svenljunga kommun våren 2017 var enligt Skolverkets statistik 193,2, vilket är lägre än genomsnittet för riket som var 223,5. Flickornas genomsnittliga meritvärde var 225,5 (riket 240,8) och pojkarnas 170 (208). Av de elever som avslutade sin grundskoleutbildning i Svenljunga kommun läsåret 2016/17 var 75 procent behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, vilket var lägre än medelvärdet för riket som var 83 procent. Av flickorna var det 83 procent (riket 86) och av pojkarna var det 68 procent (riket 79) som var behöriga till ett yrkesprogram. Resultatet av arbetet med trygghet och studiero Av Svenljunga kommuns kvalitetsrapport framgår att de flesta elever i kommunen trivs och känner sig trygga i skolan. Inför tillsynen genomfördes Skolinspektionens enkät våren 2017 bland elever i årskurs 5 och 9, och vårdnadshavare i Svenljunga kommun.

11 Bilaga 2 Dnr :5438 Årskurs 5 Av eleverna i årskurs 5 svarar 104 elever vilket motsvarar 92 procent. Av eleverna svarar 72 procent att de har studiero på lektionerna och 95 procent att de känner sig trygga i skolan. Årskurs 9 3(3) Av eleverna i årskurs 9 svarar 107 elever vilket motsvarar 67 procent. I denna enkät svarar 10 procent av eleverna att påståendet "Jag har studiero på lektionerna" "stämmer helt och hållet" och 33 procent svarar att det "stämmer ganska bra" vilket är lägre än genomsnittet för samtliga deltagande skolor där 12 respektive 50 procent av eleverna väljer samma alternativ. Påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" besvarar 35 procent av eleverna med svarsalternativet "stämmer helt och hållet" och 41 procent väljer svarsalternativet "stämmer ganska bra", vilket är ett lägre resultat än genomsnittet för samtliga svarande skolor där 48 respektive 36 procent av eleverna valt samma alternativ. Vårdnadshavare Antalet vårdnadshavare som svarade på Skolinspektionens enkät under våren 2017 var 224. Av dessa svarar 63 procent att påståendet "Jag upplever att mitt barn har studiero under lektionerna" stämmer helt och hållet eller ganska bra och 93 procent att påståendet "Mitt barn känner sig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra.