Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År

2 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, invånare. Under den senaste 10- årsperioden har befolkningen minskat med 17%. Siffror inom parentes( ) anger genomsnittsvärdet för övriga kommuner mindre än invånare. Andelen invånare med utländskt medborgarskap är 6% (3%). Andelen kortutbildade invånare är 22% (21%). Andel barn i bidragshushåll är 13% (6%). Invånardistansen är 383 m (300 m). Skattekronor per invånare är kr ( ). Kostnad för skola och vuxenutbildning per invånare är kr ( kr). Kostnad för förskoleverksamhet och barnomsorg per invånare är (5 102 kr). Antalet barn/årsarbetare är följande: Förskola 5,3 (5,4) Familjedaghem 5,0 (5,2) Fritidshem 17,0 (17,6) Antal årsarbetare / 100 elever Förskoleklass 8,8 (7,5) Grundskola 8,0 (8,8) Gymnasieskola 10,0 (9,3) Kostnad / barn är följande: Förskola ( ) Familjedaghem (85 300) Fritidshem (34 200) Förskoleklass (51 600) Grundskola (78 500) Gymnasieskola (96 300) Skolplanen är fastställd att gälla till Personalen uppgår till 154 årsarbetare och Utbildningsutskottets budget är 115,7 mkr. Kommentarer till Fakta om kommun respektive skola Kommunens befolkning glesnar. Invånardistansen är högre än övriga kommuner mindre än invånare. Grundskolan är utskottets i särklass största verksamhet och utgör ca. 43% av kostnaderna. Personaltätheten är lägre än landsbygdskommuner i genomsnitt. Förvaltningens övergripande mål är att Högsby kommuns kostnader ska vara i samma nivå som jämförbara kommuner, dvs. övriga kommuner mindre än invånare. Fritidshemmen och i viss mån förskoleklasserna är kostnadsdrivande vid de små enheterna. Extra resurser måste skjutas till för att verksamheten ska fungera. Föräldrar väljer förskola före dagbarnvårdare i allt högre utsträckning. Med endast tre dagbarnvårdare och låg efterfrågan blir verksamheten kostnadskrävande. Gymnasieskolan har en något högre kostnad per elev jämfört med övriga kommuner mindre än invånare. Den interkommunala kostnaden för gymnasieskolan är också högre än övriga kommuner mindre än invånare. Detta innebär att även om den egna gymnasieskolan skulle avvecklas skulle ingen kostnadsminskning uppstå. 2

3 Organisation RO 1 RO 2 RO 3 RO 4 Berga Fågelfors Högsby Högsby 2 förskolor 1 förskola Dagbarnvårdare 7-9 skola för hela kommunen 1 fritidshem 1 fritidshem 3 förskolor 1 F-6 skola 1 F-6 skola 2 fritidshem Ruda Fagerhult 1 F-6 skola Dagbarnvårdare 1 förskola 1 fritidshem 1 fritidshem 1 F-6 skola 1 F-6 skola Långemåla 1 förskola Högsby Utbildningscenter Gymnasieskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux SFI Integrerad särskola Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Utvecklingsledaren har sammanställt kvalitetsredovisningen via dialog med rektorerna och förvaltningen. Den kommunala kvalitetsredovisningen bygger på rektorsområdenas kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008. Arbetsmiljö/kvalitetsenkäter gjorda av personal och elever har sammanställts och analyserats. Kunskapsnivån hos eleverna i kommunen har sammanställts, analyserats och jämförts med skolverkets statistik och analysprogram SIRIS och SALSA. Mål för den aktuella perioden Målen är tagna ur Högsby kommuns skolplan som gäller för år Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Kunskaper Bedömning och betyg 3

4 Normer och värden De dagliga mötena i skolan ska präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. För att garantera fortlevnaden av detta ska det finnas levande forum för värderingsfrågor väl förankrade i vardagen. Såhär har vi arbetat för att nå målet Förskolan: Personalen samtalar mycket med barnen och ger dem möjlighet att uttrycka sin åsikt. Personalen har även varit närvarande i barnens lek för att finnas tillhands för att stödja och handleda vid konflikter. De har arbetat med personalens bemötande gentemot barnen. Personalen som förebilder har storbetydelse för hur barnen fungerar ihop och hur de trivs på förskolan. För att barnen skall lära sig att lyssna till varandra har man använt talstenen för att alla barnen skall få samma tillgång till taltid. De har även använt samtalsbilder för att belysa olika situationer som uppkommer i barnens vardag på förskolan och där igenom utökat barnens förståelse för allas lika värde. Grundskolan: I grundskolan har man återkommande diskussioner med eleverna, även med föräldrarna och inom personalen. Personalen utformar skolans regler tillsammans med eleverna. Många skolor har tematisktarbete för att främja samarbete. De har värdegrundsövningar i klassrummet. Fröviskolan har startat ett samarbete med Friends och börjat bygga upp ett kamratstödjarsystem. HUC: Huc har utvärderingar och trivselenkäter beträffande verksamheten 2 ggr/läsår för att undersöka elevernas och personalens åsikter om all verksamhet under läsåret. Dessa sammanställs och diskuteras i klassråd, i respektive arbetslag och på konferenser. Resultat och analys I enkäterna för grundskolan kan vi utläsa att eleverna i kommunen trivs och känner sig trygga i skolan. Arbetsron i klassrummen har förbättrats för varje år i åk1-6, men har gått ner det sista året i åk 7-9. Nöjdheten med ordningsreglerna har sjunkit i åk 7-9 och endast 52 % anser att det görs tillräckligt på skolan för att motverka mobbing. 90 % av personalen i alla årskurser anser att de arbetar för att motverka kränkande behandling. Åtgärder för förbättring Från kommunens sida kommer vi att samla in likabehandlingsplanerna och utvärderingarna av dessa för varje skola, för att se vilka förebyggande åtgärder man har och hur de åtgärderna har fungerat under läsåret. 4

5 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Detta mål skall ständigt uppmärksammas vid kommunens skolor. Såhär har vi arbetat för att nå målet Detta mål uppmärksammas i kvalitetsredovisningen, på förskolan och i grundskolan, först nästa läsår. HUC: Under läsåret har vi arbetat med att utveckla elevernas förtrogenhet i att arbeta självständigt och under eget ansvar. Resultat och analys I enkäterna kan vi se att klassråd och elevråd fungerar i åk1-6 men inte i åk 7-9. Elevernas delaktighet och möjlighet att kunna påverka sin situation i skolan verkar minska med ökad ålder. Eleverna själva anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. Personalen i åk 1-6 håller med eleverna, men endast 72 % av personalen i åk 7-9 anser att eleverna tar ansvar för sitt lärande. Åtgärder för förbättring Utveckla elevernas kunskap om demokrati. Tillämpa demokratiska arbetsformer och ge eleverna reellt inflytande över sitt skolarbete och sin lärande miljö. Fostra samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Kunskaper Alla elever ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Såhär har vi arbetat för att nå målet Förskolan: Personalen försöker synliggöra lärandet i den dagliga verksamheten som bland annat består av lek, sång, sagor och utflykter. De synliggör genom att dokumentera och reflektera över vad som händer och vad barnen har lärt sig. Två förskolor har även arbetat med matematik genom att synliggöra och göra matematiken i barnens omvärld förståelig. Grundskolan: Personalen har fram för allt prioriterat svenska ämnet genom att öka elevernas läshastighet och läsförståelse men även ordkunskap och stavning. Ett kreativt och undersökande arbetssätt har använts med bla NTA, Natur och teknik för alla. Personalen har kontinuerligt utvärderat och diskuterat elevernas utveckling och försökt att använda personalens kompetenser på bästa sätt. Det har bedrivits ett utvecklingsarbete av specialundervisningen ihop med Myndigheten för skolutveckling. Grundskolan har kartlagts och analyserats vad det gäller kvantitet, kvalitet och kostnad. 5

6 Personal har kompetensutvecklats i Svenska som andraspråk, Rydaholmsmetoden ett sätt att avhjälpa läs- och skrivsvårigheter och i Komplicerat lärande det vill säga dyskalkyli, dyslexi och dyspraxi. Två personer har även utbildats i Professionell specialpedagogisk handledning av lärare och arbetslag. Ledningsgruppen, bestående av rektorer och utvecklingsledare, har fått handledning av Myndigheten för skolutveckling. HUC: Eleverna har arbetat kursintegrerat. Under hösten har åk 2 och 3 arbetat med ett projekt för att förbereda sig inför yrkeslivet. En nära kontakt med verksamheter utanför skolan har ökat elevernas kunskaper och förståelse för samhället. Under läsåret har eleverna fått möjlighet att en dag i veckan arbeta under eget ansvar. Vare sig det gällt att få godkänt eller att höja sina betyg har de som behövt extra hjälp kunnat få det varje fredag. På arbetslagsmöten och konferenser har vi lärare diskuterat hur vi på olika sätt kan öka elevernas kunskaper. Detta med utgångspunkt från tidigare kvalitetsredovisningar. Vid klassråd har också dessa frågor diskuterats och dessutom har elevernas individuella studieplaner (ISP) vid flera tillfällen gåtts igenom tillsammans med eleverna. Detta för att ge eleverna en helhetsbild av studiesituationen och möjlighet att påverka den i positiv riktning. Resultat och analys Grundskolan: Andelen elever i åk 1-6 som anser att de får den hjälp de behöver för att klara av skolarbetet ökar för varje läsår. I år var det 98% av eleverna som ansåg det. I åk 7-9 varierar det från läsår till läsår. I år ansåg 80% att de fick den hjälp de behövde. Personalen i åk 1-6 anser att 91% av eleverna får det stöd och den hjälp de behöver, men endast 72% av personalen i åk 7-9 anser det. Hur kan det komma sig att så många är nöjda trots att alla eleverna inte når målen i alla ämnen? Ger vi rätt hjälp till eleverna? Har vi den kunskap som behövs för att alla elever ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar? Blir alla elever stimulerade så de utnyttjar hela sin förmåga? HUC: Tack vare olika insatser har kunskapsnivån ökat och eleverna har blivit medvetna om sina möjligheter. Många elever har tagit vara på resurserna som skolan satt in på fredagarna och på så vis kunnat nå sina mål. Fredagarna har av årskurs 1 uppskattats väldigt mycket, vilket visat sig genom god närvaro och flitigt arbetande. Att arbeta i projekt har varit en gynnsam form för att öka elevernas kunskaper. Detta arbetssätt ökar deras förståelse, faktakunskaper, förtrogenhet med integration mellan olika ämnen och färdigheter, inte minst i olika slags redovisningssätt. Målet uppfyllts men kvarstår även till kommande terminer. Åtgärder för förbättring Det gäller att på varje skola har en flexibel organisation som utgår från barnens behov. - Det måste finnas extra resurser utöver klassresursen som möjliggör att ge individuellt stöd under korta intensiva pass, helst varje dag, vid specifika läs-, skriv- och matematiska svårigheter, men även vid arbetsminnesträning. 6

7 Förbättra kunskaperna hos lärarna så att vi sätter in rätt sorts åtgärder genom: - att utbilda fler speciallärare, specialpedagoger och svenska som andraspråks lärare - en grundutbildning för alla lärare som handlar om variationen i barns utveckling, orsaker till detta och hur skolan kan möta denna variation. - att utveckla skolledningens förståelse för ledarskapets och organisationens betydelse för barnens kunskapsutveckling. Fokusera på ett förebyggande arbete främst inom språkutvecklingen från Förskolan till åk 3. Åtgärdsprogrammen ska bli det redskap som visar om vi har gett rätt hjälp till varje enskild elev som är i behov av särskilt stöd. HUC: Alla elever ska stimuleras till att utveckla sin förmåga utifrån sina förutsättningar för att nå kursplanernas mål. Alla elever ska känna till att olika lärstilar finns och vilken (vilka) deras personliga lärstil(ar) är. Arbetssättet i undervisningen anpassas till dessa lärstilar. All undervisning ska präglas av variation. Bedömning och betyg Kommunen ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänd i alla ämnen och kurser. Kommunens skolor ska minst ha betyg jämförbart med andra landsbygdskommuner under en femårsperiod. Skolan ska se över bedömningsgrunderna som finns och deras tillämpning. Skolan ska successivt och i jämn takt ställa ökade krav på eleverna i förhållande till deras utveckling. Såhär har vi arbetat för att nå målet Speciallärarna ihop med resursteamet har ett arbetsmaterial med tester för att kunna följa varje barns utveckling i svenska och matematik från förskoleklass till åk 4. I kvalitetsredovisningen visar vi bara en sammanställning på de tester som är standardiserade. Målet är att alla ska nå minst stanine 4. Varje elev har ett kort med sina resultat och åtgärder för utveckling i sin mapp. Kortet följer eleven från Förskoleklass till åk 9. Fk Fonolek Åk 1 LH (läshastighet) Åk 2 LH, diktamen, bokstavskedjor, ordkedjor, ordförståelse Åk 3 LH Åk 4 Ordförståelse Åk 5 Nationella prov i svenska, matematik och engelska Åk 7 Andelen elever som enligt skolans bedömning nått målen i svenska, matematik. och engelska i början på läsåret Åk 8 Betyg vårterminen. Åk 9 Nationella prov och slutbetyg. Gymnasiet Nationella prov och slutbetyg. 7

8 Resultat och analys Fk Fonolek, 65% av eleverna nådde målet. Det är ett lågt resultat. Åk 1 Läshastighet, 91% av pojkarna och 85% av flickorna nådde målet. Det är ett mycket bra resultat jämfört med åren innan. Åk 2 Läshastighet, 89% av pojkarna och 94% av flickorna nådde målet. Det är en ordentlig ökning från förra året då eleverna gick i åk 1. Då nådde 73% av pojkarna och 78% av flickorna målet. Ordförståelse, 83% av eleverna nådde målet. Följer normalfördelningskurvan. Bokstavskedjor, 92% av eleverna nådde målet. Visar på god läsutveckling hos eleverna. Ordkedjor, 92% av eleverna nådde målet. Det är ett bra resultat. Åk 3 Läshastighet, 74% av pojkarna och 86% av flickorna nådde målet. Det har blivit en förbättring från förra året för pojkarna men ett sämre resultat för flickorna. Då nådde 69% av pojkarna och 91% av flickorna målet. Åk 4 Ordförståelse, 72% av eleverna nådde målet. Detta är något som eleverna har svårt med. Det kan bero på att det är mycket enskilt arbete i skolan idag eller att lärarna förenklar språket, vilket gör att lite mer ovanliga ord aldrig diskuteras eller blir befästa. Åk 5 Nationella prov i svenska, matematik och engelska. (Förra årets resultat inom parantes) Antal Nått målen Nått målen % antal Fagerhult Svenska Matematik Engelska Fågelfors Svenska Matematik Engelska Frövi Svenska Matematik Engelska Ruda Svenska Matematik Engelska Berga Svenska Matematik Engelska Totalt Svenska (86) Matematik (83) Engelska (92) 8

9 Nationell diagnos åk 5 % svenska matematik engelska År Det positiva är att resultatet har stigit i matematik de tre senaste åren men tyvärr så har det sjunkit i svenska under samma period. Vad beror det på? Åk 7 Andelen elever som enligt skolans bedömning nått målen i svenska, matematik och engelska i början på läsåret. Svenska 75% Matematik 68% Engelska 90% På de nationella proven i åk 5 hade dessa elever följande resultat: Svenska 94% Matematik 80% Engelska 90% Varför är det så stor skillnad i resultat i svenska och matematik från det att eleverna gick i åk 5? Vad bygger åk 7 bedömning på? Det verkar bli ett missvisande resultat när vi läser av i början på åk 7, därför bör vi ändra och göra en bedömning i slutet av åk 7 istället. Åk 8 Betyg vårterminen. MVG i % VG i % G i % Ej nått målen i % svenska engelska matematik Svenska 2 Andel elever som ej nått målen, 67 %. 9

10 Nationella prov åk 9 (Riket inom parantes) MVG i % VG i % G i % Ej nått målen i % Svenska 7,5 (10,7) 28,7 (45,2) 57,5 (40,8) 5,0 (3,3) Svenska Matematik 7,0 (9,9) 18,7 (26,2) 50,0 (47,5) 22,5 (16,5) Engelska 5,0 (17,9) 40,0 (43,2) 41,2 (35,2) 10,0 (3,7) Svenska 2 resultaten baseras på färre än 10 elever därför redovisas inget utfall. Det är anmärkningsvärt få VG i Svenska. Det är en stor andel elever som inte når målen i matematik. Även i engelska är det en stor andel som inte når målen. Hur analyserar personalen resultatet? Vad kan skolan göra för att resultaten ska förbättras? Behöver organisationen förändras? Behöver arbetssättet förändras? Slutbetyg åk 9, (Kommungrupp övriga kommuner, mindre än inv inom parantes) Genomsnittligt meritvärde: Samtliga elever 192,8 (202,0) Pojkar 188,4 (192,1) Flickor 197,3 (212,0) Andel (%) behöriga till nationellt program: Samtliga elever 86,6 (90,0) Pojkar 92,9 (89,4) Flickor 80,0 (90,5) För samtliga elever såg behörigheten ut såhär: Engelska 93,7%, matematik 91,2%, svenska 98,6% För pojkar såg behörigheten ut såhär: Engelska 97,5%, matematik 97,5%, svenska 100% För flickor såg behörigheten ut såhär: Engelska 90,0%, matematik 87,5%, svenska 97,1% Vad kunde vi ha gjort annorlunda för att fler flickor skulle klarat matematiken? Andelen (%) som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: Samtliga 28,0 (23,8) Pojkar 26,2 (25,7) Flickor 30,0 (21,8) Det ämne som samtliga elever har haft svårast att nå målen i de två senaste åren är Biologi. Det ämne som pojkarna hade svårast att nå målen i förutom Biologi är Moderna språk. Det ämne som flickorna hade svårast att nå målen i var i år Idrott och förra året Biologi. Vad är det som gör att det är så svårt att nå målen i Biologi och varför är det så svårt för pojkarna att nå målen i Språkvalet? 10

11 Det som påverkar meritvärdet är andelen pojkar, andelen elever med utländskbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Detta tar man hänsyn till i Skolverkets program SALSA. Residual är skillnad/avvikelse mellan faktiskt betygsresultat och modellberäknat betygsvärde. Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2008 Andel Andel elever med utländsk Föräldrars Andel elever Modellberäknat Avvikelse/ Kommun pojkar bakgrund sammanvägda som värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå uppnått målen Rikssnitt 52% 7% 8% 2,20 77% 2008 Högsby 52% 13% 2% 2,02 72% 72% 1% 2008 Ett positivt resultat dock inte lika bra som förra året. Under en 5-års period hamnar vi på snittet -3. Vilket betyder att vi ligger under riket i snitt. 11

12 Ett negativt resultat. Under en 5-års period hamnar vi på snittet -3. Vilket betyder att vi ligger under riket i snitt Enkätsvar i grundskolan: 85% av eleverna i åk 8 och 9 anser att de vet du vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena. Det är en minskning med 4%-enheter från förra året. 73 % av eleverna anser att lärarna har bedömt deras kunskaper rätt när de har satt betygen. Det är en minskning från förra året då 92% ansåg att de hade fått det betyg de förtjänade. Vad kan det bero på? 94% av personalen anser att eleverna på skolan garanteras en likvärdig betygssättning. Det är en ökning från förra året med 35%-enheter. Gymnasiet slutbetyg, (Övriga kommuner, mindre än inv. inom parantes) Genomsnittlig betygspoäng: Samtliga elevers slutbetyg 13,3 (14,1) Samhällsvetenskapsprogrammet 13,8 (14,7) Handels- o administrationsprogrammet 11,9 (12,5) Barn- o fritidsprogrammet 13,2 (12,8) Andel behöriga i % till universitet och högskola: 96 (90) Fullföljt utbildning i % inom fyra år: 97,1 (82,3) 12

13 Åtgärder för förbättring Grundskolan: Elevernas resultat hänger tydligt samman med den studiekultur som råder i årskursen. Hur kommer vi åt de negativa ledarna så de inte förstör resultatet för en hel årskurs? Vi måste lära oss hur man vänder en negativ syn på inlärning. Hur kan vi öka motivationen att lära så det istället blir en positiv inlärningsspiral? Finns det andra skolor som har lyckats med detta så att vi kan göra studiebesök där. Vad finns det att läsa om grupprocesser och vilka föreläsningar finns det i detta ämne? HUC: Skolan ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänt i alla kurser. Elevernas arbetssätt ska utvecklas på ett sådant sätt att eleverna under sin studietid ökar sin förmåga till ett mer ansvarstagande och aktivare arbetssätt, i en anda av entreprenörskap. Bedömningen av de olika projekten utgör grunden för att analysera utvecklingen i arbetssättet. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Det som oroar mest är hur den låga lärartätheten i grundskolan (lägre än jämförbara kommuner) kommer att påverka elevernas kunskaper i ett längre perspektiv. Den låga lärartätheten sammanfaller med att staten ställer högre krav på dokumentation i grundskolan, vilket bidrar till en avsevärt ökad arbetsbelastning för lärarna. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi arbetar aktivt med normer och värden i våra verksamheter, men nu gäller det att även hitta bra metoder och arbetssätt när det gäller elevernas ansvar och inflytande. Förskolan lägger en viktig grund när det gäller den tidiga språkutvecklingen. Även det tidiga arbetet med att synliggöra matematiken tror vi kommer att ge resultat i elevernas kunskapsutveckling. I grundskolan kan vi konstatera att meritvärdena, sett över en 5-års period, har förbättrats. Det är fler elever som får VG och MVG än tidigare. Åtgärder för förbättring I grundskolan gör vi en satsning på att förstärka lärartätheten i åk 1-3 för att förbättra elevernas kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Detta sker med hjälp av statsbidrag. I Lärarlyftet utbildar vi en speciallärare i läs och skriv, en speciallärare i matematik och en förskollärare i specialpedagogik. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Utvecklingsledare Anna Skedebäck 13