Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ht vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand

2 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Elevsäkerhet...2 Elever och personal den 15 oktober Miljödiplomering...3 Övrigt KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT Kunskaper...4 Normer och värden...6 Elevinflytande...8 Föräldrars delaktighet Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år

3 (13) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM SKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Fastebol-Högby skolor, grundskola Huvudman Järfälla kommun Namn på rektor Leena Nystrand E-post till enheten fastebolskolan@jarfalla.se Kommundel Viksjö Telefon E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar? Finns verksamhetsberättelse för föregående år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen? Ledning All personal Föräldrar Elever Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Ja Nej Ja Nej Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Om ja, hur används verksamhetsstödet? Det extra verksamhetsstödet används företrädesvis till anpassning av elev- och personalorganisation för att möta individuella behov samt för inköp av kompensatoriska läromedel, leksaker och spel. Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Ja Nej Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Ja Nej Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Ja Nej

4 (13) Förskoleklass: elever och personal den 15 oktober Antal elever 38 9,6 Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever Grundskola: Elever och personal den 15 oktober Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever ,8 Andel behöriga lärare (%) Miljödiplomering Är skolan miljödiplomerad? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Fastebolskolan, F-5, ingår tillsammans med Högbyskolan, F-3, i enheten Fastebol- Högby skolor. Skolorna bedriver sin verksamhet parallellt med gemensam ledning, styrning, administration samt vision och pedagogisk ledning. Efter år3 erbjuds eleverna från Högbyskolan plats i Fastebolskolan för att gå de två resterande åren. 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas. 2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

5 (13) 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010 Svarsfrekvens i elevenkäten: Årskurs 3: 93% Årskurs 5: 94% Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Samtliga elever i Andel av eleverna i årskurs 5 ska enligt årskurs 5 som når Målet är inte 93% 80% styrdokumenten nå målen i alla ämnen målen i alla ämnen (skolans bedömning) Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/svenska som andraspråk (SVA) och matematik Se Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 5 Andel av eleverna i årskurs 3 som når målen i alla ämnen (skolans bedömning) 4 100% 93% Målet är inte Målet är nästan Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Kunskaper Målen uppfylls inte. Motivera bedömningen Alla elever når inte godkända resultat i nationella proven. Resultaten på de nationella proven kan tolkas på olika sätt. De kan användas för att bedöma elevens kunskaper, eller skolans undervisning, eller en kombination av detta. Skolan måste ständigt analysera och värdera resultat för att anpassa undervisningen. Statistiken på de nationella proven är missvisande då den grundar sig på individuella elevers resultat. Då samma elev inte klarar flera delprov ger det ett högre sammanlagt resultat, än då flera elever inte klarar ett enstaka delprov. 3 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 4 Se också bilaga 2 för resultat i nationella prov.

6 (13) Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Skolan har regelbundet pedagogiska utvecklingsmöten för all personal med pedagogiska uppdrag. Dessa möten leds av skolans tre utvecklingsledare, som representerar både skola och fritidsverksamhet, och som samtliga har utbildats i processledning. Syftet med dessa möten är att på bred bas höja den pedagogiska kompetensen i skolan. Innehållet är skolans prioriterade utvecklingsområden, vilka finns dokumenterade i Fastebol-Högby skolors Arbetsplan för pedagogisk utveckling. Arbetsplanen, i form av en trappa, löper över tre år och revideras fortlöpande. Ett aktuellt område är bedömningar av elevernas arbete inför de skriftliga omdömena, något som är centralt även i skolans bedömning och utvärdering av sin egen verksamhet. Skolan arbetar med att så tidigt som möjligt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och har hög kompetens inom området. Det är en av skolans viktigaste uppgifter att ge, och utforma specialpedagogiskt stöd på individ- och gruppnivå. På individnivå samarbetar skolan med föräldrar och skriver åtgärdsprogram. Skolan får en tidig indikation på elevernas språkliga medvetenhet genom den screening som utförs i förskoleklass under ledning av talpedagog från Järfälla resurscentrum. Elevernas kunskapsutveckling i svenska följs upp med skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter. Därtill görs kvantitativa screeningar av alla elever varje år. Vid behov görs individuella djupdiagnoser av speciallärare. Tidig upptäckt av individuella svårigheter, specialpedagogiskt stöd samt anpassning av studiemiljö med olika kompensatoriska hjälpmedel ger ökade möjligheter för elever i behov att nå kunskapsmålen. En stor del av lärarna, och fritidspedagogerna, har genomgått högskoleutbildningen Språkutvecklande arbetssätt och skolan har valt att undervisa alla elever enligt kursplanen i svenska. För att öka kompetensen, och variationen, i matamatikundervisningen har skolan, i studiecirkelform, byggt upp en matteverkstad. I förlängningen ska detta leda till bättre resultat för skolans elever. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Det finns ett brett stöd i personalgruppen för modellen med utvecklingsmöten som leds av pedagoger. Utvecklingstrappan är tydlig, relevant och framåtsyftande. De områden som prioriteras är moment som lärare och pedagoger utför i det vardagliga arbetet. Arbetslagen har kommit långt i arbetet med att organisera arbete och gruppstorlek efter elevernas skilda behov. Skolan har flera elever med funktionsnedsättningar som behöver längre tid för att nå målen än övriga elever. Många av dessa elever kan ha svårt att nå målen i alla ämnen. Skolan behöver bättre analysera de enskilda arbetslagens resultat, diskutera organisation, metoder och läromedelsanvändning för att tydliggöra orsakssammanhang, se resultat över tid och därigenom förbättra skolans sammanlagda resultat. Skolan behöver också fastställa ramar för skriftlig dokumentation för att göra resultat jämförbara och tillgängliga.

7 (13) Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet För att klara ökade krav på skriftlig dokumentation kommer skolan att behöva arbeta med rutiner och modeller för att samla och kategorisera fakta. Genom att använda moderna verktyg för att kartlägga situationen i olika nivåer kan skolan få ett större beslutsunderlag, bl.a. för riktningen på det pedagogiska utvecklingsarbetet, och exempelvis vid fördelning av pedagogiska resurser inom enheten. Ett annat arbete av vikt är diskussionen om kunskap och kompetens i framtiden. Vad behöver dagens elever lära sig för att lyckas? Vem är bäst rustad för framtiden, den som vet mycket, eller den som kan ta reda på allt? De arbeten och samhällsfunktioner som dagens elever ska utföra finns i många fall inte än. Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen Andel (%) negativa barn/ungdomar som svar 5 i elevenkät. År 3: 8% Målet är inte känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra År 5: 0% År 5: 6% eller kränkta ska bemött av andra elever minska varje år i skolan Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år Andel (%) positiva svar 6 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 7 Andel (%) elever med olovlig frånvaro under läsåret År 5: 77% År 3: 86% År 5: 72% 0% 0% Målet är inte Målet är Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden Målen uppfylls inte. Motivera bedömningen Skolan har nolltolerans mot mobbning, skadegörelse och skolk. Trots detta händer det att elever upplever att de blir retade eller kränkta, att elever upplever att flickor och pojkar behandlas olika eller att de blir orättvist behandlade. Skolan arbetar elevaktivt och målmedvetet för att minimera detta. I skolans egen elevenkät, där alla elever deltar, värderas påståenden på en skala mellan 1 (Inte alls) och 4 (Helt). Påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" får ett medelvärde på 3,5. 5 Svarsalternativ 1 och 2 6 Svarsalternativ 3 och formulerades frågan Jag tycker att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i skolan

8 (13) Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Skolans värdegrund befästs och definieras i dokumentet, Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy. Dokumentet, som revideras årligen, ligger till grund för det övergripande värdegrundsarbetet och fungerar som en handlingsplan i diskussioner och samtal efter incidenter. Skolan genomför en enkät riktad till alla skolans elever. Resultatet av denna presenteras sedan för elever och föräldrar och ska ligga till grund för pedagogernas och elevernas identifiering av utvecklingsområden, och formulering av gemensamma mål. Livskunskap på schemat innebär att det regelbundet diskuteras värdegrund- och likabandlingsfrågor. Utöver detta används även tiden till bl.a. barnmassage, hälso- och samhällsfrågor. Fastebolskolan har stödkompisar under ledning av stödkompisvuxna. Stödkompisarna är valda av sina klasskamrater och har som huvuduppgift att hålla öron och ögon öppna på rasterna. Om något inte verkar gå sjysst till meddelar stödkompisarna någon av de vuxna rastvakterna som tar hand om situationen. Stödkompisarna är också behjälpliga i arbetet med bl.a. Aktion Julklappen, Läkarmissionens insamling för barn i fattiga länder. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Likabehandlingsplanen och värdegrundspolicyn är väl förankrad hos elever, personal och föräldrar och den fungerar bra. Den tas upp på skolans föräldramöten och inför varje nytt läsår skickas den reviderade planen hem tillsammans med en blankett där föräldrarna intygar att de har tagit del av dokumentet tillsammans med sina barn. Stödkompisverksamheten och livskunskapen är också exempel på verksamheter inom området som fungerar väl. Dessa verksamheter har funnits i ett antal år och formerna för hur arbetet ska bedrivas är nu klara. En av skolans förutsättningar som i hög grad påverkar bl.a. tryggheten är organisationen, med två skolor som en enhet. Då eleverna i Högbyskolan går vidare till Fastebolskolan mellan år3 och år4 blir det för dessa elever ett extra byte av skola som många andra inte gör. Skolan har en viktig uppgift att se till att förbereda elever och föräldrar på bästa möjliga sätt inför detta. Skolan behöver förbättra den systematiska uppföljningen av undersökningar och liknande kartläggningar av elevernas upplevelser och erfarenheter, för att kunna styra värdegrundsoch likabehandlingsarbetet i rätt riktning. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Skolan ska arbeta aktivt tillsammans med eleverna för att alltid hålla värdegrund- och likabendlingsfrågorna aktuella. När det gäller t.ex. mobbning har ny teknik, SMS/MMS, chatt, FB, Twitter mm, gjort den mer subtil och otillgänglig för vuxenvärlden. Barn kan utsättas för kränkningar dygnet runt, året om och inte ens vara fredad i sitt eget hem. Skolans påverkansmöjligheter i sådana enskilda situationer är mycket liten vilket gör att det förebyggande arbetet blir än viktigare.

9 (13) Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen Andel (%) positiva barn/ungdomar som svar 8 i elevenkät Fråga 1 anser att de har inflytande över sin med det inflytande År 5: 82% Fråga 1: Jag är nöjd År 3: 92% ställdes inte 2009 arbetssituation ska jag har över mitt Målet är öka skolarbete Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Fråga 2: Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan År 5: 72% Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete År 5: 95% År 3: 96% År 5: 79% År 3: 93% År 5: 94% Målet är nästan Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Målen uppfylls i huvudsak i och med att effektmålen är en ökning och inte ett absolut värde. Motivera bedömningen Skolan ser i den kommungemensamma undersökningen att andelen som instämmer med inflytande-påståendena ökar, alternativ ligger på en, från början, hög nivå. I skolans egen elevenkät, där alla elever deltar, värderas påståenden på en skala mellan 1 (Inte alls) och 4 (Helt). Påståendet "Jag kan vara med och påverka mitt eget och skolans gemensamma arbete" får ett medelvärde på 3,2. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy definierar skolans syn på elevinflytande för elever, föräldrar och personal. Under rubriken demokrati står följande, "Du har rätt att få vara med och påverka ditt eget och skolans gemensamma arbete" men även, "Då ska du också engagera dig, komma med förslag och respektera gemensamma beslut". Genom det pedagogiska utvecklingsarbetet har skolan genomfört kompetensutveckling inom området individuella utvecklingsplaner, IUP, och lärstilar. IUP upprättas i samråd mellan elever, föräldrar och pedagoger. Alla pedagoger har kunskap om lärstilar, och målet är att göra bättre anpassningar av studiemiljön och metoderna, för att möta elevernas varierande behov. 8 Svarsalternativ 3 och 4

10 (13) Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Det är positivt att skolan har en hög andel elever i år3 som anser sig ha inflytande. En fysisk förklaring kan vara planlösningen hos år1-3. Klassrummet ligger vägg i vägg med fritidsrummet vilket gör att pedagogerna har möjlighet att dela klassen i grupper efter behov under skoltid. Kompetensutvecklingen i lärstilar har ökat förståelsen för elevernas olika behov. Pedagogerna ska kunna identifiera dessa behov och anpassa undervisningen för att nå så många som möjligt. Lärstilsarbetet ska hållas levande och ständigt pågående. Skolan behöver bättre analysera varför andelen positiva svar i elevenkäten sjunker med ökad ålder i flera frågor, och utarbeta åtgärder för att ändra detta. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet För att skapa en gemensam studiemiljö där allas olikheter beaktas och respekteras behöver skolan ytterligare tydliggöra elevinflytandet. Eleverna måste få veta vilka möjligheter och begränsningar som finns. Vad man kan välja, och när man kan välja. Skolan behöver också lära eleverna om förändringsprocesser, demokratiska grunder och betydelsen av delaktighet och ansvar. Framtidens arbetsplatser kommer sannolikt, till stor del, att drivas genom lagarbete där arbetets framgång inte kommer att vila på en person, utan på ett gemensamt ansvar med respekt för varandras kompetenser. Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas Effektmål Bedömningsgrund Måluppfyllelse Antalet föräldrar vid Målet är nästan skolans träffar ska Skolans bedömning: Antalet är oförändrat öka varje år Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Målet har inte kunnat mätas Kommunen har beslutat att inte använda resultaten i föräldraenkäten, då svarsfrekvensen på de flesta håll blev för låg. Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Målen uppfylls i huvudsak. Motivera bedömningen Skolan har en hög närvaro på föräldramöten, klassombudsmöten, utvecklingssamtal och även på aktiviteter som anordnas av föräldrarna själva.

11 (13) Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Skolan har arbetat för att samordna och standardisera formerna för information till alla föräldrar. Alla föräldrar har rätt att få veta vad deras barn gör i skolan. Skolan använder sig av några olika metoder för kommunikation och informationsspridning. Föräldramöte anordnas för varje klass två gånger per år. Föräldramötet handlar företrädesvis om ämnen som är angelägna för klassen i första hand men fungerar också som en länk till klassombudsmötet. Klassombudsmöte anordnas två gånger per termin. Där samlas föräldrarepresentanter från alla klasser för att få information från rektor men även kunna förmedla frågor från föräldragruppen till rektor. Medverkande vid klassombudsmötet är även representanter från skolans olika verksamheter, elevråd och stödkompisarna. Utvecklingssamtal hålls mellan klasslärare och föräldrar varje termin. Där får eleven sitt skriftliga omdöme och en ny IUP upprättas. Skolan har utarbetat ett årskalendarium som ger en läsårsvis översikt på skolans återkommande aktiviteter såsom föräldramöten, utvecklingssamtal, organisation inför kommande läsår, processen vid Val av skola mm. Veckobrev skickas hem, vanligtvis via e-post, varje vecka. Veckobrevet ger en sammanfattning både av veckan som gått och kommande verksamhet. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Modellen med klassombudsmöten fungerar väl. Skolövergripande frågor, exempelvis ekonomi, regelverk, styrdokument mm, får en bred spridning vilket underlättar i förmedlingen av innehållet i skolans olika uppdrag, och hur de förhåller sig till varandra. Till skolans och föräldraföreningens hjälp finns en, av föräldraföreningen utarbetad, introduktions-skrift som svarar på de traditionellt sett vanligast förekommande frågorna hos nya klassombud vilket ger extra tid till aktuella ärenden. Skolan har påbörjat att utarbeta en föräldraenkät liknande elevenkäten för att skapa sig en ännu tydligare, och bredare bild, av föräldrarnas åsikter i olika frågor. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Skolan måste alltid bli bättre på att informera om läget på individ, klass och skolnivå. För att lyckas behövs ett decentraliserat, transparent arbetssätt i informations- och kommunikationsfrågor. Flödet mellan skolans verksamheter och hemmet måste vara snabbt och effektivt. Föräldrar behöver ständigt påminnas om vikten av samverkan mellan skolan och hemmet. Samtalet mellan skolan och hemmet ska alltid hållas på en professionell nivå med fokus på eleven. Skolan behöver regelbundet kartlägga och utvärdera föräldrarnas åsikter i samarbetet mellan skolan och hemmet. En metod är att ta reda på föräldrarnas förväntningar på skolan, men även klargöra skolans förväntningar på eleverna och samarbetet med föräldrarna. Det kan exempelvis göras som gruppuppgift vid föräldramöten.

12 (13) 1. Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 5 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån Engelska A: Samtala, tala 92 B: Lyssna, förstå (skriva) 90 CD: Läsa, förstå (skriva) 93 E: Skriva 93 Samtliga delprov engelska 90 Matematik A: Miniräknare, räknesätten 96 B: Längd, area, skala 92 C: Tid, statistik 92 D: Räknemetoder 90 Samtliga delprov matematik 89 Svenska A: Läsa, förstå litterär text 97 B: Läsa, förstå sakprosa 94 C: Berättande skrivuppgift 97 D: Förklarande skrivuppgift 97 E: Läsa, samtala 94 Alla ämnesprov Samtliga delprov svenska 87 Samtliga delprov 80 9 Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola

13 (13) 2. Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år 3 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån Matematik A: Skriftliga räknemetoder 87 B: Räkna i huvudet 93 C: Tid 90 D: Likheter, tallinjen och talföljder 93 E: Uppdelning av tal och helheter 97 F: Area och volym 93 G: Statistik (gruppuppgift) 93 Samtliga delprov matematik 87 Svenska A: Muntlig uppgift 93 B: Läsning skönlitterär text 93 C: Läsning faktatext 93 D: Elevens högläsning 93 E: Skrivuppgift: berättande text 90 F: Samma elevtext som delprov E 90 G: Samma elevtext som delprov E 93 H: Skrivuppgift: beskrivande text 90 Alla ämnesprov Samtliga delprov svenska 90 Samtliga delprov Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola