fin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Näsby skola M i Kristianstads kommun Beslut Dnr :5693

Transkript

1 fin Dnr :5693 Kristianstads kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Näsby skola M i Kristianstads kommun Box 156, Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

2 Dnr :5693 2(4) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kristianstads kommun att senast den 1 januari 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling konstaterar att Kristianstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Åtgärder Se till att lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till rektorn, som i sin tur ska anmäla detta till huvudmannen. Bedömning s tillsyn vid Näsby skola M årskurs 3 5, visar att personal i skolan inte alltid anmäler till rektorn då de får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Vad gäller övriga områden som bedömer har det inte framkommit något annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav. Föreläggande Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling s bedömning bedömer att skolans arbete för att motverka kränkande behandling inte uppfyller författningarnas krav. Utredningen visar att personal i skolan inte alltid anmäler till rektorn då de får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rättslig reglering Enligt skollagen är lärare och annan personal, som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att

3 Dnr :5693 3(4) anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkningar i framtiden. s utredning På fråga från om vuxna i skolan alltid reagerar om någon elev anser sig bli kränkt svarar eleverna ja. Några av de intervjuade eleverna uppger dock att de känner sig hotade och är rädda att de inblandade eleverna ska hämnas om de berättar för de vuxna om de kränkningar som sker i skolan. Intervjuade lärare säger att det finns en ny rutin för anmälan av kränkningar och att det pågår ett arbete för att skapa en samsyn gällande vad kränkningar är och därmed när en anmälan till rektor ska ske. Alla intervjuade lärare uppger dock att de behöver bli bättre på att anmäla de kränkningar som sker. Flertalet intervjuade lärare säger att anledningen till att de inte anmäler alla kränkningar är att det inte finns tid, att det sker så många kränkningar, samt att de blivit toleranta och vant sig vid hur det är i skolan. På fråga från om all personal anmäler till rektorn när de får kännedom om att en elev anser sig vara kränkt svarar intervjuade nyckelpersoner/förstelärare att de jobbar med kränkningar i skolan hur och när anmälan ska göras samt vad en kränkning är. De uppger vidare att det gjordes 17 anmälningar förra året, men att det rörde sig om flera hundra fall, vilket framkom då personalen pratade om kränkningar i skolan i samband med att man införde nolltolerans. Intervjuade nyckelpersoner/förstelärare uppger vidare att många medarbetare upplever att anledningen till att kränkningar inte alltid anmäls är att arbetet med dokumentationen är betungande vilket de ska prata om. Enligt intervjuade företrädare för elevhälsoteamet är rutinen för anmälan av kränkande behandling otydlig. De uppger dessutom att all personal inte är behörig att gå in i det system där kränkningsanmälningarna görs. Det gäller bland andra skolans fritidspedagoger vilka alltid är med eleverna under deras raster. Representanterna för elevhälsoteamet uppger att en anledning till att inte alla kränkningar anmäls är att personalen tycker att arbetet med dokumentationen är svår och tar för lång tid. På fråga från om det finns kränkningar som inte anmäls, svarar rektorn att det sker många kränkningar i skolan och att det är långt ifrån allt som anmäls. Motivering till föreläggande som ingripande Då Kristianstad kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns det skäl att förelägga Kristianstad kommun att fullfölja sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.

4 Dnr : (4) Områden där inte har funnit brister Undervisning och lärande författningarnas krav inom undervisning och lärande. Extra anpassningar och särskilt stöd författningarnas krav inom extra anpassningar och särskilt stöd. Bedömning och betygssättning författningarnas krav inom bedömning och betygssättning. Förutsättningar för lärande och trygghet författningarnas krav inom förutsättningar för lärande och trygghet. Styrning och utveckling av verksamheten författningarnas krav inom styrning och utveckling av verksamheten. På s vägnar Maria Nyman sfattare Yvonne Larsson Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Näsby skola M

5 Bilaga Dnr : (2) Fakta om Näsby skola M har genomfört tillsyn av Kristianstads kommun under höstterminen Näsby skola M besöktes av mellan den 19 september 2017 och den 21 september Näsby skola M är en kommunal skola belägen i förorten Näsby strax utanför Kristianstad. Skolan bedriver utbildning för årskurserna 3, 4 och 5. Verksamheten är tvåparallellig och det finns en förberedelseklass för skolans nyanlända elever. Vid tidpunkten för tillsynen går sammanlagt 128 elever i skolan. Skolan leds av rektor som har organiserat verksamheten i ett arbetslag och klasslärarlag. Skolan är en av huvudmannens så kallade fokusskolor. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt tillgänglig nationell statistik för årskurs 3 läsåret 2015/2016 når mellan 32 och 83 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i de nationella proven i matematik. För de nationella proven i svenska, årskurs 3, läsåret 2015/2016 finns ingen nationell statistik tillgänglig eftersom uppgiften baseras på färre än tio elever. I matematik ligger pojkars och flickors resultat i paritet i delprovet Muntlig kommunikation. I övriga delprov saknas resultat för pojkar då andelen deltagande pojkar som når kravnivån baseras på färre än 10 deltagande. På nationella proven i svenska som andraspråk läsåret 2015/2016 varierar andelen elever som nått kravnivån med som lägst 40 procent (Läsa: berättande text) och som högst 74 procent (Tala: muntlig uppgift). I svenska som andraspråk är flickors resultat genomgående högre än pojkars. För pojkar saknas resultat i tre av åtta delprov då andelen deltagande pojkar som når kravnivån baseras på färre än 10 deltagande pojkar. Enligt skolenhetens egen sammanställning har andelen elever i årskurs 3 som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik varierat under perioden I ämnet svenska har det som högst varit 100 procent (2016) och som lägst 80 procent (2015). I svenska som andraspråk är det som lägst 52 procent (2016) och som högst 73 procent (2017). I ämnet matematik är det som högst 76 procent (2015) och som lägst 75 procent (2016 och 2017). För de naturorienterande ämnena är andelen som högst 86 procent (2017) och som lägst 77 procent (2015 och 2016). I de samhällsorienterande ämnena har andelen varit som lägst 75 procent (2015) och som högst 89 procent (2016). Trygghet och studiero genomförde våren 2016 Skolenkäten för elever i årskurserna 5, för pedagogisk personal samt för vårdnadshavare i grundskola. Resultaten av enkäterna

6 Bilaga 2 Dnr : (2) redovisas för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. För elever i årskurs 5 redovisas istället ett medelvärde på varje fråga som följer samma skala. Indexet kan jämföras med resultatet för övriga skolor i kommunen samt med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt index/medelvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index/medelvärde indikerar en negativ uppfattning. Årskurs 5 Svaren från elever i grundskolans årskurs 5 gällande deras uppfattning av studiero ger medelvärdet 5,5 för Näsby skola vilket kan jämföras med samtliga skolenheters medelvärde som är 6,3. Elevernas svar gällande deras uppfattning av trygghet ger medelvärdet 7,8 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters värde som är 8,3. Den pedagogiska personalens svar gällande studiero ger indexvärdet 5,4 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som är 6,9. Personalens svar gällande trygghet ger indexvärdet 6,2 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som är 8,2. Svaren från vårdnadshavarna till elever i grundskolan gällande studiero ger indexvärdet 6,0 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som är 6,3. Vårdnadshavarnas svar gällande trygghet ger indexvärdet 7,4 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som är 8,1.