Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 rn A Nieo Skolinspektionen Beslut Värnamo kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(13) Tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Värnamo kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat årskurs 9 Av Skolverkets statistik för år 2016 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 vid de kommunala skolorna i Värnamo kommun är 223 poäng (17 ämnen). Det genomsnittliga meritvärdet har ökat nästan varje år sedan år År 2016 är behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram 88,2 procent. Under perioden 2006 till 2015 var mellan 86 och 91 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Andelen elever som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen är år procent. Denna siffra har varierat de senaste åren, med en topp år 2013 då 89 procent av eleverna nådde de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Högst genomsnittlig betygspoäng återfinns i ämnena modersmål (16,5) och hem- och konsumentkunskap (14,9) och lägst i ämnena svenska som andraspråk (10,4) och matematik (12,4). Övriga ämnen varierar mellan 13,1 och 14,7 poäng. En jämförelse av resultaten för perioden 2011 till 2015 visar att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat inte visar någon tydlig trend sett över hela kommunen, men det är oftast samma skolenheter som uppvisar de största skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. Analysen av resultaten från år 2011 till 2015 utifrån olika grupper av elever visar att det framför allt skiljer i resultat beroende på föräldrars utbildningsbakgrund. Skillnaden i meritvärde mellan elever vars föräldrar har gymnasial utbildning jämfört med elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning varierar dessa år mellan 20 och 40 poäng. Kunskapsresultat årskurs 6 Av Skolverkets statistik framgår att det år 2016 är 77,3 procent av eleverna i de kommunala grundskolornas årskurs 6 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Analysen av betygen från årskurs 6 år 2016 visar att det är högst genomsnittligt betygspoäng i ämnet religionskunskap (14,4) samt idrott och hälsa (14,3) och därefter kommer ämnena historia och modersmål (13,9).

3 3(13) Lägst genomsnittligt betygspoäng har eleverna i ämnet svenska som andraspråk (cirka 8). Övriga ämnen ligger på mellan 12,1 och 13,7 poäng. I de flesta ämnen har flickorna högre betygspoäng än pojkarna. I engelska har flickor och pojkar samma betygspoäng i övrigt är skillnaden minst i ämnena fysik och kemi, störst skillnad är det i ämnena svenska, bild och hem- och konsumentkunskap samt musik. Kunskapsresultat årskurs 3 Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 3 visar att andelen elever som når kravnivån i svenska, svenska som andraspråk och matematik är lägre än i riket. Skillnaden mellan resultat i Värnamo och resultatet i riket är mellan 6,5 och 0,1 procentenheter beroende på delprov. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna,,:no_, gen brist konstaterad Ytterligare brister I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det område som granskats. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens utredning visar att det på en del av grundskoleenheterna inte finns tillräcklig tillgång till elevhälsa. Därmed kan den inte användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Skolinspektionens utredning visar även att utredningar av skolpsykolog inte sker skyndsamt. Därutöver visar utredningen att språkval inte alltid erbjuds i enlighet med författningarna. Elever erbjuds heller inte alltid utbildning i den omfattning som eleverna har rätt till, då anpassad studiegång i vissa fall utformats baserat på lärarnas kompetens snarare än elevernas behov.

4 4 (13) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Värnamo kommun att senast den 1 december 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Värnamo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Se till att det på grundskoleenheterna finns sådan tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den samlade elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och i övrigt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I detta ingår även att tillgången till elevhälsans kompetenser ska vara sådan att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt kan utredas.

5 5 (13) Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att det för eleverna i förskoleklass och grundskola inte finns sådan tillgång till elevhälsa att den samlade elevhälsan främst kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande och i övrigt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Även om ett kommunövergripande förebyggande och hälsofrämjande arbete har startat ute på skolorna visar utredningen att det saknas tillgång till kompetenser inom elevhälsan för att den ska kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Vidare visar utredningen att bristen på tillgång till elevhälsans kompetenser medför att elevers behov av särskilt stöd inte alltid utreds skyndsamt. Därmed saknas även tillräcklig tillgång till elevhälsa för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Intervjuade lärare uppger att det på vissa skolor saknas tillgång till specialpedagog sedan en tid tillbaka medan det på vissa andra skolor saknas tillgång till kurator. En lärare ger som exempel att de på hens skola inte har haft specialpedagog på flera år medan en annan lärare berättar att det på hens skola saknats specialpedagog i två år. Lärare uppger att som konsekvens har utredningar av elevers behov av särskilt stöd blivit liggande och alla elever får inte så mycket stöd att de kan komma framåt i den takt de skulle behöva för att nå målen. Två lärare berättar att flera elevers utredningar har fått vänta i mer än ett läsår trots att de sagt till vid varje möte med elevhälsan. En annan lärare uppger att om elever behöver stöd av kurator, psykolog eller psykologutredningar behövs så kan det ta månader eller år innan utredning påbörjas. Lärare säger att elevhälsan på skolan arbetar förebyggande och hälsofrämjande ute på skolorna genom arbetet med HASP (Hälsa, Arbetsmiljö, Självkänsla, Prestation) i vissa årskurser. Rektorer uppger i intervju att de inte har tillräcklig tillgång till elevhälsa för att de ska kunna jobba främst förebyggande och hälsofrämjande. Rektorer säger att bristen på kompetens i elevhälsoteamen påverkar det förebyggande arbetet så att det inte hinns med i den omfattningen det borde. Flera rektorer uppger även att de inte har tillräcklig tillgång på kompetenser i sina lokala elevhälsoteam. De säger att konsekvensen blir att utredningar avseende elevers behov av särskilt stöd inte görs i tid, om det görs alls. Rektorer säger att utredningarna ska genomföras så snabbt som möjligt, men att det kan ta ett halvår eller ett år innan utredningarna påbörjas. En rektor uppger att även de pedagogiska kartläggningar som ska ligga till grund för andra beslut tar ett halvår eller ett år innan de påbörjas. Hen säger att det kommer hela tiden in

6 6(13) nya ärenden som är högre prioriterade än andra, så mindre prioriterade ärenden får läggas åt sidan eftersom specialpedagogen inte hinner med. Vad gäller utredningar av skolpsykolog uppger en rektor att det kan ta 3-4 månader för de elever som eventuellt ska mottas i särskolan, men annars tar det ett år innan skolpsykologerna påbörjar utredningen. Representanter för elevhälsan uppger i intervju att de är på väg mot att arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande men att de inte är där ännu, även om de påbörjat arbetet med HASP ute på skolorna. Arbetet blir haltande då det saknas kompetens i elevhälsoteamen och bristen på specialpedagoger leder till att vissa pedagoger inte får det stöd de behöver vilket påverkar hur det går för eleverna i skolan, enligt de intervjuade representanterna för elevhälsan. De säger även att det är lång kö för utredningar som ska göras av specialpedagog och skolläkare och att det kan ta ett halvår, ett år eller mer, innan utredningar påbörjas. Kommunens skolpsykologer uppger i intervju att de är med i de flesta, men inte i alla skolors lokala elevhälsoteam. Skolpsykologerna säger att kön till utredningar är drygt ett halvår om det inte rör sig om begåvningsutredningar, för då går det fortare. Verksamhetschefen för grundskolorna uppger i intervju att det har varit ett bekymmer att hitta kompetent och utbildad personal främst när det gäller kurator och skolsköterska. Hon säger vidare att de även skulle behöva fler specialpedagoger eftersom hon vet att det finns utredningar som är liggande för att det inte finns personal som kan genomföra utredningarna. Hon berättar att kommunen därför satsar på att utbilda personal till specialpedagoger. Verksamhetschefen säger att skolpsykologerna uttryckt att väntetiden för deras utredningar är ett problem. Hon säger även att det är "ett pussel" att få kompetent och behörig personal till de små skolenheterna, men att huvudmannen inte följer upp dessa enheters tillgång på elevhälsa. Kommunens skolläkare uppger i intervju att han saknar den röda tråden i det förebyggande arbetet. Det krävs samarbete mellan skolenheter och olika professioner och där är de ännu inte. Långt därifrån, enligt skolläkaren. Elevhälsans chef uppger i intervju att hennes bedömning är att elevhälsan i kommunen har förutsättningar att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande. Hon säger att elevhälsan arbetar med fel synsätt, snarare än att det saknas kompetenser, men säger sedan att det vid vissa perioder av terminen kan vara svårt för elevhälsans personal att hinna med. Förvaltningschefen säger i intervju att hon har svårt att avgöra om det finns tillräcklig tillgång på elevhälsa i kommunen eftersom det även handlar om hur man använder tillgängliga resurser. Hon säger vidare att de inte lyckats följa

7 7(13) upp och fördela resurser till skolor där det inte finns alla kompetenser men de har gjort en utbildningssatsning för att få tillgång till fler specialpedagoger. Rättslig reglering Av skollagen framgår det att det för eleverna i bland annat förskoleklass och grundskola ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Motivering till föreläggande som ingripande Då Värnamos verksamhet inom förskoleklass och grundskola inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Värnamo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Ytterligare brister Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Värnamo kommun att senast den 1 december 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Bedömning av brist Språkval erbjuds inte i enlighet med författningarna. (10 kap. 4 skollagen; 9 kap. 5-6 g skolförordningen) Huvudmannen erbjuder inte alltid utbildning i den omfattning eleverna har rätt till. (2 kap. 8 skollagen; 3 kap. 12 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna

8 8(13) Se till att eleverna erbjuds att, som alternativ till franska, spanska och tyska eller annat språk som erbjudits enligt 9 kap. 5 skolförordningen, som språkval bland annat kunna välja engelska eller svenska alternativt svenska som andraspråk (de två sistnämnda under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk). Se till att beslut om anpassad studiegång endast fattas i de fall då den enskilde eleven har ett individuellt behov av en sådan anpassning. Motivering till bedömning av brist Språkval Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte ser till att alla elever ges ett reellt erbjudande att som språkval, istället för ett språk som erbjudits enligt 9 kap. 5 skolförordningen, välja engelska eller svenska. Utredningen visar att elever måste läsa ett modernt språk som språkval under en prövotid innan de har möjlighet att som språkval välja svenska eller engelska. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Flera lärare uppger i intervju att elever kan välja mellan att läsa franska, spanska och tyska som modernt språk samt modersmål, och att fördjupning i svenska och engelska också finns som alternativ. På vissa skolor behöver dock elever och vårdnadshavare prata med klasslärare och mentor om eleven vill läsa fördjupning i svenska och engelska. Flera lärare säger att fördjupning i svenska och engelska inte upplevs som ett fritt val av föräldrar och lärarna uppger att de har förstått det som att alla elever måste först prova att läsa ett moderna språk, innan de kan välja att läsa fördjupning i engelska eller svenska. En lärare uppger vidare att även då elev och föräldrar sagt till om att eleven önskar fördjupning och läraren rekommenderat fördjupning i svenska och engelska så har eleven ändå behövt läsa ett modernt språk i minst 10 veckor. Rektorer uppger i intervju att de inte är säkra på att fördjupning i engelska eller svenska upplevs som ett reellt val av vårdnadshavare. De säger att det i information om språkvalet anges att vårdnadshavare kan kryssa för val av olika moderna språk och att det finns information om att eleverna även kan välja fördjupning i engelska eller svenska, men rektorer säger att de då har ett samtal med föräldrarna. Rektorer förklarar att de har haft en tanke om att en del elever räds att läsa moderna språk för att det är något jobbigt och att alla elever därför ska läsa moderna språk som en prövotid i tio veckor.

9 9(13) Verksamhetschefen säger i intervju att de i första hand vill att elever ska välja något av de moderna språken för att möjliggöra för eleverna att kunna läsa språk på gymnasiet. För de eleverna där skolorna bedömer att eleverna klarar av att läsa ett språk till så är skolan nog inte så tydlig med att det finns ett alternativ, enligt verksamhetschefen, eftersom man helst vill att de först ska prova att läsa ett modernt språk. Förvaltningschefen uppger i intervju att hon inte kan svara på om fördjupning i engelska eller svenska erbjuds som ett reellt val till vårdnadshavare. Rättslig reglering Enligt 10 kap. 4 skollagen ska det finnas språkval. Enligt 9 kap 5 skolförordningen ska huvudmannen som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval. Enligt 9 kap 6 skolförordningen får en elev i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 i skolförordningen som språkval välja det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, eller teckenspråk. Anpassad studiegång Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att varje beslut om anpassad studiegång inte fattas utifrån en individuell bedömning av elevens behov. Utredningen visar att beslut om anpassad studiegång för de elever som undervisas på den centrala särskilda undervisningsgruppen benämnd Lyckan, fattas generellt utifrån vilka ämnesspecifika lärarkompetenser som finns att tillgå istället för utifrån vilka individuella behov av en sådan anpassning som de berörda eleverna har. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Lärare på den centrala undervisningsgruppen Lyckan berättar vid ett verksamhetsbesök att alla elever i gruppen har anpassad studiegång. De av huvudmannen inskickade dokumenten visar att elevernas anpassade studiegång innebär att de inte undervisas i musik, kemi och teknik samt, i alla fall utom ett, inte heller i fysik. Detta beror, enligt lärarna på Lyckan, på att de saknar kompetens att undervisa i dessa ämnen och att de ämnena därför är lättast att plocka bort från elevens undervisning.

10 10 (13) Intervjuade rektorer med elever på Lyckan säger i intervju att den anpassade studiegången inte skett utifrån den enskilde elevens behov, utan är baserat på praktiska förhållanden på Lyckan. Verksamhetschefen för förskoleklass och grundskola uppger i intervju att hon inte är säker på att den anpassade studiegången skett utifrån den enskilde elevens behov, eftersom det är svårt att garantera undervisning av lärare med behörighet i alla ämnen. Förvaltningschefen uppger i intervju att hon utgår ifrån att anpassad studiegång görs utifrån elevens behov, men säger, då hon tagit del av uppgifter från tidigare intervjuer i utredningen, att det för elever på Lyckan inte skett utifrån den enskilde elevens behov. Rättslig reglering Av skollagen framgår att huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och övriga för området tillämpliga författningar. Vidare framgår av skollagen att om en elevs behov av särskilt stöd i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar får rektor besluta om avvikelser från timplanen eller från de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektor ansvarar i dessa fall för att eleven så långt det är möjligt får en utbildning som är likvärdig med övrig utbildning. Motivering till val av verktyg Då Värnamos verksamhet inom förskoleklass och grundskola inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Värnamo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga bedömningsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna

11 11(13) en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Therese Mineur Föredragande/utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Värnamo kommun

12 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion. Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

13 Bilaga 2: Fakta om Värnamo kommun Bilaga Kommunchefen har det övergripande och samordnande ansvaret för kommunens förvaltningar medan kommunstyrelsens ordförande har det högsta ansvaret för nämnderna. Politiskt ansvarig nämnd är Barn- och utbildningsnämnden. Tillhörande förvaltning leds av en förvaltningschef som ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I Värnamo kommun erbjuds förskoleklass och grundskoleverksamhet i 19 skolor. Skolornas storlek varierar från cirka 15 till 575 elever. Sammanlagt 420 elever går i förskoleklass och 3690 elever går i kommunal grundskola i Värnamo. Varje skolenhet leds av en rektor. Förskoleklass och grundskola Enligt Skolverkets statistik för år 2016 är 99 procent av sexåringarna inskrivna i förskoleklass. Antal elever per lärare i förskoleklassen är 18,3, vilket är betydligt fler än i kommungruppen, 14,8, och för riket 16,5. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklassen är 95,2 procent, vilket är en betydligt högre andel än både kommungruppen, 83,6 procent, och riket där motsvarande siffra är 80,4 procent. Skolverkets statistik för år 2016 visar att det är 12,1 elever per lärare i grundskolan vilket är något fler elever per lärare än i kommungruppen och riket. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är 86 procent, vilket är lite högre än för kommungruppen och riket. Det är 17,4 procent av eleverna som deltar i modersmålsundervisning vilket är en betydligt högre andel än både kommungruppen, 11,5 procent, och riket där motsvarande siffra är 11,8 procent. Inga elever i Värnamo är inskrivna i fristående skolor.