Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Falu kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Falu kommun

2 2 (9) Tillsyn i Falu kommun har genomfört tillsyn av Falu kommun under hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Enligt Skolverkets statistik var den genomsnittliga betygspoängen för den kommunala gymnasieskolan i Falu kommun 14,0 för de elever som avslutade sin utbildning på de nationella programmen år Motsvarande betygspoäng för riket var 13,9. Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 71 procent i Falu kommun år 2014, jämfört med 70 procent i riket.

3 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3(9) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande _ Ingen brist konstateråd Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömning är att samtliga elever i Falu kommuns gymnasieskolor inte har en reell tillgång till psykolog genom sin elevhälsa. Box 23069, Stockhorn

4 4(9) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Falu kommun att senast den 15 augusti 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Falu kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenhetema finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att alla elever i gymnasieskolan har en reell tillgång till psykolog i elevhälsan. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska,

5 5 (9) psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan i Falu kommun är organiserad genom en central enhet i kommunen. Genom denna enhet fördelas sedan elevhälsans personalresurser ut till skolenheterna i kommunen. Skolsköterskor och kuratorer finns placerade ute på skolenheterna, medan de övriga kompetenserna skolläkare, psykologer och specialpedagoger, är placerade på den centrala enheten i kommunen. I s intervju med personal i den centrala elevhälsan framkommer att det under det senaste året har funnits vakanser bland psykologtjänstema och att psykologerna därför har tvingats prioritera sitt arbete till att främst göra utredningar inför mottagandet i särskolan. Psykologerna har därför, enligt personalen i elevhälsan, inte varit inblandade i gymnasieskolans elevärenden i någon större utsträckning. I s tillsyn i ett av kommunens rektorsområden för gymnasieskolorna uppger rektorn att tillgång till psykolog finns på central nivå och att skolan måste fylla i en blankett då det finns ett behov av psykolog. Rektorn uppger att det tar lång tid innan skolan får hjälp av en psykolog och att det kan ta upp till ett år innan en psykolog lämnar ett utlåtande i utredningar om särskilt stöd. Detta innebär, enligt rektorn, att skolan då måste arbeta med elevens behov utifrån den bedömning skolan själv kan göra, utan medverkan eller samråd med elevhälsan. I s intervju med elever på samma gymnasieskola framkommer att eleverna inte vet om det finns någon psykolog på gymnasieskolan eller inte. s bedömning Av s utredning framkommer att gymnasieskolorna visserligen rent formellt har tillgång till psykolog för eleverna genom den centrala elevhälsan. Av utredningen framkommer dock att denna tillgång inte svarar mot elevernas behov. Det framkommer bland annat att det kan ta upp till ett år innan ett utlåtande kring en elevs behov av särskilt stöd kan ges från en psykolog i den centrala elevhälsan. Personal i den centrala elevhälsan uppger även att den centrala elevhälsans psykologer inte har varit inblandade i gymnasieskolans elevärenden i någon större utsträckning på grund av vakanser i psykologtjänsterna. Mot bakgrund av detta bedömer att det finns brister i elevernas reella tillgång till psykolog i elevhälsan.

6 Motivering till föreläggande som ingripande Beslut 6(9) Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Eftersom verksamheten vid Falu kommuns gymnasieskolor inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.

7 7 (9) På s vägnar /Andreas Mehnert Beslutsfattare Kjell Gyllenswärd Föredragande Bilagor Bilaga 1. Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Falu kommun

8 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

9 Bilaga 2: Fakta om Falu kommun Bilaga Falu kommuns organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar. Barn- och utbildningsnämnden är organiserad under kommunstyrelsen och ansvarar för kommunens förskolor, fritidshem, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, grundläggande vuxenutbildning, undervisning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Förvaltningsarbetet bedrivs inom barn- och utbildningskontoret och leds av en barn- och utbildningschef, skolformschefer, rektorer och förskolechefer. Elevhälsan är organiserad genom en central enhet i kommunen. Falu kommuns gymnasieskola är organiserad i fem rektorsområden med cirka elever. Gymnasiesärskolan med cirka 30 elever ingår i ett av rektorsområdena.