Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 -- - Beslut 2 (13) Tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Växjö kommun under hösten Detta beslut avser det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformerna förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 6 Enligt nationell statistik för läsåret 2014/2015 når 81 procent av alla elever i årskurs 6 kunskapskraven i alla ämnen. Av flickorna når 84 procent kunskapskraven i alla ämnen och av pojkarna når 79 procent dessa krav. Högst genomsnittlig betygspoäng läsåret 2014/2015 har de naturorienterande ämnena med 14,6 poäng och lägst har svenska som andraspråk med 7,4 poäng och samhällskunskap med 12,9 poäng. Flickorna har högst genomsnittlig betygspoäng i musik (15,1 poäng) och i svenska (15 poäng) och lägst i svenska som andraspråk (8,1 poäng) och matematik samt modersmål (13,2 poäng). Pojkarna har högst genomsnittlig betygspoäng i de naturorienterande ämnen (14,6 poäng) och modersmål (14,1 poäng) och lägst i svenska som andraspråk (6,8 poäng) och hem- och konsumentkunskap (12,1 poäng). Årskurs 9 Enligt nationell statistik för läsåret 2014/2015 har det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 under den senaste femårsperioden varierat mellan som lägst 206,0 poäng läsåret 2010/2011 och som högst 215,3 poäng läsåret 2013/2014. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram har den senaste fyraårsperioden varierat mellan som lägst 83,8 (år 2015) och som högst 89,2 poäng (år 2013). Andelen elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har den senaste femårsperioden varierat mellan som lägst 75 procent (år 2011) och som högst 80 procent (år 2013). Ingen trend kan ses i resultaten som i stort sett ligger på samma nivå sett över tid.

3 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3(13) Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna öreläggande Utveckling av utbildningen vid Ingen brist konstaterad skolenheterna Jimet _ I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens tillsyn i Växjö kommun avseende skolformerna förskoleklass och grundskola visar brister inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen. Av detta följer de brister som beskrivs i föreliggande beslut. Tillsynen visar att det vid vissa skolenheter saknas tillgång till en elevhälsa som arbetar förebyggande och främjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Tillsynen visar dessutom att Växjö kommun behöver säkerställa att elever i grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Tillsynen visar även att Växjö kommun behöver säkerställa att samtliga grundskoleenheter har tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Tillsynen visar också att Växjö kommun behöver säkerställa att modersmålsundervisning erbjuds och anordnas för de elever som har rätt till det. Avslutningsvis visar tillsynen att Växjö kommun måste säkerställa att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får det behovet tillgodosett. Utredningen visar att behovet ökat samtidigt som organisationen kring studiehandledning på modersmålet är otydlig och tillgången till stödet inte ökat i samma utsträckning som behoven.

4 4(13) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Växjö kommun att senast den 20 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. (10 kap. 7 skollagen; 5 kap. 10 skolförordningen) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen)

5 Åtgärder Beslut 5(13) Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till en elevhälsa så att den kan användas förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ska se till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Huvudmannen ska se till att det finns tillgång till skolbibliotek för eleverna vid samtliga grundskoleenheter. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna ges stöd i form av studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens utredning visar att det finns brister i Växjö kommuns ansvarstagande gällande förskoleklass och grundskoleverksamheten i kommunen. I intervjuer uppger representanter för verksamheterna, och representanter för nämnd och förvaltning att verksamheten har ett flertal brister, vilka beskrivs nedan, inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Växjö kommun inte lever upp till författningarnas krav inom detta bedömningsområde. Brist avseende tillgång till elevhälsa Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Av de dokument som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framgår att huvudmannen identifierat tillgångsbrister inom hela elevhälsoorganisationen. Av de skolbeslut som fattats efter de verksamhetsbesök som Skolinspektionen genomfört under tillsynsperioden framgår också att det finns brister inom elevhälsan vid ett flertal av de besökta skolenheterna. Bristerna avser tillgång till kurator, skolpsykolog och specialpedagoger. För kommunens elever medför detta konsekvenser på individnivå, exempelvis för elever i behov av särskilt stöd. På generell nivå medför detta konsekvenser för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vid en av grundskolorna innebär bristen att elevhälsan

6 6(13) inte bidrar till miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Därmed stödjer elevhälsan inte elevernas utveckling mot utbildningens mål., Det finns vidare verksamheter där personal uppger att de saknar kunskap om hur och när de kan kontakta den centrala elevhälsan. I intervjuer med samtliga rektorer i kommunens grundskoleverksamhet uppges att elevhälsans arbete skiljer sig åt mellan de fem skolområdena. Den centrala elevhälsans funktion anses vara oklar. Vidare uppger rektorerna att bristen på kompetens, såsom kurator, psykolog eller specialpedagog drabbar verksamheten, exempelvis det förebyggande och hälsofrämjande arbetet samt arbetet med särskilt stöd. Av intervjuer med områdescheferna framgår att elevhälsan är ett utvecklingsområde och att behoven, vid tidpunkten för tillsynen är större än tillgången. Av intervjuer med företrädare för huvudmannen framgår att det finns stora behov av kompetens och personal både inom den centrala elevhälsan och inom elevhälsan ute i verksamheten. Det uppges vidare att bemanningen är underdimensionerad särskilt gällande kurator och skolpsykolog. Kurator efterfrågas allt oftare för elever i tidigare skolår. Det uppges även av de intervjuade representanterna för huvudmannen att det är stora skillnader mellan områdena hur behoven kan tillgodoses.. Situationen uppges medföra konsekvenser för elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer dessutom att de intervjuade företrädarna för huvudmannen inte känner till att personalen vid vissa av verksamheterna inte vet hur de kan använda eller kontakta den centrala elevhälsan. Utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att det på grundskoleenheterna finns tillgång till en elevhälsa så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Brist avseende tillgång till studie- och yrkesvägledning Enligt skollagen ska huvudmannen se till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Av de dokument som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framgår att det finns 3,0 heltids studie- och yrkesvägledare för grundskolan i kommunen, vilket anges inte kunna täcka behoven. Det framgår även att fokus för studie- och yrkesväglednings är riktat mot årskurs 8 och 9.

7 7(13) Av de skolbeslut som fattats efter de skolenhetsbesök som Skolinspektionen genomfört under tillsynsperioden framgår att det saknas studie- och yrkesvägledning vid några grundskoleenheter. Främst saknas vägledning och information gällande de konsekvenser som följer av språkvalet i årskurs 6. Av intervjuer med rektorer framgår att det saknas studie- och yrkesvägledning för F-6 skolorna, företrädesvis på skolorna på landsbygden. Av intervjuer med områdescheferna framgår att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan behöver bli bättre. Av intervjuer med företrädare för huvudmannen framgår att bristen identifierats och att det både är för få anställda studie- och yrkesvägledare och att det saknas en likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning för eleverna inom grundskoleverksamheten vid tidpunkten för tillsynen. Utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Brist avseende tillgång till skolbibliotek Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vid grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas tärande och utveckling. Av de dokument som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framkommer att det finns grundskolor där eleverna saknar tillgång till skolbibliotek. Av de skolbeslut som skrivits efter de verksamhetsbesök som Skolinspektionen genomfört under tillsynsperioden framgår att det vid en grundskoleenhet helt saknas tillgång skolbibliotek. Det framgår även av tillsynsbesöket vid en av de grundskoleenheter som omfattats av tillsynen att det finns ett bibliotek men att det inte kan användas av skolans elever i undervisningen. Anledningen uppges vara att bibliotekarien inte släpper in skolans elever i biblioteket mer än en gång i månaden. Av intervjuer med rektorer bekräftas bilden av att det finns grundskoleenheter där det saknas tillgång till skolbibliotek eller som uppges ha bristfälliga skolbibliotek. I intervjuer med företrädare för huvudmannen bekräftas uppgiften om brist på skolbibliotek vid en av grundskoleenheterna.

8 8(13) De intervjuade uppger att de dock inte har kännedom om elevernas begränsade möjligheter att använda biblioteket vid en den andra grundskoleenheten, där eleverna, enligt vad som framkom under Skolinspektionens besök, enbart får tillgång till biblioteket en gång per månad. Utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att det vid grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Brist avseende erbjudande om modersmålsundervisning Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Av de dokument som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framkommer att det saknas modersmålsundervisning i vietnamesiska, grekiska, isländska, ungerska, turkiska samt litauiska. Av de kompletterande dokument som huvudmannen inkommit till Skolinspektionen med under perioden för den regelbundna tillsynen framgår att det förhållandet är oförändrat. Av de skolbeslut som skrivits efter de verksamhetsbesök som Skolinspektionen genomfört under tillsynsperioden framgår att det förekommer att det saknas erbjudande om modersmålsundervisning och att det är lång väntetid för de elever som ställer sig i kö för att få modersmålsundervisning. Det uppges även vid verksamhetsbesök att elever och vårdnadshavare saknar återkoppling på den anmälan om undervisning som gjorts. Av intervjuer med rektorer framgår att det finns elever som inte får modersmålsundervisning. Rektorerna uppger vidare att det finns elever som väntat en termin på att få modersmålsundervisning. Rektorerna beskriver organisationen som rörig och att elever faller ur kölistorna. Det handlar inte enbart om brist på lärare utan snarare om en bristande organisation kring erbjudande och undervisning i modersmålet, uppger rektorerna. Rektorerna bekräftar att det saknas återkoppling till elev gällande anmälan till modersmålsundervisning. Av intervju med modersmålsamordnaren bekräftas bilden av att organisationen inte fungerar och att ingen återkoppling på anmälan för undervisning i modersmålet sker. Av intervjuer med områdescheferna framgår att det inte erbjuds modersmålsundervisning i vissa språk och att det är oklart hur erbjudande om undervisning på modersmålet når elever och vårdnadshavare.

9 9(13) Av intervjuer med företrädare för huvudmannen framgår att det på central nivå saknas en aktuell bild gällande organisationen av modersmålsundervisningen vid grundskoleenheterna. Företrädare för huvudmannen menar dock att den bild verksamheterna ger stämmer. Mot bakgrund av ovanstående gör Skolinspektionen bedömningen att huvudmannens arbete med att säkerställa att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta inte uppfyller författningarnas krav. Brist avseende tillgång till studiehandledning på modersmålet Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vid grundskoleenheterna ges studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Av de dokument som inkommit till Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen framkommer att studiehandledning inte har kunnat ges i språken kurdmandji, tigrinja, dan i och somaliska. Av de kompletterande dokument som huvudmannen inkommit med till Skolinspektionen under perioden för den regelbundna tillsynen framgår att förhållandet är oförändrat gällande behovet av studiehandledning i ovan nämnda språk. Av de skolbeslut som skrivits efter de verksamhetsbesök som Skolinspektionen genomfört under tillsynsperioden framgår att det finns elever med behov av studiehandledning på modersmålet som inte får det. Vidare visar verksamhetsbesöken att det saknas en organisation för hanteringen av studiehandledning på modersmålet. Verksamhetsbesöken visar även att det finns rektorer som inte vet att förvaltningen har lagt ansvaret för studiehandledning och rekrytering av studiehandledare på rektor. Av intervjuer med rektorer framgår att det finns elever med behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får det. Rektorerna uppger att den studiehandledning som ges är underdimensionerad i relation till det behov som finns i verksamheterna. Rektorerna uppger vidare att tilldelningen av studiehandledning ger en elev ger slumpmässigt stöd varannan vecka. Av intervju med modersmålsamordnaren framkommer att det är eleverna själva som efterfrågar studiehandledning. Samordnaren bekräftar bilden av att organisationen inte fungerar och uppger att studiehandledningen ges generellt. Samordnaren har inte någon bild av hur mycket studiehandledning som behövs i kommunen. Av intervjuer med områdescheferna framgår att det saknas studiehandledning på vissa språk och att behovet ute i verksamheterna är större än tillgången. Exempelvis saknas tillgång till studiehandledning i övergången mellan förberedelseklass och reguljär klass.

10 10 (13) Områdescheferna uppger att eleverna efterfrågar mer studiehandledning än de får, både avseende fler ämnen och antal timmar. Av intervjuer med företrädare för huvudmannen framgår att Växjö kommun har en stor efterfrågan på studiehandledning vid tidpunkten för tillsynen. Det finns rekryteringsproblem särskilt kopplat till vissa språk. Vidare framkommer att uppgiften att tillgodose behov av studiehandledning på modersmålet är delegerad till rektorerna vid varje enhet. Detta ansvar är dock inte alla rektorer medvetna om, enligt dem själva. Representanter för huvudmannen uppger vidare att det finns en ambition att stödja rektorerna i rekryteringen av studiehandledare men det framgår dock att det inte sker någon uppföljning av hur väl rektorerna har lyckats med denna uppgift. Det finns inte heller någon central tjänsteman som har hand om studiehandledningen i kommunen sedan januari Mot bakgrund av ovanstående gör Skolinspektionen bedömningen att huvudmannens arbete med att säkerställa tillgången till studiehandledning på modersmålet inte uppfyller författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc).

11 11(13) Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. På Skolinspektionens vägnar r Lt7 /'1v Lotta Kårlind Enhetschef Yvonne Larsson Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Växjö kommun

12 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och arman pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

13 Bilaga 2: Fakta om Växjö kommun Bilaga Växjö kommun ligger i Kronobergs län. Kommunen har år 2015 cirka invånare. Växjö kommun gränsar i öster till Uppvidinge kommun och Lessebo kommun, i söder till Tingsryds kommun och i väster till Alvesta kommun i Kronobergs län samt i norr till Sävsjö kommun och Vetlanda kommun i Jönköpings län. Utbildningsnämndert bildades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av gymnasienämnden och skol- och barnomsorgsnämnden. Utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola och pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grtmdsärskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Dessutom ingår kulturskola, fritidsgårdsverksamhet och skolbibliotek. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Växjö kommun erbjuder verksamhet för förskolebarn i form av förskola, pedagogisk omsorg och i ett av områdena erbjuds även öppen förskoleverksamhet i samverkan med socialtjänst och familjecentral. Den kommunala skolverksamheten är organiserad inom fem geografiska områden varav ett utgörs av centralorten Växjö och de övriga av landsorten. Varje område har en områdeschef som har det övergripande ansvaret och även utgör länken mellan verksamheterna och utbildningsförvaltningen. Växjö kommun har fem grundskolor med årskurs förskoleklass - årskurs 3, 23 grundskolor med årskurs förskoleklass - årskurs 6, tre grundskolor med årskurs 7-9 samt fyra grundskolor med årskurserna 1-9.