Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Botkyrka kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Botkyrka kommun

2 2 (13) Tillsyn i Botkyrka kommun har genomfört tillsyn av Botkyrka kommun under hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Samtlig statistik avser redovisade nationella resultat från Skolverket (SIMS) för år Kunskapsresultat i årskurs 3 Nationella prov Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) visar andelen elever som nått kravnivån för de nationella ämnesproven i matematik inom de olika delproven ett resultat från 71,0 till 89,4 procent. För ämnet svenska inom de olika delproven från 84,0 till 95,0 procent och för ämnet svenska som andra språk inom de olika delproven från 67,9 till 94,1 procent. Kunskapsresultat i årskurs 6 Enligt Skolverkets nationella statistik (SIRIS) visar siffror på en genomsnittlig betygspoäng per ämne på värden från 9,9 till 14,2 betygspoäng, där svenska som andra språk är lägst och naturorienterande ämnen (block) högst. Andel elever som uppnått godkänt betyg A-E i alla ämnen, är 68,8 procent. Att jämföra med 79,2 procent i riket. Nationella prov Genomsnittlig provbetygspoäng för 2016 var för ämnena svenska 12,8, matematik 11,0 och engelska 13,8 provbetygspoäng. Kunskapsresultat i årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik (SIMS) visar siffror avseende genomsnittlig betygspoäng för slutbetyg vårterminen 2016 för samtliga elever per ämne, en variation från 11,3 till 17,1 betygspoäng, där svenska som andra språk är lägst och modersmål högst.

3 3(13) Andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen var 71,6 procent. Att jämföra med 74,2 procent i riket. Andel elever som inte var behöriga till gymnasieskolan var 15,6 procent. Nationella prov Genomsnittlig provbetygspoäng för 2016 var för ämnena svenska 13,4, svenska som andra språk 10,1, matematik 11,4 och engelska 14,5 provbetygspoäng. Trygghet och studiero Av s enkät från 2016 som besvarades av elever i årskurs 5 framkommer att 62 procent av eleverna tycker att det stämmer ganska bra eller att det stämmer helt och hållet att de har studiero under lektionerna. 83 procent av eleverna uppger att det stämmer ganska bra eller att det stämmer helt och hållet på frågan" Jag känner mig trygg i skolan ". Av s enkät från 2016 som besvarades av elever i årskurs 9 framkommer att 57 procent av eleverna tycker att det stämmer ganska bra eller att det stämmer helt och hållet att de har studiero under lektionerna. 84 procent av eleverna uppger att det stämmer ganska bra eller att det stämmer helt och hållet på frågan" Jag känner mig trygg i skolan ". Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att det finns brister i Botkyrka kommuns systematiska kvalitetsarbete för grundskolan. Tillsynen visar att uppföljning av

4 (13) grundskolans resultat avseende kunskaper, trygghet och studiero sker på huvudmannanivå. Resultaten analyseras inte och de åtgärder som huvudmannen har vidtagit utgår därför inte från en analys av resultaten och måluppfyllelsen. Enligt kan ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete innebära att brister i verksamheten inte upptäcks och därmed inte heller åtgärdas av kommunen. bedömer vidare att det finns brister i tillgång till elevhälsans alla kompetenser för skolenheterna. Huvudmannen säkerställer inte att tillräcklig tillgång till psykologkompetens finns för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolenheterna. Vidare visar tillsynen att inte alla skolenheter har tillgång till skolbibliotek för att stödja elevernas kunskapsutveckling. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att senast den 2 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och cheffir lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja

5 5(13) elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska på alla skolenheter säkerställa att: Tillgången till psykologkompetens finns så att det kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och inte endast åtgärdande, för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Tillgång till skolbibliotek finns på samtliga grundskoleenheter för att stödja elevernas lärande och utveckling. Motivering till bedömning av brist Brist på psykologisk kompetens i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete bedömer att Botkyrka kommun inte har säkerställt att det finns tillräcklig tillgång till psykologkompetens. Botkyrka kommuns tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser på varje skolenhet är inte tillräcklig för att kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolenhets behov i syfte att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. s tillsyn visar att psykologkompetens saknas på flera skolenheter i Botkyrka kommun i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och används endast i det åtgärdande arbetet, exempelvis för enskild elevs utredning. Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklassen och grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I intervjuer med i samband med tillsyn uppger rektorer att det saknas psykologisk kompetens i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på grundskolorna. Flera rektorer uppger att det är upp till dem att

6 6(13) anlita psykologisk kompetens till skolenheten från externa aktörer som då kan genomföra utredningar av elever. Inom verksamhetsstöd på utbildningsförvaltningen finns i Botkyrka kommun även en centralt placerad psykolog anställd. Rektorerna uppger att "det är bra men att det skulle behövas mer". Rektorerna berättar också att kommunen har ett förebyggande projekt det s.k. "Tåget "som erbjuds alla skolor. Men rektorerna säger att de får "prioritera utredningar framför insatser i det förebyggande arbetet". Bristen på psykolog resulterar också i att" elevernas behov har samlats på hög". I intervju med förvaltningschefen och chefen för specialiststöd uppger de att de är införstådda med att det saknas psykolog för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. De menar att trots svårigheter att rekrytera psykologer har kommunen upphandlat psykologtjänster från två olika bolag. Utredningar har dock prioriterats i psykologernas arbete och mindre tid har avsatts till det förebyggande arbetet. Representanterna från förvaltningen nämner också att de inte på huvudmannivå följt upp användningen, hur många timmar av psykologerna som köpts in av skolorna. De anser att om så hade skett hade bristen på psykologisk kompetens framkommit tydligare i skolenheternas kvalitetsredovisningar. Tillgång till skolbibliotek saknas på flera grundskolor för att stödja elevernas lärande och utveckling bedömer att eleverna på flera av skolenheterna saknar tillgång till skolbibliotek. Av tillsynen framkommer att skolenheterna inom Botkyrka kommun har brister i tillgång till skolbibliotek och att skolbiblioteken därför inte används som ett verktyg för elevernas lärande och utveckling. Av utredningen framkommer även att Botkyrka kommun planerar för en utveckling av skolbiblioteken. Huvudmannen måste dock säkerställa att det i dagsläget är möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna (prop. 2009/10:165 s. 284). I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. s tillsyn i Botkyrka kommun hösten 2016 visar att eleverna på flera grundskolor saknar tillgång till skolbibliotek. Vid s tillsyn av grundskoleenheterna i Botkyrka kommun har fattat

7 7(13) beslut om föreläggande vid ett antal skolenheter som saknar fungerande skolbibliotek. Tillsynen visar att vid några av skolenheterna uppger personal att bibliotek saknas helt, vid andra är det ett rum där böckerna förvaras men inte används eftersom rummet är låst. Huvudmannen uppger dock i tjänsteskrivelse till att huvudmannen säkerställer tillgången till skolbibliotek genom att "ekonomiska medel finns utlagt i elevpengen och att varje rektor därmed ansvarar för att se till att skolbibliotek finns". I skriftlig redovisning till i samband med tillsynen har huvudmannen redovisat dokumentet" Rapport skolbibliotek i Botkyrkas kommunala grundskolor". Rapporten som sammanställts i december 2015 beskriver en bild av Botkyrkas skolbiblioteks utformning. Rapporten är bland annat en åtgärd kommunen vidtagit efter den kritik riktade mot kommunen i föregående tillsyn, år 2012, avseende tillgången för eleverna till skolbibliotek. I rapporten framgår att två av Botkyrkas grundskolor saknade bibliotek. I rapporten framkommer även att i de skolbibliotek som fanns inte var tillräckligt utrustade. Facklitteratur fanns inte i tillräcklig omfattning och tillgång till digitala böcker fanns inte alls. Av insänd dokumentation till i samband med tillsynen har huvudmannen dock redovisat att det finns planerade utvecklingsinsatser för skolbiblioteken. Huvudmannen har till i januari 2017, inkommit med remiss om biblioteksprogram för Botkyrka kommun" Biblioteksprogram för Botkyrka kommun ". Remissen som är framåtsyftande beskriver kommunens visioner och prioriterade utvecklingsområden för biblioteken i kommunen. Där nämns bland annat att "alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek och skolbiblioteken ska vara en tydlig del av skolans pedagogiska verksamhet och bidra till måluppfyllelse ". Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

8 8(13) Då Botkyrka kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska: Genomföra en analys utifrån det som framkommer i uppföljningen av resultaten

9 Utifrån analysen planera och genomföra utvecklingsåtgärder som dokumenteras. Motivering till bedömning av brist 9 (13) bedömer att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet för grundskolan. Av tillsynen framkommer att huvudmannen följer upp resultaten avseende verksamheten i grundskolan. Resultaten analyseras dock inte i tillräcklig omfattning vilket medför att några utvecklingsområden som ligger till grund för analysen inte kan planeras eller genomföras. Dokumentation av analys och planering av utvecklingsåtgärder inom det systematiska kvalitetsarbetet saknas till viss del. Avsaknad av dessa delar inom det systematiska kvalitetsarbetet bidrar till att verksamhetens arbete inte blir strukturerat, hållbart eller långsiktigt. Det systematiska kvalitetsarbetet är en förutsättning för att alla elever i skolan kan erbjudas en god utbildning i en trygg miljö. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Vidare framgår att det finns skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna bör analyseras särskilt. s utredning visar att insänd dokumentation från huvudmannen avseende det systematiska kvalitetsarbetet uppvisar brister inom analys och dokumenterade utvecklingsåtgärder. Inför tillsynen har tagit del av den dokumentation som Botkyrka kommun inkommit med. I den senaste dokumenterade kvalitetsredovisningen för Botkyrka kommun "Kvalitetsredovisning lägesrapport och analys" finns grundskolans resultat dokumenterade. Kvalitetsredovisningen beskriver

10 10(13) grundskolans nuläge och planerade insatser inom fyra områden nämligen, språkutveckling, digitalisering, inkludering och systematiskt kvalitetsarbete. Men dokumentet saknar fullständiga analyser av resultat inom grundskolans verksamhet och därmed förslag till utvecklingsåtgärder som bygger på en analys av verksamhetens resultat. I utbildningsnämndens målsättningar för framtida insatser, har även tagit del av dokumentet" Mål och budget 2017 med plan för ". I nämndens dokument beskrivs att" förvaltningen kommer att fortsätta med att förbättra det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet så att det blir alltmer ändamålsenligt för såväl enheternas kvalitetsarbete som huvudmannens uppföljning och analys ". Av intervjuer med representanter på förvaltningen, framgår att det finns brister i den analys av resultat på huvudmannanivå som genomförs och som kan kopplas till utvecklingsåtgärder. I intervju som genomförts av i samband med tillsynen uppger verksamhetschefen och de biträdande verksamhetscheferna att för grundskolan saknas en tillräcklig analys på huvudmannivå av grundskolornas resultat. Representanterna uppger att mallen för skolornas kvalitetsredovisning som bestämts av förvaltningen, har funnits några år men att" rektorerna har haft lite olika modeller hur man genomför och redovisar analysen". Representanterna uppger att de" inte ägt dokumenten" från rektorerna och menar att stödfrågor kring analys borde ha varit inkluderade från förvaltningen i det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med rektorerna. Förvaltningschefen uppger i intervju med att verksamheterna tillsammans med förvaltningen inte nått full kvalitet i arbetet med analyser som kan kopplas till åtgärder och utveckling. "Vi har ännu inte nått full kvalitet i arbetet med skarpa analyser för utveckling och som grund för kraftfulla åtgärder och välunderbyggda mål, formulerade i förvaltningens styrande dokument, mål och budget. Vi behöver framförallt synliggöra arbetet i grundskolan". Tillsynen visar även att tjänstemän vid kommunens centrala utbildningsförvaltning anser att kommunen behöver följa upp och analysera anmälningar om kränkande behandling som kommer in från skolenheterna. Vid intervju med förvaltningens ansvariga för utvecklings- och kvalitetsarbetet för skolorna, framgår bland annat att antalet anmälningar om kränkande behandling som kommer in till kommunen är högt och att de anser att en analys av arbetet med att följa upp kränkningar behöver göras. Vidare uppger kommunens utredare som tar emot anmälningar om kränkande behandling,

11 11(13) bland annat att kommunen behöver arbeta med anmälningar och uppföljning av kränkande behandling. "Vi behöver kunna följa upp och identifiera på ett bättre sätt", säger utredaren. Förvaltningschefen och chefen för specialiststöd uppger i intervju att de inte analyserar anmälningarna tillräckligt och att vissa skolor anmäler många ärenden medan andra inte anmäler så många ärenden. De uppger även att de vill ha en analys av inkomna anmälningar men att det idag inte finns ett system för att kunna analysera inkomna anmälningar och besluta om eventuella åtgärder. Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Då Botkyrka kommun inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna På s vägnar Ula Malin Norell sfattare Susanne Bäckstedt Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Botkyrka kommun

12 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

13 Bilaga 2: Fakta om Botkyrka kommun Bilaga Botkyrka kommun har cirka invånare och består av fem kommundelar Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge. Det övergripande ansvaret för grundskolans verksamhet i Botkyrka kommun har utbildningsnämnden med tillhörande förvaltning. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. I Botkyrka kommun finns 22 grundskolor. Vid tiden för tillsynen studerar ca 9360 elever i kommunens grundskolor.