Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :4466 Falkenbergs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Falkenbergs kommun Skolinspektionen Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2 Dnr : (4) Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Falkenbergs kommun under hösten Intervjuer med företrädare för huvudmannen genomfördes den 24 och den 27 oktober Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Falkenbergs kommun att senast den 30 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Falkenbergs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Huvudmannen ska se till att det på skolenheterna inom grundskolan finns tillräcklig tillgång till samtliga kompetenser i elevhälsan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen.

3 Dnr : (4) Bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att Falkenbergs kommun har påbörjat ett kontinuerligt och långsiktigt arbete med att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan. Ansvariga följer systematiskt och kontinuerligt upp verksamheten och analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen samt planerar för och vidtar utvecklingsåtgärder. Skolinspektionens tillsyn visar dock att det saknas tillgång till psykologisk kompetens i elevhälsan, vilket ska finnas för samtliga skolenheter. Därigenom kan inte elevhälsan som en samlad resurs användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att det finns skolenheter inom kommunens grundskolor som inte har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser. Bedömningen görs mot bakgrund av att tillgång till psykolog helt saknas på vissa skolenheter, och är bristfällig på andra. Elevhälsan kan därmed inte främst användas förebyggande och hälsofrämjande som en samlad resurs för att stödja elevernas utveckling mot målen. Skollagen anger att det för eleverna i grundskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I intervju berättar rektorer för grundskolor att flera skolpsykologer har slutat i kommunen vid tiden för tillsynen. Detta innebär, säger rektorerna, att tillgången är mycket begränsad. "Just nu är det halv styrka vad gäller psykologer i kommunen vilket gör att det förebyggande arbetet blir lidande", säger en av rektorerna. En annan av rektorerna uppger att det helt kommer att saknas tillgång till psykolog för dennes skolenheter från och med december Verksamhetschefen för grundskolan, verksamhetschefen för barn- och elevhälsa, verksamhetschefen för kvalitet och utveckling, tillförordnade förvaltningschefen och representanterna för barn- och utbildningsnämnden bekräftar alla i intervju rektorernas bild. Verksamhetschefen för barn- och elevhälsan säger att när det gäller psykologtjänstema har huvudmannen nu stora problem, och förklarar att det är stor omsättning på de tjänsterna eftersom utbildade psykologer är eftertraktade på arbetsmarknaden. Verksamhetschefen säger vidare att det hösten 2016 beslutades om en organisation med fyra psykologtjänster i kommunen för att täcka behoven på alla skolenheter, men att två av dessa är helt vakanta vid tiden för tillsynen samt att en tjänst kommer att vara vakant mellan den 1

4 Dnr :4466 4(4) december 2017 och 1 januari De helt vakanta tjänsterna har utannonserats, men det finns inte många sökande i nuläget, tillägger verksamhetschefen för barn- och elevhälsan. Verksamhetschefen för kvalitet och utveckling och tillförordnade förvaltningschefen uppger i intervju att det är väl känt hos förvaltning och politiker att det är ett problem med rekrytering till vissa tjänster inom elevhälsan, och representanter för barn- och utbildningsnämnden säger i intervju att nämnden känner till att det är brist på tillgång till psykologisk kompetens i kommunen, i och med att endast en av fyra psykologtjänster är tillsatt vid tiden för tillsynen. Motivering till föreläggande som ingripande Falkenbergs kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Falkenbergs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Falkenbergs kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna. På Skolinspektionens vägnar ca, Helena Bo jus Enhetschef Christina Sjögren Föredragande/utredare Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Falkenbergs kommun

5 Bilaga 1 Dnr :4466 Fakta om Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun ligger i Hallands län och är den till ytan största kommunen i länet. I kommunen bor drygt invånare och närmare häften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg. Kommunen har en befolkningsökning som beror på inflyttning. Falkenbergs kommun gränsar till kommunerna Varberg, Svenljunga, Hylte och Halmstad. Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i kommunen och där fattas de övergripande besluten för kommunen. Kommunfullmäktige beslutar också hur kommunen ska organiseras, vilka nämnder som ska finnas och hur arbetet ska fördelas. Nämnderna bereder fullmäktigeärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter när det gäller utbildning i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Barn- och utbildningsförvaltningen verkställer barn- och utbildningsnämndens beslut. Förvaltningschefen leder arbetet tillsammans med verksamhetschefer för förskolan, grundskolan respektive gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt verksamhetschefer för kvalitet och utveckling och barn- och elevhälsa. Falkenbergs kommuns grundskolor är organiserade i fem skolområden: Tullbroområdet, Ullaredsområdet, Tångaområdet, Skogstorpsområdet och Söderområdet. I varje område finns det flera skolenheter för elever i förskoleklass och årskurserna 1 till 5/6. 1 varje område finns det dessutom en skolenhet för årskurserna 6/7 till 9. Falkenbergs kommun har totalt 24 grundskolenheter belägna i och utanför centralorten och varje skolenhet leds av en rektor. Enligt uppgift från kommunen finns vid tillsynstillfället 511 elever inskrivna i förskoleklass och 3989 elever inskrivna i kommunens grundskolor. 1 (2) Måluppfyllelse Kunskapsresultat årskurs 3 Det finns ingen nationell statistik som visar andelen elever som nått kunskapskraven i de ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapskrav. Huvudmannens redovisning av andelen elever i årskurs 3 som uppnår kunskapskraven vårterminen 2016 visar att 89 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i svenska, 48 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i svenska som andraspråk, 81 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i matematik, 93 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i naturorienterande ämnen och 91 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i samhällsorienterande ämnen. Enligt den nationella statistiken för de nationella ämnesproven vårterminen 2016 var det mellan 80 och 95 procent av eleverna i årskurs 3 i Falkenbergs kommun som uppnådde kravnivån på de olika delproven i ämnet matematik. Lägst (80 procent) var

6 Bilaga 2 Dnr :4466 resultatet i det delprov som mäter elevernas kunskaper inom området "Skriftliga räknemetoder". På samma delprov var andelen elever i riket som nått kravnivån också 80 procent. Mellan 89 och 98 procent av eleverna i årskurs 3 i Falkenbergs kommun uppnådde kravnivån på de olika delproven i svenska. Lägst (89 procent) var resultaten i det delprov som mäter elevernas kunskaper inom området "Stavning och interpunktion". På samma delprov var andelen elever i riket som nått kravnivån 91 procent. I svenska som andraspråk hade eleverna i Falkenbergs kommun ett lägre resultat än riket i sex av åtta delprov. I de återstående delproven var resultaten i nivå med eller högre än i riket. Kunskapsresultat årskurs 6 2(2) Den nationella statistiken för vårterminen 2017 visar att andelen elever i Falkenbergs kommun med minst betyget E varierar mellan olika ämnen. Lägst måluppfyllelse var det i ämnena svenska som andraspråk och matematik, där 46 respektive 83 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven. Motsvarande andelar i riket var 60 procent respektive 90 procent. I ämnena hem- och konsumentkunskap, modersmål, musik och slöjd uppnådde mer än 95 procent av eleverna i Falkenbergs kommun kunskapskraven. Kunskapsresultat i årskurs 9 Enligt den nationella statistiken för vårterminen 2017 uppnådde 65 procent av eleverna i årskurs 9 i Falkenbergs kommun kunskapskraven i samtliga ämnen, jämfört med 74 procent i riket som helhet. Elevernas genomsnittliga meritvärde år 2017 var 210,8 poäng vilket var lägre än i riket (223,5 poäng). Andelen elever i kommunen som vårterminen 2017 var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var 77 procent jämfört med 82 procent i riket. Till estetiska programmet var 76 procent behöriga jämfört med 82 procent i riket. Andelen behöriga till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet var 74 procent jämfört med 80 procent i riket och andelen behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet var 74 procent jämfört med 80 procent i riket. Trygghet och studiero I Skolinspektionens enkät till elever i årskurs 5 hösten 2016 angav 75 procent av de svarande (svarsfrekvensen var 95 procent) att påståendet "Jag har studiero på lektionerna" stämmer helt och hållet eller ganska bra. Motsvarande värde för påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" var 92 procent. Samma frågor ställdes även i enkäten till elever i årskurs 9 där svarsfrekvensen var 78 procent. Gällande studiero angav 64 procent av eleverna att påståendet stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. På frågan om trygghet var motsvarande andel 88 procent.