Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Upplands Väsby kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun

2 Tillsyn i Upplands Väsby kommun Beslut 2(6) har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för år 2014 visar att den genomsnittliga betygspoängen för ekonomiprogrammet var 12,3 poäng, motsvarande för riket var samma år 14,4 poäng. För naturvetenskapsprogrammet var den genomsnittliga betygspoängen 14,9 poäng (riket 15,6 poäng), för samhällsvetenskapsprogrammet 12,8 poäng (riket 14,3 poäng) och för teknikprogrammet 13,1 poäng (riket 13,9 poäng). Sammantaget var den genomsnittliga betygspoängen för de nationella programmen i Väsby nya gymnasium 13,1 poäng år 2014, i jämförelse med rikets 14,6 poäng. Andelen elever som år 2014 tagit gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen var 68 procent. Motsvarande andel för riket var samma år cirka 75 procent. Av de elever som avslutade sin utbildning på de nationella programmen år 2014 visar Skolverkets statistik att samtliga elever uppnådde minst betyget E i Engelska 5 och Svenska som andraspråk 1. Motsvarande andel för Historia 1 var 96 procent, Idrott och hälsa 1 cirka 99 procent, Matematik 1 94 procent, Naturvetenskap 1 88 procent, Samhällskunskap 1 cirka 93 procent, Svenska 1 cirka 99 procent och Gymnasiearbete cirka 93 procent. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna fireiäggande _ II i I I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats.

3 3 (6) s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av Upplands Väsby kommun visar att kommunen, i egenskap av huvudman, inte skaffar sig tillräcklig kunskap om nuläget i gymnasieskolan eller följer upp de centrala förutsättningar som ges. Vidare analyserar Upplands Väsby kommun inte tillräckligt väl eventuella orsaker i gymnasieskolan till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Upplands Väsby kommun att senast den 28 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan

4 4 (6) skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Upplands Väsby kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) ska arbetet bedrivas strukturerat med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman har sina former och rutiner för kvalitetsarbetet men utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. har tagit del av Upplands Väsby kommuns dokumenterade systematiska kvalitetsarbete benämnt "Verksamhetsplan med budget " och "Uppföljning av utbildningsnämndens plan för systematiska kvalitetsarbetet 2014". Dokumentationen omfattar bland annat kunskapsresultat, kundundersökningar och kvalitetsdialoger. Däremot saknas analyser till kunskapsresultaten i gymnasieskolan. Vidare framgår inte tydligt vilka åtgärder kommunen beslutat att genomföra i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Vid de intervjuer som har genomfört med representanter för utbildningskontoret respektive utbildningsnämnden framkommer att

5 5 (6) Upplands Väsby kommun inte tillräckligt väl följer upp och analyserar verksamheten. Som exempel beskriver representanter för utbildningsnämnden att såväl resultat från kundundersökningar som elevernas kunskapsresultat vanligen redovisas för dem utan att en analys av de bakomliggande orsakerna till dessa genomförs. Representanterna för utbildningsnämnden berättar även att de vid det senaste mötet med kommunfullmäktige påtalat att en diskussion och analys kring de sjunkande kunskapsresultaten behöver initieras och att kommunen måste bli mer proaktiva i utvecklingsarbetet. Vidare redogör representanter för utbildningskontoret att en redovisning av resultaten genomförs till utbildningsnämnden men att det vanligen stannar där, det vill säga utan en analys kring resultaten och vilka utvecklingsåtgärder som behöver genomföras. Som exempel har det i utbildningsnämnden fattats beslut om att i högre grad följa upp elevfrånvaron. Trots detta genomförs enligt representanter för utbildningskontoret ingen analys kring de bakomliggande orsakerna till elevfrånvaron. Såväl representanter för utbildningsnämnden som utbildningskontoret beskriver att den omorganisation av den kommunala förvaltningen som för närvarande genomförs samt arbetet som sker inom ramen för projektet Ett lärande Väsby kommer att skapa bättre förutsättningar för arbetet med att analysera verksamheten. Utifrån redovisade dokument samt intervjuer med representanter för huvudmannen respektive utbildningskontoret visar s utredning att det saknas analyser av orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar samt vilka förbättringsåtgärder som behövs. bedömer att Upplands Väsby kommun, för att se och förstå de bakomliggande orsakerna till resultaten, behöver förbättra arbetet med att analysera utbildningen. Upplands Väsby kommun behöver därmed se till att de resultatsammanställningar och uppföljningar som genomförs blir föremål för analys och ligger till grund för de förbättringsåtgärder som behöver genomföras i verksamheten i gymnasieskolan. Enligt s bedömning finns i annat fall en övervägande risk att de åtgärder som vidtas saknar koppling till de bakomliggande orsakerna till resultaten. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna föreligger skäl att förelägga Upplands Väsby kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister.

6 6 (6) Övriga arbetsområden Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar Mathias Ljungström Beslutsfattare,tdb Johan Feilberg Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun

7 ein Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

8 Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun, med centralort Upplands Väsby, är belägen strax norr om Stockholm. Antalet invånare i kommunen är knappt I kommunen finns en kommunal gymnasieskola, Väsby nya gymnasium med ett elevantal på 536 elever. I Väsby nya gymnasium bedrivs utbildning på ekonomiprogrammet, introduktionsprogramet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Huvudman för verksamheten i gymnasieskolan är utbildningsnämnden. Vid tiden för s tillsyn genomför Upplands Väsby kommun en omorganisation av den kommunala förvaltningen. Tidigare har utbildningsnämnden varit beställare av tjänster i en så kallad beställ ar- och utförarorganisation som kommunen haft. Produktionsenheten Väsby välfärd har bland annat utfört tjänster inom utbildningsområdet men med anledning av omorganisationen i kommunen är såväl denna enhet som beställar- och utförarorganisationen under avveckling. Utbildningsförvaltningen i Upplands Väsby kommun, benämnd utbildningskontoret, leds av en utbildningschef. Upplands Väsby kommun genomför för närvarande ett treårigt kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt inom utbildningsområdet med målet att förverkliga kommunens vision om ett lärande Väsby. Projektet som benämns Ett lärande Väsby och förväntas vara genomfört 2016 omfattar såväl kommunala som fristående skolor. Syftet med projektet är enligt Upplands Väsby kommun att ur ett helhetsperspektiv inom utbildningsområdet, från förskola till gymnasium lägga en grund för en långsiktig skolutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete.