Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 r Beslut Dnr :8180 Nacka kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nacka kommun

2 Tillsyn i Nacka kommun Beslut 2 (10) har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat för de kommunala grundskolorna. Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 3 för läsåret 2013/14 uppnådde mellan 82,4 och 97,5 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik. Detta resultat kan jämföras med motsvarande värde i riket som uppgick till mellan 71,6 och 94,1 procent. I ämnet svenska uppnådde mellan 89,9 och 98,4 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven, vilket kan jämföras med värdet för riket som uppgick till mellan 86,2 och 97,9 procent. I svenska som andraspråk uppnådde mellan 57,1 och 100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i jämförelse med riket där motsvarande värden var mellan 62,5 och 86,5 procent. Årskurs 6 Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6 läsåret 2013/14 visar att 97,3 procent av eleverna uppnådde kravnivån på samtliga delprov i matematik. Detta resultat kan jämföras med motsvarande värde i riket som uppgick till 90,9 procent. I ämnet svenska uppnådde 98,4 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov, vilket kan jämföras med värdet för riket som uppgick till mellan 95,5 procent. I svenska som andraspråk uppnådde 100 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov i jämförelse med riket där motsvarande värden var 76,3 procent. I engelska uppnådde 98,8 procent av eleverna kravnivån på delproven. För riket låg motsvarande värde på 93,4 procent. Skolverkets statistik för år 2014 gällande betyg per ämne i årskurs 6 visar att mellan 94,6 och 100 procent av eleverna uppnådde minst E i alla ämnen utom svenska som andra språk där 66,7 procent av eleverna uppnådde minst betyget E. Resultaten är överlag jämna mellan pojkar och flickor i samtliga ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen varierar i ämnena mellan 13,5 och 15,7 förutom i svenska som andra språk där värdet är 9,6.

3 Årskurs 9 3(10) Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/14 var det genomsnittliga meritvärdet för elever i Nackas kommunala grundskolor 236,8 jämfört med rikets 214,8. Andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen (elever med minst betyget E i samtliga ämnen) var enligt Skolverket 86,4 procent år 2014 (riket 77,4). Skolverkets statistik visar också att andelen elever som inte når målen i två eller fler ämnen var 10,1 procent jämfört med 15,9 i riket. Andelen elever som var behöriga till yrkesförberedande program var 93,2 procent år 2014 (86,9 riket). Vad gäller de nationella ämnesproven i matematik läsåret 2013/14 uppnådde 93,8 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov (87,5 i riket). I svenska var det 95,7 procent av eleverna som uppnådde kravnivån på samtliga delprov (96,4 i riket). I svenska som andra språk var det 68,6 procent av eleverna som uppnådde kravnivån och i engelska 99,1 procent (77,5 respektive 96,8 i riket). Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid Ingen brist skolenheterna.. Ytterligare brister I I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut.

4 4(10) Sammanfattande bedömning s bedömer efter tillsyn av Nacka kommun att eleverna ges en utbildning som fungerar väl utifrån de områden som granskats. Kunskapsresultaten visar att snittet för årskurs 3, 6 och 9 ligger över rikets resultat. s tillsyn visar dock att de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna inte är organiserade i enlighet med skollagen. Kommunens rutiner för att placera elever i särskilda undervisningsgrupper medför att eleverna tvingas byta skola till antingen Centrumskolan eller Alphyddeskolan. Då dessa skolenheter endast utgörs utav en särskild undervisningsgrupp finns det ingen naturlig återgång till elevens ursprungliga klass eller till annan undervisningsgrupp utanför den särskilda undervisningsgruppen. Att återgå till sin tidigare skola och klass försvåras av att eleven gjort ett skolbyte och inte har kvar sin tidigare klassplacering. Den rektor som uppmärksammat elevens behov av stöd har inte, efter skolbytet, ansvar för eleven. Detta innebär att rektorn inte kan följa upp elevens behov av stöd i särskild undervisningsgrupp eller besluta att stödåtgärden ska upphöra när behovet inte längre finns. Då de särskilda undervisningsgrupperna utgör skolenheter medför organisationen att kommunen tillämpar bestämmelserna om placering vid skolenehet på ett felaktigt sätt. s beslut s tillsyn tar sin utgångpunkt från olika arbetsområden. Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom dessa bedömningsområden. I tillsynen har det dock framkommit brist i annat område än de som normalt ingår i tillsynen. Ytterligare brister Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Nacka kommun att senast den 13 augusti 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Beskrivning av brister Nacka kommun följer inte skollagens regler för placering vid skolenhet. Nacka kommun organiserar inte sina kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper enligt författningarnas krav.

5 5(10) Författningar 3 kap. 7-9, 11 och 10 kap. 30 skollagen Åtgärder Se till att skollagens krav på öppenhet för alla elever följs vid placering av elev vid skolenhet. Se till att de kommurtgemensamma särskilda undervisningsgrupperna organiseras enligt skollagens krav. Motivering till bedömning av brist Placering vid skolenhet Enligt skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Av information från skolenhetsregistret hos Statistiska centralbyrån (SCB) är Alphyddeskolan och Centrumskolan registrerade som egna skolenheter. Ansvariga tjänstemän i kommunen uppger att skolenheterna i praktiken utgör särskilda undervisningsgrupper som är knutna till Björknässkolan i kommunen. Björknässkolans rektor är också rektor för Alphyddeskolan och Centrumskolan. Vad gäller antagning till enheterna följer skolorna reglerna för antagning till särskild undervisningsgrupp enligt kommunens tjänstemän. Detta innebär att om en elev på en annan skolenhet bedöms behöva särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp så tar elevens rektor tillsammans med vårdnadshavarna kontakt med Alphyddeskolan eller Centrumskolan och begär en placering där. Det är rektorn på mottagande skola som beslutar om eleven har behov av placering och om det finns möjlighet att ta emot eleven. Därpå måste eleven göra ett skolbyte. Efter skolbytet tillhör eleven endast Alphyddeskolan respektive Centrumskolan och har inte längre tillhörighet till sin gamla skola och klass. För att bli antagen krävs således att eleven har behov av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp. För att få en plats vid Alphyddeskolan eller Centrumskolan krävs att eleven har behov av särskilt stöd. Detta innebär enligt s bedömning ett urvalskriterium. Möjligheten för kommunen att beakta andra urvalskriterier än närhetsprincipen är klart begränsad. Endast i de fall där lagstiftningen medger användandet av särskilda urvalskriterier har kommunen möjlighet att

6 6(10) beakta sådana vid antagning. Det finns ingen bestämmelse som ger kommunala grundskolor möjlighet att vid urvalet beakta elevens behov av särskilt stöd. bedömer därför att Nacka kommun frångår bestämmelserna i skollagen vad gäller placering vid skolenhet. Särskilda undervisningsgrupper Av skollagen framgår att särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får beslut som särskilt stöd inom ramen för ett åtgärdsprogram innebära att stödet ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt tillhör. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) eller enskilt får rektorn inte överlåta beslutanderätten till någon annan. Alphyddeskolan och Centrumskolan är som ovan beskrivet två skolenheter som i praktiken utgör särskilda undervisningsgrupper. Dessa grupper är knutna till Björknässkolan. Enligt ansvariga tjänstemän på kommunen har kommunen valt att knyta dessa grupper till Björknässkolan för att garantera att eleverna får undervisning i alla ämnen som de har rätt till. Det finns också exempel på elever som fått övergå till en klassplacering på Björknässkolan när rektorn, som är rektor för de tre enheterna, bedömt att behovet av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp inte längre finns. Enligt ansvariga tjänstemän finns det dock ingen annan klassplacering än placeringen i särskild undervisningsgupp medan eleven befinner sig där. bedömer att den omplacering av elever från den ursprungliga skolenheten till en skolenhet som utgör särskild undervisningsgrupp innebär att eleven inte längre tillhör någon elevgrupp utanför den särskilda undervisningsgruppen som eleven kan återvända till när behovet av placeringen upphör. Att eleven ges en möjlighet att slussas ut i Björknässkolan innebär att eleven återigen behöver göra ett skolbyte. Enligt bestämmelserna i skollagen ankommer det på elevens ursprungliga rektor som uppmärksammat elevens behov av särskilt stöd att utreda detta och fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Det följer av reglerna i skollagen att rektorn ska se till att stödet följs upp och utvärderas kontinuerligt. Om elevens behov av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp upphör ska rektor besluta om att eleven ska återgå till sin ordinarie klass. bedömer att genom att eleven byter skolenhet och ansvarig rektor, fråntas elevens ursprungliga rektor rätten att besluta om det särskilda stödet för eleven. Organiseringen av de särskilda undervisningsgrupperna Alphyddeskolan och Centrumskolan innebär därmed att Nacka kommun inte följer författningarnas krav vad gäller särskild stöd.

7 Motivering till val av verktyg Beslut 7(10) bedömer, utifrån bristernas karaktär, att ett föreläggande är det ingripande som är nödvändigt för att huvudmannen ska avhjälpa de påtalade bristerna. Arbetsområden Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna.

8 8(10) Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom dessa arbetsområden. På s vägnar kf» CPvv-f Maria Caryll Beslutsfattare a ra Rising Föredragande Bilagor Bilaga 1. Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Nacka kommun

9 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Beslut 9(10) Dnr :8180 granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

10 10 (10) Bilaga 2: Fakta om Nacka kommun Nacka kommun har totalt 23 kommunala grundskolor varav två med verksamhet från förskoleklass till årskurs 3, 13 från förskoleklass till årskurs 5 eller 6, 4 från förskoleklass till årkurs 9 och en grundskola med verksamhet från årskurs 7-9. Två av de kommunala grundskolorna, Alphyddeskolan och Centrumskolan, tar endast emot elever i årskurs 6-9 med behov av särskilt stöd och betraktas av kommunen som särskilda undervisningsgrupper. I dessa grupper finns mellan elever. Alla dessa erbjuds anpassad studiegång. Totalt finns det i kommunen elever i förskoleklass och elever i grundskolan. I kommunen finns också 14 fristående grundskolor. I dessa finns det elever varav 235 i förskoleklass och i grundskolan. Det politiska huvudmannaansvaret för grundskolorna i kommunen är delat mellan utbildningsnämnden och kommunstyrelsens verksamhetsutskott. Kommunen har nyligen genomfört en huvudmannautredning vars syfte var att förtydliga ansvarfördelningen mellan utbildningsnämnden och kommunstyrelsens verksamhetsutskott med tillhörande tjänstemannaorganisationer. Underställd utbildningsnämnden finns utbildningsenheten som ansvarar för kundvalet och för merparten av uppföljningen av kommunens skolor. Kundvalet innebär det val av skola som elever och vårdnadshavare gör. Utbildningsenheten ansvarar också bland annat för de enkäter som besvaras av föräldrar och elever angående upplevd kvalitet i de olika skolorna. Underställd kommunstyrelsens verksamhetsutskott finns Välfärd skola som är huvudman för de kommunala skolorna.