Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Täby kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Täby kommun

2 2 (11) Tillsyn i Täby kommun har genomfört tillsyn av Täby kommun under hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik var det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2014/2015 för alla elever i skolor med Täby kommun som huvudman 239,9 poäng, jämfört med rikets genomsnitt för kommunala skolor som är 220,3 poäng. Av de 365 elever som gick ut årskurs 9 läsåret 2014/2015 nådde 92 procent kunskapskraven i samtliga ämnen, jämfört med riksgenomsnittet för kommunala skolor som är 75 procent. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen varierar mellan 83 och 97 procent beroende på skola. Andelen elever som år 2015 var behöriga till yrkesprogram var 96 procent vilket är högre än rikets 84 procent. Årskurs 6 Skolverkets statistik för läsåret 2014/2015 visar att andelen elever i de kommunala skolorna i Täby kommun som uppnått lägst betyget E varierar mellan 92 och 100 procent i de olika ämnena. Motsvarande resultat för alla kommunala huvudmän i riket varierar mellan 65 och 98 procent. Även i årskurs 6 varierar kunskapsresultaten i de kommunala skolorna, där två av de fem högstadieskolorna har 100 procents måluppfyllelse i alla ämnen. I de övriga tre skolorna har eleverna mellan 87 och 100 procent godkända betyg beroende på ämnen och skola. Årskurs 3 Resultaten för de nationella ämnesproven läsåret 2014/2015 visar, enligt Skolverkets statistik, att andelen elever som uppnådde kravnivån i ämnena matematik respektive svenska ligger över nivån i riket på alla delprov.

3 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3 (11) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning Ytterligare brister Föreläggande I kolumnen Typ av ingripande anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning anser att Täby kommun, genom sitt sätt att organisera verksamheten vid Attundaskolan och Gribbylundsgården/Eddaskolan felaktigt tillämpar bestämmelserna i 10 kap. 30 skollagen (2010:800) om placering vid kommunala skolenheter. Attundaskolan och Gribbylundsgården/Eddaskolan är enligt att betrakta som särskilda undervisningsgrupper. Eleverna som får sin undervisning där saknar möjlighet att återvända till någon ordinarie klass. gör bedömningen att Täby kommun felaktigt tillämpar bestämmelserna i skollagen om särskilt stöd och placering i särskild undervisningsgrupp.

4 4 (11) s beslut s tillsyn tar sin utgångpunkt från olika arbetsområden. Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom dessa bedömningsområden. I tillsynen har det dock framkommit brist i annat område än de som normalt ingår i tillsynen. Ytterligare brister Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Täby kommun att senast den 15 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Beskrivning av brister Huvudmannen har i sin organisering av skolverksamheten, genom de så kallade resursskolorna, skapat enheter på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna i skollagen. Författningar 2 kap. 8, 3 kap. 7 9 och 11, 10 kap. 30 skollagen. Åtgärder Huvudmannen ska säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering m.m. För kommunala grundskolor gäller att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå (10 kap. 30 skollagen). Endast om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Vidare får kommunen frångå elevens vårdnadshavares önskemål, om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller att det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Någon bestämmelse som gör det möjligt för en kommunal huvudman att begränsa mottagandet till en skolenhet för elever i behov av särskilt stöd finns inte i nuvarande skollag.

5 5 (11) Huvudregeln för en kommunal huvudman är att elever i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (3 kap. 7 skollagen). Ett inkluderande perspektiv är viktigt för att främja förståelse för alla människor och för att ge elever en likvärdig utbildning. Elever ska ges det särskilda stöd som en utredning visar att de behöver och rektorn ska besluta om åtgärdsprogram (3 kap. 8 9 skollagen). Endast om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges utanför den ordinarie gruppen i en särskild undervisningsgrupp (3 kap. 11 skollagen). Ett sådant beslut kan bli aktuellt först när det kan konstateras att särskilt stöd inte kan ges i den ordinarie undervisningsgrupp som eleven tillhör. Det är elevens rektor vid den skola som eleven går vid när stödbehovet konstaterats som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom placering i en särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan innebära att undervisningen ges i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. I förarbetena till bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp framgår följande. Placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Stödinsatser ska dock i första hand ges i inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Regeringen ansåg att det är viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kanske på ett rättssäkert sätt för eleven. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattas i samband med placeringen (se prop. 2009/10:165 sid ). Av praxis från Skolväsendets överklagandenämnd framgår att en placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och resurserna för stöd inom den ordinarie klassens ram har prövats men inte varit tillräckliga (se beslut dnr 2012:176). Skolväsendets överklagandenämnd har även uttalat att placering i särskild undervisningsgrupp regelmässigt ska omprövas och att målet är att eleven ska kunna återvända till sin ordinarie klass samt att ett sådant stöd inte ska avse längre tid än nödvändigt (se beslut dnr 2011:245, beslut dnr 2012:157 och beslut dnr 2013:262).

6 6 (11) s utredning Huvudmannen har uppgett att grundskoleverksamhet bedrivs i enheten Attundaskolan för elever i årskurserna 7-9. Av information på Täby kommuns hemsida framgår att skolan är en så kallad resursskola. I intervju med utbildningschefen framgår att sex elever är placerade i Attundaskolan efter beslut av socialtjänsten och att de får undervisning i den skolan. Utbildningschefen uppger att det inte går att söka skolplacering vid Attundaskolan, utan att alla beslut om placering där fattas av socialtjänsten. Enligt rektorn för Attundaskolan måste vårdnadshavarna acceptera vård av eleverna för att få en placering på skolan. Skolan är enligt rektorn inte öppen för alla elever att söka plats i. Rektorn uppger vidare att de sex elever som är inskrivna på skolan inte har någon annan skola som de kan återvända till, deras skolplacering är på Attundaskolan. Eleverna är i behov av särskilt stöd. Av s utredning framgår att eleverna inte har någon ordinarie skolplacering och därmed inte någon rektor som fattat beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt skollagens bestämmelser. Av intervju med chefen för skolservice framgår att det tidigare fanns en skolenhet benämnd Gribbygård, men att den numera är nedlagd. Till den nedlagda skolenheten hörde en särskild undervisningsgrupp benämnd Gribbylundsgården som fortfarande finns kvar idag. Där finns fem elever varav tre går i årskurs 8 och två i årskurs 9, inga nya elever tas in. Verksamheten kommer att läggas ned när alla elever gått ut grundskolan. Utbildningschefen uppger i intervju att eleverna som går i den särskilda undervisningsgruppen kommer att få sina avgångsbetyg från den numera nedlagda skolenheten Gribbygård. Utbildningschefen uppger vidare att en rektor leder verksamheten i Gribbylundsgården, samt att denna är att betrakta som en skolenhet för eleverna som går där. Enligt rektorn benämns verksamheten även Eddaskolan och undervisning bedrivs där för fem elever som inte hör hemma vid någon annan skolenhet. s bedömning anser att Täby kommun, genom sitt sätt att organisera verksamheterna vid Attundaskolan respektive Gribbylundsgården/Eddaskolan felaktigt tillämpar bestämmelserna i 10 kap. 30 skollagen (2010:800) om placering vid kommunala skolenheter. Enligt s uppfattning är varken Attundaskolan eller Gribbylundsgården/Eddaskolan några skolenheter som är öppna för alla elever att söka till. Elever placeras vid enheterna utifrån att de behöver särskilt stöd. Beträffande Attundaskolan placeras eleverna i enheten även utifrån att de behöver vård, och besluten om placering vid den enheten fattas av socialtjänsten.

7 7 (11) Genom att huvudmannen skapat skolenheter där elever placeras utifrån deras behov av vård och särskilt stöd, tillämpas enligt s bedömning skollagens bestämmelser om särskilt stöd felaktigt. Attundaskolan och Gribbylundsgården/Eddaskolan bör enligt s uppfattning istället betraktas som särskilda undervisningsgrupper. Elever som är i behov av särskilt stöd ska som utgångspunkt få stödinsatser inom den elevgrupp som de normalt tillhör. De sex aktuella eleverna vid Attundaskolan respektive fem eleverna i Gribbylundsgården/Eddaskolan hör inte hemma i någon skolklass i kommunens ordinarie grundskolor. Huvudmannens organisation av grundskoleverksamheten medför därmed att dessa elever inte successivt kan återgå till några ordinarie klasser eftersom de inte har några sådana att återvända till. Det finns en risk att placeringarna i Attundaskolan respektive Gribbylundsgården/Eddaskolan förblir permanenta. Enligt förarbetena till skollagen är de särskilda skäl som kan åberopas för att eleven ska ingå i särskild undervisningsgrupp kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevers stödbehov. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. (prop. 2009/2010:165 s. 292). Placering i särskild undervisningsgrupp är en ingripande åtgärd för eleven. Det är rektorn som beslutar om sådana åtgärder. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till någon annan. Vårdnadshavarna ska även informeras om att dessa beslut går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. För att försäkra sig om att placeringen i en särskild undervisningsgrupp är nödvändig är det viktigt att skolan noggrant utreder om eleven är i behov av åtgärden och att den inte blir mer ingripande för eleven än vad som är nödvändigt avseende ämnen, omfattning och tidsperiod. Placeringen ska regelbundet omprövas. Det sätt på vilket Täby kommun organiserat grundskoleverksamheten för de sex aktuella eleverna i Attundaskolan och samtliga elever i Gribbylundsgården/Eddaskolan medför en risk att eleverna i praktiken går miste om sina rättigheter att få en överprövning av besluten att placera dem i en särskild undervisningsgrupp. Kommunen behöver vidta ett flertal åtgärder för att bestämmelserna i skollagen ska följas. Alla elever vid Attundaskolan och Gribbylundsgården/ Eddaskolan ska vara placerade vid en ordinarie grundskoleenhet. Vidare måste kommunen se till att rektorn vid elevernas ordinarie grundskolor gör den utredning som kan krävas och fattar de beslut som följer av bestämmelserna i 3 kap. skollagen. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Placeringen ska

8 8 (11) föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelmässigt omprövas och målet är att eleven ska kunna återvända till sin ordinarie klass samt att ett sådant stöd inte ska ta längre tid än nödvändigt. Det är elevens ordinarie rektor som ansvarar för uppföljningen av en elev när denne är placerad i en särskild undervisningsgrupp. Sammantaget bedömer att organiseringen av Attundaskolan och Gribbylundsgården/Eddaskolan inte är förenlig med författningarnas krav, eftersom denna organisering medför att kommunen tillämpar bestämmelsen om placering vid kommunala skolenheter på ett felaktigt sätt och dessutom inte följer de bestämmelser som gäller för särskilt stöd och placering i särskild undervisningsgrupp. Motivering till val av verktyg Eftersom grundskoleverksamheten som huvudmannen Täby kommun bedriver inte uppfyller författningarnas krav föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna

9 9 (11) nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. På s vägnar Anna Rydin Beslutsfattare Simon Törnvall Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Täby kommun

10 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 10 (11) granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

11 Bilaga 11 (11) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Täby kommun Täby kommun ansvarar för att alla kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har därmed i egenskap av huvudman det yttersta ansvaret även för verksamheterna som bedrivs inom skolväsendet. Ansvarig nämnd för grundsärskolan är barn- och grundskolenämnden, som även ansvarar för verksamheterna förskola, fritidshem och grundsärskola. Barn- och grundskolenämndens beslut verkställs av en utbildningschef som tillsammans med fem underordnade verksamhetschefer leder en organisation av tjänstemän. Verksamhetsområdena under utbildningschefen är: förskola och grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, skolservice, skolutveckling, samt en stabsfunktion. Chefen för verksamhetsområdet skolservice ansvarar för verksamheterna i enheterna Attundaskolan och Gribbylundsgården/Eddaskolan.