Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Dnr :4709 Ulricehamns kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ulricehamns kommun

2 Beslut 2 s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ulricehamns kommun att senast den 15 maj 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna konstaterar att Ulricehamns kommun inte uppfyller författrtingskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Åtgärder Huvudmannen ska se till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ska även se till att tillgång till skolpsykolog är tillräcklig för psykologutredningar. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Huvudmannen ska se till att, för grundskolenheterna, ta emot anmälningar från rektorer gällande kränkande behandling.

3 Beslut 3 Bedömning Vid -tillsynen av utbildningen inom skolformerna förskoleklass och grundskola i Ulricehamns kommun framkommer att huvudmannen anordnar en verksamhet som i huvudsak uppfyller författningarnas krav. Dock finns det brister i förutsättningar för utbildningen som Ulricehamns kommun måste åtgärda. För att eleverna i förskoleklass och grundskola ska kunna utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål är det av stor betydelse att det finns tillräcklig tillgång till elevhälsa vilket det inte finns i Ulricehamns kommun. Vid tillsynen finner även att Ulricehamns kommun måste ta ett mer aktivt ansvar för att se till att rutinerna för rapportering av kränkande behandling fungerar. Detta för att säkerställa att kommunen kan vidta åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. bedömer även att det vid grundskoleenheterna inte alltid erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen har inte säkerställt att tillgången till elevhälsa är tillräcklig Bedömning bedömer att eleverna i förskoleklass och grundskola i Ulricehamns kommun inte ges tillräcklig tillgång till elevhälsa. Bedömningen görs mot bakgrund av att tillgången till de olika kompetenserna i elevhälsan vid ett antal grundskoleenheter inte räcker till för att elevhälsan vid dessa skolenheter ska ha möjlighet att arbeta förebyggande och hälsofrämjande som en samlad resurs för att stödja elevernas utveckling mot målen. Av utredningen framgår att kuratorn och skolsköterskan som arbetar på fyra av grundskoleenheterna har för lite tid för att hinna med att vara delaktiga i det samlade elevhälsoarbetet på skolenheterna. Det framgår även att det helt saknats specialpedagog på en grundskoleenhet i kommunen under en period. bedömer även att tillgången till skolpsykolog i kommunen inte är tillräcklig. Bedömningen av tillgång till skolpsykolog grundar sig på att det finns elever vilka väntat på psykologutredning i två år.

4 Beslut 4 Rättslig reglering Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklass och grundskola finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. (2 kap. 25 skollagen). Utredning I intervju med elevhälsan för fyra grundskoleenheter i kommunen uppger de att de inte anser att de är en tillräcklig resurs för att klara av uppdraget att arbeta främst förbyggande och hälsofrämjande. Kurator och skolsköterska uppger att tiden inte är tillräcklig eftersom det går åt en del tid för att resa mellan skolor. Rektorn för de fyra grundskoleenheterna uppger att elevhälsans tid fördelas mellan fyra skolenheter utifrån enheternas olika behov. Det kan medföra att det finns perioder då en skola inte har tillgång till alla resurser. I intervjuer med elevhälsan, vid s regelbundna tillsyn av Tvärreds skola under hösten 2016, framkommer att en specialpedagog var utlånad som klasslärare till en annan skola. Detta medförde att det under en period inte fanns tillgång till specialpedagog på Tvärreds skola. Representanter för förvaltning och politikerna uppger att elevhälsan kan ha svårigheter att hinna med sitt uppdrag att arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande för grundskolans elever. Orsaken till detta är att elevhälsan måste delas mellan flera olika små enheter och då blir det lite tid på varje enhet. Förvaltning och politiker är mycket medvetna om att alla professioner inte kan klara sitt uppdrag gällande förebyggande och hälsofrämjande arbete då de ska vara på många olika enheter. Elevhälsans förutsättningar är inte likvärdigt för alla elever uppger förvaltningen. De uppger vidare att elevhälsan för de mindre skolorna behöver utökas ytterligare och att det ligger i budgetplaneringen. Verksamhetschefen uppger att skolpsykologen fyra gånger per år är med och planerar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet för utbildningen inom grundskola. Verksamhetschefen uppger vidare att det är lång kö till psykologutredning, och att 25 elever står på kö varav två har stått i kö en längre tid, ett till två år. Det har enligt verksamhetschefen köpts in 15 externa utredningar och kommunen gör allt vad de kan för att korta tiden i kön.

5 Besiut 5 Alla elever får inte studiehandledning på modersmålet som de har rätt till Bedömning bedömer att Ulricehamns kommun inte ger studiehandledning på modersmålet till alla elever som har rätt till det. Bedömningen grundar sig på att det endast är i de fall det finns en person som kan elevens modersmål som studiehandledning ges. För de elever vilka kommunen inte kunnat finna en lärare som kan ge studiehandledning på elevens modersmål ges ingen studiehandledning alls även om eleven har behov av och rätt till det. Med studiehandledning på modersmålet ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen även om eleverna inte behärskar det svenska språket fullt ut. En medveten och välplanerad studiehandledning kan förbereda elevernas introduktion i undervisningen och göra det möjligt för dem att utveckla kunskaper i samtliga ämnen. Eleverna i Ulricehamns kommun som, trots behov av studiehandledning inte får det riskerar således att inte kunna tillgodogöra sig undervisningen och eller utveckla sina kunskaper. Detta strider mot författningarnas krav. Rättslig reglering En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl (5 kap. 4 skolförordningen [SFS 2011:185]). Utredning I den av huvudmannen inskickade dokumentationen framgår att det är 138 elever i grundskolan som får studiehandledning och att rektorerna skickar ansökan om behov av studiehandledning till en centralt placerad rektor som ansvarar för modersmålslärarna och fördelar timmar. I intervju med rektorer och verksamhetschefer uppger de att det finns elever med rätt till modersmålsundervisning som inte uppnår kunskapskraven för vilka huvudmannen inte kan erbjuda studiehandledning. Rektor med ansvar för modersmålsundervisning och studiehandledning uppger att kommunen inte kan erbjuda studiehandledning i romani chib, kurdiska sorani, lettiska, nederländska, tigrinja, somaliska samt ytterligare några språk. För att se andra möjliga lösningar har kommunen enligt rektor undersökt digitala plattformar som alternativ, men ansett att det som finns i den vägen inte är tillräckliga. I intervju med verksamhetschef med ansvar för modersmålsundervisning och studiehandledning uppger hon att kommunen ökat resurserna för modersmålsundervisning och studiehandledning med 50 procent det senaste året. Kommunen har i dag 25 personer anställda för att arbeta med modersmålsundervisning och studiehandledning.

6 Beskut 6 I intervju med lärare uppger de att det för elever i årskurserna 7-9 finns riktlinjer för hur studiehandledning ska gå till, men att det inte finns för grundskolans lägre åldrar. Studiehandledning erbjuds enligt lärarna, men de uppger att det skulle behövas mer studiehandledning till eleverna som har rätt till det. Tiden är inte alltid tillräcklig för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskraven och det är svårt att få till ett samarbete mellan elevens ordinarie lärare och ansvarig lärare för studiehandledning. I intervju med rektorer uppger de att studiehandledning inte finns att tillgå i alla språk. Rektorerna uppger vidare att kommunen endast erbjuder studiehandledning till elever om det finns personer som kan ge studiehandledning på elevens modersmål. De uppger vidare att det inte ges tillräckligt med studiehandledning till de elever som får studiehandledning och att det saknas tid för planering av studiehandledning med ordinarie lärare för eleven. Det framgår av intervju med verksamhetschef och politiker att digitala lösningar är det som diskuterats som alternativ till studiehandledare när det inte finns tillgång till en person som kan tala modersmålet, men det har inte erbjudits. De har inte ansett sig finna fungerande och tillåtna digitala lösningar och inte heller erbjudit någon annan form av studiehandledning till elever för vilka det saknas personer som kan ge studiehandledning på elevens modersmål. Rektor anmäler inte alla fall om kränkande behandling till huvudmannen Bedömning bedömer att huvudmannen inte får anmälningar om alla fall av kränkande behandling av elever som sker i förskoleklass och grundskola. Bedömningen görs mot bakgrund av att utredningen visar att huvudmannen har en rutin för att ta emot anmälan, utreda och dokumentera fall av kränkande behandling men att denna inte fungerar. Bedömningen görs utifrån att personal och rektorer inte rapporterar alla händelser där de fått kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personal och rektor anmäler endast de fall då de anser att en kränkning har skett och inte de fall när en elev kan ha upplevt sig kränkt. Rättslig reglering Enligt skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

7 Beskut 7 Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10 skollagen). Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling(skolfs 2012:10, s. 28f.) beskriver att huvudmännen eller någon ur personalen måste agera så snart de får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Rektorn och förskolechefens anmälningsskyldighet är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda omständigheterna och därför behöver en anmälan till rektorn och huvudmannen ske skyndsamt. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig händelserna är innan den anmäls till förskolechefen eller rektorn respektive huvudman. Utredning Representanter för förvaltningen uppger att de kommit fram till att den blankett de använder för rapportering av kränkande behandling medför att de endast får in de fall av kränkande behandling där rektor eller personal bedömt att det är en kränkande behandling och inte alla de fall där personal misstänkt kränkande behandling. Förvaltningen uppger att de ska ta fram ett annat dokument där det framgår att personal ska anmäla när det finns misstanke om kränkande behandling för att därefter utreda om det är en kränkande behandling. Representanter för pedagoger inom fritidshem och grundskola uppger att fritidshem och grundskolor har en gemensam plan för att motverka kränkande behandling och att den gäller för alla enheter. De uppger vidare att rutinen kring anmälning av kränkande behandling är tidskrävande och att det är anledningen till att misstanke om kränkande behandling inte anmäls till huvudmannen. Enligt lärarna förekommer det kränkande behandling i grundskolan som inte anmäls till rektor och det är idag vanligare med verbala kränkningar än tidigare. Rektorer bekräftar att det är samma rutin för fritidshem och grundskola. De anger att orsaken till att kränkande behandling inte anmäls är att personalen inte hinner anmäla. Det kan vara så att det känns för tidskrävande att göra en åtgärd om man anmäler och att det kan vara en anledning till att kränkande behandling inte anmäls, uppger rektorerna. De uppger vidare att det på vissa skolor finns lärare vilka upphör att anmäla nya kränkande behandlingar

8 Beslut 8 eftersom de tidigare inte fått återkoppling i ärenden och att det därför upplevs onödigt att anmäla kränkande behandling. Motivering till föreläggande som ingripande Ulricehamns kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Ulricehamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna Områden där inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Ulricehamns kommun uppfyller författningarnas krav inom området Utveckling av utbildningen vid skolenheterna. På s vägnar Hans Larson Enhetschef Karin Pollack Föredragande/Utredare Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilaga Bilaga 1: Fakta om Ulricehamns kommun

9 Bilaga Dnr :4709 Bilaga 1: Fakta om Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun ligger i Västra Götalands län och har cirka invånare. Kommunstyrelsen beslutar om åtgärder utifrån de beslut som fattas av kommunfullmäktige. Kommunchefen är ansvarig för hela kommunens förvaltning och arbetar på direkt uppdrag av den politiska ledningen. I kommunledningsstaben återfinns funktionerna ekonomi, personal, kommunikation och kansli. Kommunens verksamheter finns samlade i fyra sektorer. Sektorerna är miljöoch samhällsbyggnad, lärande, välfärd samt service. Sektor lärande leds av en Barn- och utbildningschef, som är chef över tre verksamhetschefer och ett förvaltningsstöd om fyra personer (utvecklingsledare, IKT-strateg, utredare och lokalsamordnare). De tre verksamhetscheferna leder och ansvarar för olika områden inom sektor lärande. En verksamhetschef ansvarar för utbildning inom grundskola och fritidshem omfattande tolv rektorer och tre biträdande rektorer. En annan verksamhetschef ansvarar för barn- och elevhälsan, utbildning i grundsärskolan samt förskolans fyra förskolechefer och handläggare för barnomsorgen. En tredje verksamhetschef leder utbildning inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Förskoleklassen och grundskolan I kommunen finns 13 grundskoleenheter, varav två skolenheter för elever i årskurserna 6-9. Det finns enligt uppgift från kommunen 242 elever i förskoleklass och elever i kommunens grundskolor. Måluppfyllelse Kunskapsresultat årskurs 3 Det finns ingen nationellt sammanställd statistik över resultat i grundskolan som visar andelen elever som nått kunskapskraven i de ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapskrav. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven våren 2015 uppnådde mellan 88 och 93 procent av eleverna i Ulricehamns kommun kravnivån på de sju delproven i ämnet matematik Resultaten för fem delprov var högre än för riket som helhet. Lägst var resultaten på delprovet "Mätning massa, skriftliga räknemetoder" där 88 procent av eleverna uppnådde kravnivån. På motsvarande delprov var andelen elever i riket som uppnådde Box 2320, Göteborg

10 Bilaga Dnr :4709 kravnivån 82 procent. I ämnet svenska var det mellan 87 och 96 procent av eleverna i Ulricehamns kommun som uppnådde kravnivån på de åtta delproven. Vid två av delproven var resultaten högre än för riket som helhet, medan resultaten vid sex av delproven var lägre än för riket som helhet. Lägst var resultaten på delprovet "Skriva: faktatext" där 87 procent av eleverna uppnådde kravnivån. På motsvarande delprov var andelen elever i riket som uppnådde kravnivån 88 procent. I ämnet svenska som andra språk var det mellan 54 och 75 procent av eleverna i Ulricehamns kommun som uppnådde kravnivån på de åtta delproven. Vid sju av delproven var resultaten högre än för riket som helhet, medan resultaten vid ett av delproven var lägre än för riket som helhet. Lägst var resultaten på delprovet "Skriva: faktatext" där 54 procent av eleverna uppnådde kravnivån. På motsvarande delprov var andelen elever i riket som uppnådde kravnivån 60 procent. Kunskapsresultat årskurs 6 Skolverkets statistik för våren 2016 visar att 86 procent av eleverna i årskurs 6 i Ulricehamns kommun uppnådde minst betyget E i samtliga ämnen, jämfört med 79 procent i riket som helhet. Statistiken visar att andelen elever som fick minst betyget E varierade mellan olika ämnen, mellan 92 procent och näst intill 100 procent. Lägst måluppfyllelse var det i ämnena engelska och matematik. I båda dessa ämnen uppnådde 92 procent av eleverna minst betyget E. Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven våren 2016 uppnådde 94 procent av eleverna i Ulricehamns kommun kravnivån i ämnet matematik, jämfört med 92 procent i riket som helhet. I ämnet svenska var det mellan 94 och näst intill 100 procent av eleverna i Ulricehamns kommun som uppnådde kravnivån på de tre delproven. Vid samtliga delproven var resultaten högre än för riket som helhet. I ämnet engelska var det mellan 92 och 96 procent av eleverna i Ulricehamns kommun som uppnådde kravnivån på de tre delproven. Vid ett av delproven var resultatet högre än för riket som helhet. I ämnet svenska som andra språk var det mellan 58 och näst intill 100 procent av eleverna i Ulricehamns kommun som uppnådde kravnivån på de tre delproven. Vid ett av delproven var resultatet högre än för riket som helhet. Kunskapsresultat årskurs 9 Skolverkets statistik för våren 2016 visar att 71 procent av eleverna i årskurs 9 i Ulricehamns kommun uppnådde minst betyget E i samtliga ämnen, jämfört med 78 procent i riket som helhet. Elevernas genomsnittliga meritvärde våren 2016 var 217 poäng (17 ämnen) vilket var lägre jämfört med rikets genomsnitt på 229 poäng. Elevernas genomsnittliga meritvärde våren 2015 var även det 217 poäng vilket var lägre jämfört med rikets genomsnittliga meritvärde på 225 Box 2320, Göteborg

11 Bilaga Dnr :4709 poäng. Skolverkets statistik visar att andelen elever i kommunen som våren 2016 var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var 86 procent jämfört med rikets 87 procent. Till estetiska programmet var 82 procent behöriga jämfört med 86 procent i riket. Andelen behöriga till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet var 79 procent jämfört med 85 procent i riket och andelen behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet var 76 procent jämfört med 84 procent i riket. Trygghet och studiero Huvudmannen redovisar i Kvalitetsrapport 2015 att 73 procent av eleverna i årskurs 3 känner sig helt trygga och för eleverna i årskurs 8 är motsvarande siffra 59 procent. Två av tre elever i årskurs 3 tycker att det är lugn och ro i klassen och i årskurs 8 är det en av fem elever som tycker att det är lugn och ro i klassen Resultatet kommer av en undersökning som genomförs varje år i oktober/november för alla elever från årskurs 3 till årskurs 9 i Ulricehamns kommun. Resultaten av elevernas svar på enkäten visar enligt huvudman att trygghet och arbetsro minskar ju högre upp i årskurserna eleverna går och särskilt problematiskt är det i årskurs 8. I s enkät för elever i årskurs 5 i Ulricehamns kommun våren 2016 svarade 76 procent av de medverkande eleverna att påståendet "Jag har studiero på lektionerna" stämmer helt och hållet eller ganska bra. På påståendet "På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet" svarade 54 procent av eleverna stämmer helt och hållet eller ganska bra. Av eleverna svarade 95 procent av eleverna svarade att påståendet "Jag känner mig trygg på skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra. På grund av för få svarande elever finns det inte något enkätresultat för elever i årskurs 9 i Ulricehamns kommun och på grund av för få svarande pedagoger finns det inte något enkätresultat för pedagogisk personal i Ulricehamns kommun. Box 2320, Göteborg