Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :8529 Södertälje kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södertälje kommun

2 2 (12) Tillsyn i Södertälje kommun har genomfört tillsyn av Södertälje kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik har elevernas kunskapsresultat i Södertälje ökat de senaste fyra åren från 190,0 till 204,5 poäng. Det kan jämföras med resultaten i riket där det genomsnittliga meritvärdet ökat från 208,8 till 214,8 poäng under samma period. Förbättringen av meritvärdet har alltså varit mer än dubbelt så stor jämfört med rikets genomsnitt de senaste fyra åren. År 2014 nådde 66 procent av eleverna som gick ut grundskolan kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket kan jämföras med cirka 77 procent för riket. I jämförelse med riket framkommer att andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i Södertälje kommun har ökat med 10 procent de senaste fyra åren att jämföras med en procent för riket i genomsnitt. Detsamma gäller andelen elever behöriga till yrkesprogram. Andelen elever i Södertälje som var behöriga till yrkesprogram var drygt 82 procent år 2014, jämfört med 87 procent i riket. Även här uppvisar eleverna i Södertälje kommun en större ökning i jämförelse med riket. I enskilda ämnen var betygspoängen högst i ämnena modersmål, idrott och hälsa och musik och lägst i svenska som andraspråk, fysik och geografi. Av den nationella statistiken framgår att det är stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat, där flickorna, med få undantag, har ett betydligt högre meritvärde än pojkarna. Årskurs 6 Läsåret 2013/2014 fick cirka 64 procent av eleverna i Södertälje kommun ett godkänt betyg i samtliga ämnen i årskurs 6, jämfört med 80 procent i riket som helhet. Flickorna har något högre betyg än pojkarna (70,5 jämfört med 63,4 för pojkarna). Högst genomsnittlig betygspoäng var i ämnena modersmål, idrott och hälsa, musik och teknik. Lägst betygspoäng var i ämnena svenska som andraspråk, kemi och historia.

3 3 (12) Resultat av värdegrundsarbetet Av tillsynen framgår att huvudmannen följer upp skolornas värdegrundsarbete kontinuerligt. Enligt det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet finns ett pågående arbete kring normer och värden som lett till att det blivit lugnare på skolorna. Av s enkät till elever i årskurs 5 från hösten 2014 framgår dock att inom nästan samtliga områden i enkäten (exempelvis kränkande behandling, grundläggande värden, trygghet och studiero) avger eleverna mer negativa svar jämfört med elever bland andra huvudmän som gör tillsyn hos under Det gäller även svaren i den enkät som besvarats av vårdnadshavare till elever i grundskolan. För elever i årskurs 9 saknas statistik på grund av för få svar.

4 4 (12) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande Ingen brist konstaterad I kolumnen Typ av ingripande anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Sammanfattande bedömning har under våren 2015 genomfört regelbunden tillsyn i Södertälje kommun. I tillsynen har 8 av 17 grundskolor fått ett tillsynsbesök. I de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade skolbeslut upprepas inte i detta beslut. Enligt s bedömning fungerar flertalet av kommunens grundskolor väl i förhållande till de områden som granskats. Elevernas måluppfyllelse har förbättrats sedan den förra tillsynen Dock visar den nationella statistiken att kunskapsresultaten fortfarande är lägre än genomsnittet för riket. Det innebär att åtskilliga elever i kommunen har gått ut grundskolan utan att ha inhämtat de kunskaper som behövs, exempelvis för vidare studier. Tillsynen visar också att Södertälje kommun genomför ett långsiktigt arbete för att öka måluppfyllelsen bland annat genom ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete där identifierade förbättringsområden och utvecklingsområden regelbundet följs upp, analyseras och bildar underlag för prioriteringar och beslut. Dock finns ett par områden där Södertälje kommun behöver vidta ytterligare åtgärder för att uppfylla författningarnas krav. Huvudmannen behöver säkerställa att alla elever får tillgång till elevhälsa och det stöd som det kommunövergripande Resurscentrum ger grundskolorna i

5 5 (12) syfte att bidra till förbättringar inom områden där elevhälsan har ett förebyggande och hälsofrämjande uppdrag, exempelvis trygghet och studiero och särskilt stöd. Vidare behöver arbetet med studie- och yrkesvägledning intensifieras. En tydlig yrkes- och studievägledning även för de yngre eleverna kan bidra till att öka elevernas motivation för studier genom att kopplingen mellan arbetsliv och studier synliggörs. Huvudmannen behöver därför se till att strategin för studie- och yrkesvägledning implementeras så att även elever i de yngre åldrarna i högre utsträckning får tillgång till vägledning inför framtida studier och yrkesval.

6 6 (12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Södertälje kommun att senast den 20 november 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Södertälje kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

7 7 (12) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Huvudmannen behöver se till att det finns tillgång till elevhälsa så att den kan uppfylla skollagens krav på att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. - Huvudmannen behöver se till att alla elever i grundskolan har tillgång till studie- och yrkesvägledning, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses Motivering till bedömning av brist Elevhälsa För eleverna i förskoleklassen och grundskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av förarbetena till skollagen framgår att arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. Vidare framgår att de mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund exempelvis arbetet mot kränkande behandling, jämställdhet och livsstilsrelaterad ohälsa. I s granskning av grundskolorna i Södertälje kommun har 8 av 17 grundskolor besökts. I flera av dessa finns brister inom områdena trygghet och studiero och arbetet med särskilt stöd, dvs. områden där elevhälsan har en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Tillsynen visar att många skolor har en egen elevhälsa med varierad tillgång till de olika kompetenser som enligt skollagen ska finnas. Vidare visar tillsynen att det finns tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser genom kommunens så kallade Resurscentrum. Resurscentrum stöttar skolor med olika insatser vid behov. Exempelvis har Resurscentrum genomfört utbildningsinsatser för att stötta skolor att utveckla metoder för att möta elever i behov av särskilt stöd.

8 8 (12) Enligt verksamhetschefen för Resurscentrum sker mycket arbete på skolan utifrån ett tydligt definierat uppdrag, men det förekommer också att rektorer hör av sig och ber om hjälp i mer akuta ärenden. Tillsynen visar emellertid att det varierar vilken kännedom rektorerna har om Resurscentrum och vilken hjälp som finns att få där. Detta innebär i sin tur att alla rektorer inte tar kontakt med Resurscentrum vid behov av elevhälsa och att tillgången till elevhälsans olika funktioner därmed skiljer sig mellan olika skolor och områden. Studie- och yrkesvägledning Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till personal med kompetens för att tillgodose deras behov av vägledning inför utbildning och yrkesval. Av läroplanen för grundskolan framgår att skolans mål ska vara att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Av läroplanen framgår också att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Av Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS (2013:180)) framgår att eleven under sin skoltid behöver utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. I Södertälje finns en kommungemensam strategi, Full rulle mot framtiden, som beskriver strategin för studie- och yrkesvägledning. Det finns tre fokusområden: Övergång grundskola gymnasieskola, Samarbete skolaarbetsliv och Studie och yrkesorienterande aktiviteter från f-klass år 3 gymnasiet. I det sista fokusområdet finns för varje årskurs ett kortfattat exempel på vad man kan göra för att eleverna ska få tillgång till vägledning inför framtida studie- och yrkesval. För årskurs 1 står exempelvis att ta reda på vilka yrken som finns. För årskurs 2 är förslaget rollspel och för årskurs 3 ges förslag på att intervjua släkt och vänner. Enligt verksamhetschefen för grundskolan arbetar lärarna med denna strategi för studie- och yrkesvägledning men att det kan skilja sig mellan skolor och lärare. Det bekräftas av

9 9 (12) s tillsyn där flera skolor får kritik för bristande studie- och yrkesvägledning framför allt när det gäller elever i de yngre åldrarna. Av det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet framgår att elevers studiemotivation är ett utvecklingsområde, vilket enligt analysen innebär att man behöver ha ett större fokus på studie- och yrkesvägledning. Verksamhetschefen för grundskolan uppger att en grupp har fått i uppgift att arbeta med vad som kännetecknar ett bra arbete med studie- och yrkesvägledning. Sammanfattningsvis visar utredningen att huvudmannen inte säkerställer att alla skolor har den tillgång till elevhälsans olika funktioner som de har behov av. Elevhälsan arbetar förvisso förebyggande och främjande, både på enskilda skolor och genom det kommunövergripande Resurscentrum, men då rektorernas kunskap om Resurscentrum och den hjälp som finns att få där varierar innebär det att tillgången till elevhälsans olika funktioner skiljer sig åt mellan skolor och områden. Mot bakgrund av att flera skolor brister inom områden som trygghet och studiero, elevhälsans arbete samt särskilt stöd bedömer att huvudmannen behöver intensifiera sitt arbete med att säkerställa alla elevers tillgång till elevhälsa. Vidare bedömer att huvudmannen, trots sina utvecklingsåtgärder inom studie- och yrkesvägledning, behöver intensifiera arbetet med att ge alla elever tillgång till vägledning inför framtida studier och yrkesval. En tydlig yrkes- och studievägledning även för de yngre eleverna kan bidra till att öka elevernas motivation för studier genom att kopplingen mellan arbetsliv och studier synliggörs. Huvudmannen behöver därför se till att strategin för studieoch yrkesvägledning implementeras så att även elever i de yngre åldrarna i högre utsträckning får tillgång till vägledning inför framtida studier och yrkesval. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten i grundskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreläggs Södertälje kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa

10 10 (12) likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättrings-åtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar Anna Rydin Beslutsfattare Eva Lanteli Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Södertälje kommun

11 11 (12) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens

12 12 (12) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Södertälje kommun Södertälje kommun, med centralort Södertälje, är belägen strax söder om Stockholm. Antalet invånare i kommunen är drygt I kommunen finns 17 kommunala grundskolor med ett elevantal på cirka elever. Enligt kommunen var det i april 2015 cirka elever inskrivna i grundskolan varav drygt 910 i förskoleklass. Södertälje kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Huvudman för verksamheten i förskola, grundskola, fritidshem, gymnasium och särskola är utbildningsnämnden. Förutom utbildningsnämnden finns fyra kommundelsnämnder: Enhörna, Hölö-Mörkö, Järna och Vårdinge-Mölnbo som ansvarar för utbildningsverksamheten i sina respektive områden. Utbildningsförvaltningen i Södertälje kommun, benämnd Utbildningskontoret, verkställer nämndernas beslut. Utbildningskontoret leds av en utbildningsdirektör. Förskolan, grundskolan och gymnasiet leds av var sin verksamhetschef. Det finns även ett Resurscentrum som ansvarar för bland annat skolhälsovård och modersmålsundervisning. På Resurscentrum finns pedagogiska resurser som på en kommunövergripande nivå ska stödja de olika skolenheterna att nå en ökad måluppfyllelse.