Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 NNei Skolinspektionen Dnr :11194 Kitas utbildning AB Org.nr för gymnasieskola efter tillsyn av Kitas utbildning AB Skolinspektionen Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2 2(10) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kitas utbildning AB att senast den 27 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Kitas utbildning AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att gymnasieskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsans alla kompetenser, så att den som en samlad resurs kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. - Huvudmannen ska se till att skolenheterna har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Kitas utbildning AB en anmärkning. Kitas utbildning AB ska senast den 27 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt.

3 3 (10) Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Kitas utbildning AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att hela det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras.

4 4(10) Bedömning Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Kitas utbildning AB under vårterminen Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Skolinspektionens tillsyn visar att utbildningen inom Kitas utbildning AB motsvarar författningarnas krav inom flera av de områden som har granskats. Av tillsynen framkommer dock att några viktiga förutsättningar för lärande och trygghet saknas vid skolenheterna, nämligen tillgången till en samlad elevhälsa som kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande och en studie- och yrkesvägledning som tillgodoser elevernas behov. Det är inom huvudmannens skolenheter cirka en femtedel av eleverna som inte har tagit en gymnasieexamen inom den förväntade studietiden på tre år. Även om det kan finnas olika förklaringar till detta kan såväl ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete som studie- och yrkesvägledning vara viktiga delar i skolenheternas arbete för att hjälpa elever att nå utbildningens mål. Huvudmannen behöver även se till att dokumentera hela det systematiska kvalitetsarbetet, som består i att följa upp resultaten och utifrån en analys av resultaten besluta om och genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. En sådan dokumentation är viktig för att huvudmannen och andra intressenter ska kunna följa och få insyn i arbetet med att utveckla utbildningen utifrån de nationella målen. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser Skolinspektionen bedömer att skolenheterna Kitas Gymnasium, Kitas Ekonomi och Kitas Natur inte har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser så att elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Bedömningen görs mot bakgrund av att kurator, psykolog och specialpedagog endast tillkallas vid behov, främst för enskilda ärenden, och inte är med i ett kontinuerligt arbete på skolenheten. Den tillgång som skolenheterna i nuläget har till dessa kompetenser medför att elevhälsan inte kan arbeta som en samlad resurs för att utifrån skolenheternas behov planera ett förebyggande och hälsofrämjande arbete där samtliga professioners kompetens och perspektiv finns med. Huvudmannen måste säkerställa tillgången till elevhälsans alla kompetenser så att elevhälsan kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasieskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov

5 5 (10) av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 277 och s. 656) anges att elevhälsans fokus inte ska vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv. Vidare förklaras att elevhälsan, som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I den skriftliga redogörelsen för verksamheten som Skolinspektionen har begärt inför tillsynen står att skolenheterna inom Kitas utbildning AB har tillgång till två skolsköterskor, skolläkare, kurator och psykolog. I redogörelsen står vidare att skolläkare tillkallas vid några fasta tillfällen varje läsår samt om det uppstår ett behov. Detta bekräftas i intervju med skolsköterskorna som uppger att det finns en skolläkare som är knuten till skolenheterna och som kommer till skolenheterna minst en gång per termin. I redogörelsen står att skolsköterskorna är tillgängliga fyra dagar vardera varje vecka. Vidare står det att skolsköterskorna deltar vid konferenser vilket ger dem god möjlighet att både vara med och planera samt att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Skolsköterskorna beskriver i intervju att de arbetar med bland annat hälsosamtal och pratar med elever om sömn, kost och motion. Skolsköterskorna uppger att de inte har fått ett uppdrag från huvudmannen vad de ska arbeta med utan att de själva formar sitt uppdrag. I den skriftliga redogörelsen står vidare att kurator och psykolog tillkallas av rektor eller skolsköterska när någon av dem ser ett behov av det. I intervju med representanter för huvudmannen uppger de att det finns upprättade avtal för att ha tillgång till professionerna kurator och psykolog, och även till specialpedagog. Vidare uppger huvudmannens representanter att skolorna har ett litet behov av att använda kompetenserna. Enligt huvudmannens representanter ska skolsköterskorna fånga upp eleverna genom sitt arbete på skolenheterna och att det är skolsköterskorna som förmedlar kontakter vidare till kurator och psykolog. Huvudmannens representanter uppger att de inte har så mycket inblick i hur elevhälsans professioner används men att de tillfrågas om en stor utredning som kostar mer ska göras. Enligt skolsköterskorna finns det tillgång till psykolog, kurator och specialpedagog om det finns elever med ett behov av detta, för exempelvis samtal eller utredningar som behöver göras. Skolsköterskorna ger även något exempel på att kurator och psykolog även har kopplats in utifrån att de på skolan uppmärksammat att eleverna är stressade och att eleverna då erbjudits en kurs vid några tillfällen med psykolog och kurator. En rektor för huvudmannens skolenheter beskriver att kuratorn kan ha elevsamtal men också vara behjälplig för arbete med konflikter i grupper eller med föreläsningar, att behovet av specialpedagog inte har varit stort och att psykolog har tillkallats för utredningar för vissa elever. En av de andra rektorerna uppger att han inte har sett ett behov av att använda specialpedagog. En av rektorerna uppger att elevhälsans professioner kan användas även förebyggande men att detta ännu inte varit aktuellt. I elevintervjuer med elever från de olika skolenheterna framkommer att elever inte känner till att det finns en kurator, psykolog och specialpedagog. Eleverna uppger att det finns en skolsköterska som de kan prata med. Vissa elever uppger att de kan gå till skolsköterskan och säga till att de behöver en kurator medan vissa andra elever uppger att de tror att skolsköterskan också är psykolog/kurator.

6 6(10) Tillgång till studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte säkerställt att alla elever inom Kitas utbildning AB har tillgång till personal med sådan kompetens, så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Bedömningen görs mot bakgrund av att den studie- och yrkesvägledning som ges på skolenheterna främst är inriktat mot elever som går i år 3. Flera elever på skolenheten beskriver i intervjuer att de inte fått sitt behov av vägledning tillgodosett. Det finns även flera elever på skolenheterna som inte känner till att det finns en studie- och yrkesvägledare och därmed inte heller vet vilka möjligheter som finns att få vägledning inför framtida val. Då huvudmannen inte heller tagit reda på vilket behov som finns hos eleverna har tillgången till studie- och yrkesvägledning inte kunnat anpassas efter det behov som finns. Huvudmannen har därmed inte säkerställt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver inför val såväl under sin gymnasietid som inför framtida val av utbildnings- och yrkesverksamhet. Av skollagen framgår att elever i gymnasieskolan ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 659) anges att kompetens för studie- och yrkesvägledning främst finns hos personer som är anställda för denna verksamhet men att även rektorer och lärare har ett visst ansvar för att förmedla sådan kunskap. I Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning framgår att huvudmannen vid beslut om organisation och resursfördelning bör säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Av kommenterama till de allmänna råden framgår att utgångspunkten när studie- och yrkesvägledningen organiseras och leds är elevernas behov av vägledning. Vidare står det att huvudmannen ansvarar för att det hos skolpersonalen finns kompetens och en dimensionering som motsvarar elevernas behov. Av kommentarerna framgår att huvudmannen för att kunna ta det ansvaret regelbundet behöver kartlägga elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. I den skriftliga redogörelsen för verksamheten som Skolinspektionen har begärt inför tillsynen står att en studie- och yrkesvägledare är tillgänglig en dag varje vecka och utöver detta kan tillkallas av rektor för att delta i utredningar. Vidare framgår att rektor är tillgänglig för eleverna för att hjälpa till med olika val och annat kring elevens studieplan. Även skolenheternas rektorer uppger i intervjuer att det finns en studie- och yrkesvägledare. En av rektorerna uppger att studie- och yrkesvägledaren har samtal i klasserna och är med på föräldramöten samt att eleverna kan boka tid hos studie- och yrkesvägledaren. Rektorn beskriver vidare att eleverna inte ges mycket vägledning i år 1. I år 2 får eleverna vägledning i slutet av vårterminen, då rektorn har samtal med eleverna och kan hänvisa vidare till studie- och yrkesvägledaren. Rektorn tillägger att

7 7(10) rektorn har individuella samtal med elever i år 3, vilket även studie- och yrkesvägledaren har. En av de andra rektorerna uppger att studie- och yrkesvägledare är på plats en dag i veckan och jobbar mot eleverna i år 3 med bland att val till högskolan/universitetet. Vidare uppger rektorn att studie- och yrkesvägledaren har informerat i klasserna och har presenterat sig för alla elever. Rektorn uppger vidare att rektorerna tittar på studieplanerna tillsammans med eleverna, och kan hantera frågor om exempelvis behörigheter. Den tredje rektorn beskriver också att hen har samtal med varje elev om studieplanen. Denna rektor uppger vidare att hen studievägleder men inte yrkesvägleder eleverna. Rektorn uppger även att hen inför varje val går igenom konsekvenserna av olika val med eleverna. Rektorn tillägger att elever har möjlighet att få samtal med studie- och yrkesvägledare. Enligt rektorn har de inte kartlagt behovet av studie- och yrkesvägledning som eleverna har. Rektorn uttrycker även att de kan bli bättre på att informera om studie- och yrkesvägledning. I flera intervjuer med elever vid huvudmannens tre skolenheter säger elever att det finns en studie- och yrkesvägledare på skolan men flera elever framförallt i år 1 och 2 på de olika skolenheterna uppger att de inte känner till att en sådan finns. Några elever säger vidare att de inte vet hur de kan få kontakt med studie- och yrkesvägledaren då de inte fått information om kontaktuppgifter. Elever beskriver att studie- och yrkesvägledaren har informerat elever i år 3 om hur de ansöker till universitet/högskola. Några elever uppger att vid detta tillfälle ger studie- och yrkesvägledaren också information om att de, vid behov, snabbt behöver boka upp tid för samtal om de vill prata vidare enskilt då studie- och yrkesvägledaren ganska snabbt blir uppbokad. Vissa av de intervjuade eleverna på skolenheterna uttrycker att de inte har haft ett behov av studie- och yrkesvägledning medan andra elever ger exempel på att de skulle behöva mer studie- och yrkesvägledning än de fått. Exempelvis uppger några elever att studie- och yrkesvägledaren inte har varit tillgänglig och att de har velat träffa studieoch yrkesvägledaren mer. Några elever i år 3 beskriver att den generella information som har getts i klassen vid ett tillfälle inte varit tillräcklig inför de ansökningar som de ska göra. Några elever i år 1 och 2 uppger att de skulle behöva lite information om de val de kan göra under gymnasietiden, eftersom de inte fått någon sådan information. En elev uppger att hen har saknat studie- och yrkesvägledning och att de inte har fått någon riktigt bra genomgång av utbildningen och vilka kurser de kan välja. En annan elev beskriver att hen hade velat ha mycket mer studie- och yrkesvägledning i år 1 och 2 då hen kanske inte i år 1 hade valt bort att läsa kurser, som behövs för att komma in på vissa utbildningar. En annan elev beskriver att de har haft utvecklingssamtal där läraren frågat vad de vill läsa vidare till men att eleverna inte vetat om vilka alternativ som finns. Eleven säger vidare att om de hade träffat en studie- och yrkesvägledare redan i år 1 så hade de kunnat få mer kunskap om sådant. Studie- och yrkesvägledaren beskriver i intervju att han har ett avtal med Kitas utbildning AB och att han i genomsnitt är cirka 20 procent i veckan på de tre skolenheterna, utslaget under året. Studie- och yrkesvägledaren uppger att fokus i hans arbete, vad gäller vägledningen, ligger på eleverna i år 3, där han har gruppvägledning, informationsmöten och individuella samtal men att han även är med i valprocessen i år 1 och 2. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hans uppfattning är att han kan bidra

8 Dnr : (10) mest i år 3 när det handlar mycket om ansökningar till universitet och högskola. Studieoch yrkesvägledaren uppger att han har en önskan om att ge mer yrkesvägledning och inte bara studievägledning. Enligt studie- och yrkesvägledaren får alla elever tid för samtal om de behöver det, även om det ibland finns väntetid. Studie- och yrkesvägledaren tillägger att eleverna inte alltid tar kontakt och bokar tid och att tiden kanske inte finns när de väl tar kontakt. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hans uppfattning är att elevernas behov av vägledning kan tillgodoses men att eleverna kanske inte känner till att det finns en studie- och yrkesvägledare. Enligt studie- och yrkesvägledaren försöker de för att garantera att eleverna får del av informationen att använda lektionstid för sådana informationstillfällen. Studie- och yrkesvägledaren uppger att han inte känner till om det finns något arbete med att ta reda på behovet av studie- och yrkesvägledning hos eleverna. Representanter för huvudmannen uppger att det finns tillgång till studie- och yrkesvägledning för eleverna i år 3 för att hjälpa eleverna vidare till universitetet. De tillägger att studie- och yrkesvägledaren också används om eleverna vill byta skola eller inriktning. De uppger vidare att studie- och yrkesvägledaren presenterar sig för eleverna i år 1 och 2. Enligt huvudmannens representanter har de studie- och yrkesvägledare på 20 procent, men att studie- och yrkesvägledaren är mer tid i verksamheterna än så. Huvudmannens representanter uppger även att när det gäller val av kurser under gymnasietiden så hjälper rektorerna till mer än studie- och yrkesvägledaren. Motivering till föreläggande som ingripande Kitas utbildning AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Kitas utbildning AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Anmärkning Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte fullt ut uppfyller skollagens krav rörande det systematiska kvalitetsarbetet då inte samtliga delar i kvalitetsarbetet dokumenteras. Huvudmannen arbetar med att utveckla utbildningen utifrån en uppföljning av resultaten. Uppföljningen av resultaten har också dokumenterats i olika format. I övrigt har dock huvudmannen ingen dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete, såsom avseende beslutade utvecklingsåtgärder och hur dessa planeras att genomföras. Då en sådan samlad och lättillgänglig dokumentation saknas, saknas även ett viktigt underlag för att kunna göra en bedömning av skolenheternas förutsättningar och resultat. Huvudmannen kan också begränsas i sin möjlighet att fatta välgrundade beslut om vilka utvecklingsinsatser som behövs för en ökad måluppfyllelse inom huvudmannens verksamheter. Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det

9 9(10) systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165, s ) står det att elever, föräldrar och allmänhet ska kunna få del av viktig information om verksamheten. De kan på så sätt bli mer delaktiga och få ökade möjligheter att göra val och påverka verksamhetens utveckling. Vidare står det att för huvudmannen utgör den samlade dokumentationen av kvalitetsarbetet ett underlag för bedömning av olika verksamheters skilda förutsättningar och resultat och kan därmed bilda underlag för prioriteringar och insatser för ökad måluppfyllelse. Enligt förarbetena är det därför väsentligt att det även fortsättningsvis (även om det inte längre finns ett krav på ett dokument med beteckningen kvalitetsredovisning) finns tillgång till en systematisk och lättillgänglig dokumentation av resultat och kvalitetsarbete hos huvudmannen. Av förarbetena framgår att regering ansåg att det systematiskt kvalitetsarbetet inte behöver ske på ett likformigt sätt utan i hög utsträckning bör anpassas efter lokala behov och förutsättningar samt att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Inför tillsynen av Kitas utbildning AB har Skolinspektionen begärt huvudmannens senaste dokumenterade kvalitetsarbete. Huvudmannen har inkommit med en sammanställning av resultaten på de nationella proven i olika kurser inom engelska, matematik och svenska år 2015 och 2016, som redovisas för respektive skolenhet jämfört med resultaten i riket. I övrigt har huvudmannen inte inkommit med någon dokumentation över kvalitetsarbetet på huvudmannanivån. Representanter för huvudmannen uppger i intervju att de har arbetat mycket med att utveckla verksamheten de senaste åren och ger exempel på hur de har följt upp resultat, exempelvis resultat på nationella prov, och vidtagit utvecklingsåtgärder för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan. Även i den skriftliga redogörelsen för verksamheten som Skolinspektionen har begärt inför tillsynen framgår exempel på beslutade utvecklingsåtgärder som huvudmannen genomfört för att exempelvis fler elever ska nå gymnasieexamen. På Skolinspektionens fråga om vad som finns dokumenterat av det systematiska kvalitetsarbetet uppger en representant för huvudmannen i intervju att de har vissa sammanställningar av resultat, såsom hur många elever som tog examen jämfört med tidigare år och nationella ämnesprov. Huvudmannen tillägger att denna dokumentation emellertid inte finns samlad på ett ställe utan finns i olika format. Representanten för huvudmannen uppger vidare att det i övrigt saknas en dokumentation av det utvecklingsarbete som görs inom Kitas utbildning AB. Under tillsynsbesök på de olika skolenheterna får Skolinspektionen ta del av dokumenterade uppföljningar på skolenhetsnivå som huvudmannen också varit delaktig i. Motivering till anmärkning som ingripande Kitas utbildning AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter och måste vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Det saknas dokumentation av vissa delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Mot bakgrund av att huvudmannen kontinuerligt arbetar med att följa upp resultat och utifrån sådana uppföljningar vidta utvecklingsåtgärder

10 10(10) bedöms bristerna som mindre allvarliga. Kitas utbildning AB tilldelas därför en anmärkning. På Skolinspektionens vägnar Edda Eek sfattare Ing Jer man Föredr ande/utredare Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Kitas utbildning AB

11 Bilaga 1 Dnr :11194 Fakta om Kitas utbildning AB Huvudmannen Kitas utbildning AB (organisationsnummer ) har sitt säte i Göteborg. Huvudmannen bedriver utbildning vid tre fristående gymnasieskolenheter i Göteborg: Kitas Ekonomi, Kitas Gymnasium och Kitas Natur. Skolenheterna är belägna på olika adresser i närheten av varandra i centrala Göteborg. Varje skolenhet leds av en rektor, som även undervisar som lärare. Enligt uppgift från huvudmannen har Kitas utbildning totalt 49 lärare. Vissa av lärarna undervisar på flera av skolenheterna. Kitas utbildning AB erbjuder elever ett utbud av sex nationella program inom gymnasieskolan, fem högskoleförberedande och ett yrkesprogram. De program som erbjuds är handels- och administrationsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt går det vid tiden för tillsynen, enligt uppgift från huvudmannen, 785 elever på huvudmannens tre skolenheter. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Enligt Skolverkets statistik fick samtliga elever som avslutade utbildningen med avgångsbetyg vid Kitas utbildning AB en gymnasieexamen våren Detta är högre än motsvarande andel för riket som samma år var 90 procent. Andelen elever som har tagit gymnasieexamen inom tre år examensåret 2015/16 är 79 procent inom Kitas utbildning AB. Enligt statistiken för våren 2016 var den genomsnittliga betygspoängen för de elever som avslutade sin utbildning i gymnasieskolan vid Kitas utbildning AB 16,4 poäng. Samma år var den genomsnittliga betygspoängen för de elever som avslutade sin utbildning i gymnasieskolan i riket lägre, nämligen 14,1 poäng. Trygghet och studiero I Skolinspektionens enkät som genomfördes hösten 2016 med elever i år 2 på gymnasiet, svarade 98 procent av de medverkande eleverna som går på skolenheterna inom Kitas utbildning AB att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra. I samma enkät svarade 85 procent av eleverna att påståendet "Jag har studiero på lektionerna" stämmer helt och hållet eller ganska bra. Genomgående är detta högre resultat än de genomsnittliga resultaten på de skolenheter som ingått i samma enkätomgång.