Beslut för förskole kbss och grundskoa

Transkript

1 Skolinspektionen Kalmar kommun för förskole kbss och grundskoa efter tillsyn i Kalmar kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: ,

2 2 (9) Tillsyn i Kalmar kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Kalmar kommun under hösten 2015 och våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Av nationell statistik för år 2015 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Kalmars kommunala skolor är 217,8. Motsvarande värde för samtliga kommunala skolor i riket är 220,3. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 har under perioden varit relativt oförändrat, med en nedgång 2012 för att sedan öka något till ett högsta värde år Andelen elever i årskurs 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen i Kalmars kommunala skolor är 80 procent medan motsvarande andel i rikets kommunala skolor är 75 procent. Andelen elever i Kalmars kommunala skolor som är behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram är 88 procent, i rikets samtliga kommunala skolor är motsvarande andel 84 procent. Under perioden har det varit en markant skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i årskurs 9. Flickorna har som lägst under perioden haft cirka 10 poäng högre meritvärde än pojkarna och största skillnaden var år 2015 då flickornas meritvärde var 231,4 och pojkarnas 205. Nationell statistik för årskurs 6 år 2015 visar att den genomsnittliga betygspoängen i Kalmars kommunala skolor varierar mellan 9,4 och 14,2. Lägst betygsmedelvärde har skolorna i svenska som andraspråk, högst i samhällsorienterande ämnen. Vid en jämförelse av den genomsnittliga betygspoängen i Kalmars kommunala skolor och motsvarande värde för alla skolor i riket har Kalmarskolorna högre värden i tio ämnen, lägre värden i åtta ämnen medan värdena i Kalmarskolorna och genomsnittet för riket var lika i två ämnen. Störst positiv skillnad var det i samhällsorienterande ämnen där den genomsnittliga betygspoängen i Kalmars kommunala skolor var 14,2 och värdet i rikets skolor var 13,3. Störst negativ skillnad var det i modersmål där medelvärdet i Kalmarskolorna var 13,4 medan det i riket var 14,5. Öveiroiki, över konstaterade bristey I veyksahnheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 1, 1., diul, Ingen brist konstaterad 0

3 Ytterligare brister Föreliggancle (9) Sammanfattande bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att utbildningen i förskoleklass och grundskola i Kalmar kommun till stora delar uppfyller författningarnas krav. Det finns emellertid områden som måste förbättras. Kalmar kommun behöver se till att alla elever i grundskolan får tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Kommunen ska också säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering av elever i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.

4 4 (9) Kalmar kommun ska se till att det på samtliga grundskoleenheter finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Förvaltningschefen och rektorer uppger i intervjuer att alla skolenheter inom skol- och barnomsorgsnämndens ansvarsområde har skolbibliotek. Av intervjuerna med förvaltningsledning och rektorer och av insänd dokumentation framgår att några skolenheter inom Södermöre kommundel saknar skolbibliotek. I Halltorps skola hanteras bibliotekstillgången med månatliga besök av bokbuss. Det finns även ett bokbestånd på skolan, men inte ett fysiskt skolbibliotek. I Tvärskogs skola hanteras biblioteksfrågan med boklådor som uppdateras och byts ut regelbundet, men inte heller där finns något fysiskt skolbibliotek. Elever från dessa skolor besöker kommundelsbiblioteket i Ljungbyholm och stadsbiblioteket någon gång per termin. Sammantaget visar utredningen att eleverna inte har tillgång till ett skolbibliotek som uppfyller författningarnas krav om att vara en gemensam ordnad resurs av medier och information som ingår i skolans pedagogiska verksamhet i alla kommunala grundskolor i Kalmar kommun. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom Kalmar kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreläggs kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Ytterligare brister Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Beskrivning av brister Kalmar kommun organiserar inte kommunens grundskoleverksamhet i enlighet med författningarnas krav. Kalmar kommun fattar inte beslut om placering i särskild undervisningsgrupp i enlighet med författningarnas krav.

5 5(9) Författningar 3 kap. 7-9 och 11 skollagen 10 kap. 30 skollagen Åtgärder Kalmar kommun ska säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering av elever i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Motivering till bedömning av brist För kommunala grundskolor gäller, enligt skollagen, att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå (10 kap. 30 skollagen). Men om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Vidare får kommunen frångå elevens vårdnadshavares önskemål, om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller att det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Huvudregeln för en kommunal huvudman är att elever i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (3 kap. 7 skollagen). Detta är viktigt för att främja förståelsen för alla människor och för att ge elever en likvärdig utbildning. Elever ska ges det särskilda stöd som en utredning visar att de behöver och rektorn ska besluta om åtgärdsprogram (3 kap. 8-9 skollagen). Endast om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges utanför den ordinarie gruppen i en särskild undervisningsgrupp (3 kap. 11 skollagen). Ett sådant beslut kan bli aktuellt först när det kan konstateras att stöd inte kan ges i den ordinarie undervisningsgrupp som eleven tillhör. Det är elevens rektor vid den skola som eleven går i när stödbehovet konstateras som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom placering i särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan innebära att undervisningen ges i en annan gruppering inom skolenheten eller genom undervisning i andra lokaler med annan personal. I förarbetena till bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp framgår följande. Placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Stödinsatsen ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Regeringen ansåg att det är viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att den kan ske på ett rättssäkert sätt för eleven. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheter att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattas i samband med placeringen (se prop. 2009/10:165 sid ). Av praxis från Skolväsendets överklagandenämnd framgår att en placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och resurserna

6 6(9) för stöd inom den ordinarie klassens ram har prövats men inte varit tillräckliga (se beslut dnr 2012:176). Skolväsendets överklagandenämnd har även uttalat att placering i särskild undervisningsgrupp regelmässigt ska omprövas och att målet är att eleven ska kunna återvända till sin ordinarie klass samt att ett sådant stöd inte ska avse längre tid än nödvändigt (se beslut dnr 2011:245, beslut dnr 2012:157 och beslut dnr 2013:262). Av intervju med förvaltningschefen och rektorn för Esplanadskolan framgår att det vid Esplanadskolan tas emot som mest 16 elever i årskurserna 1-9, alla i behov av särskilt stöd. Vid tillsynstillfället fanns 16 elever i årskurserna 3-9 i skolan. Mottagandet till Esplanadskolan föregås av att hemskolan har gjort alla de anpassningar av undervisningen och gett det särskilda stöd som varit möjligt. Därefter kontaktar hemskolans rektor elev och vårdnadshavare och presenterar möjligheten att flytta till Esplanadskolan för att få ytterligare stöd. Om vårdnadshavarna är intresserade, bjuds elev och vårdnadshavare in till studiebesök i Esplanadskolan. Därefter ansöker elevens rektor, med vårdnadshavarnas medgivande, om att eleven ska få flytta över till skolan, vilket beviljas om det finns plats. Om det inte finns plats i Esplanadskolan vid ansökningstillfället får eleven gå kvar i sin hemskola till dess det finns plats i Esplanadskolan. När en elev tas emot i Esplanadskolan, flyttas eleven formellt över dit från hemskolan. Enligt rutinerna ska hemskolans rektor ha kontakt med Esplanadskolan minst en gång per termin, med målsättningen att eleven ska återgå till hemskolan. Enligt Esplanadskolans rektor fungerar inte den rutinen för alla elever. Skolinspektionen konstaterar att antagning till Esplanadskolan endast grundar sig på elevens behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att detta förfaringssätt inte är förenligt med de regler som gäller för placering vid kommunala skolenheter. Avgörande för antagning till en viss skolenhet ska vara närhetsprincipen och vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering, om inte annat följer av undantagen i 10 kap. 30 skollagen. Genom att skapa en skolenhet där elever placeras utifrån behovet av särskilt stöd tilllämpas inte heller bestämmelserna som finns i 3 kap. skollagen om särskilt stöd på ett korrekt sätt. Skolinspektionen bedömer att Esplanadskolan rätteligen bör betraktas som särskilda undervisningsgrupper. Som framgått ovan gäller att elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt ska få stödinsatser inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. För eleverna vid Esplanadskolan finns inte någon klasstillhörighet i någon av kommunens ordinarie grundskolor. Organiseringen medför därmed att eleverna inte successivt kan återgå till någon klass vid en ordinarie grundskola eftersom denna tillhörighet inte finns. Därmed finns en risk att placeringen blir en permanent lösning. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att organiseringen av verksamheten vid Esplanadskolan inte är förenlig med författningarnas krav, då denna organisering medför att kommunen tillämpar bestämmelsen om placering vid kommunal skolenhet på ett felaktigt sätt och dessutom inte följer de bestämmelser som gäller för placering i särskild undervisningsgrupp. Huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna.

7 Motivering till val av verktyg 7 (9) Eftersom Kalmar kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten, föreläggs kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den _främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. 7 å Skolinspektionens vägnar Maria Sundk Avdelningsch f Robert Holmblad Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Kalmar kommun

8 Bilaga 1 8 (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

9 Bilaga 2 9(9) Fakta om Kalmar kommun I Kalmar kommun ansvarar Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd för verksamheten inom grundskolan. För den operativa ledningen av skolväsendet finns en förvaltningschef underställd respektive nämnd. Vid tillsynsbesöket var förvaltningschefstjänsten i Södermöre kommundel vakant, så Barn- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef ansvarade även för verksamheten i Södermöre. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Kalmar granskas inom ramen för tillsynen av Kalmarsunds gymnasieförbund, förutom Kunskapsnavet som är en del av vuxenutbildningen i Kalmar kommun. I kommunen finns 20 kommunala grundskolor, varav sex finns i Södermöre kommundel. Tolv skolor erbjuder grundskolans årskurs 1-3 samt förskoleklass, tre skolor omfattar årskurs 1-5 och fyra skolor årskurs 1-6 samt förskoleklass. Fem skolor erbjuder grundskolans årskurs 1-9 samt förskoleklass och en skola årskurs 6-9. I kommunens grundskolor är enligt kommunens uppgifter cirka elever mottagna, varav 790 i skolorna i Södermöre kommundel. I kommunens förskoleklasser finns det cirka 750 elever, varav 102 i skolorna i Södermöre kommundel. Enligt nationell statistik för år 2014 är antalet elever per lärare (heltidstjänster) i Kalmar kommun 11,6 vilket är lägre än i riket där motsvarande antal är 12,0. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 92 procent vilket är något högre än i riket där motsvarande andel är 88 procent.