KVALITETSREDOVISNING läsåret 2010/2011. Al-Mustafa Skola F-9 Järfälla. Ansvarig för kvalitetsredovisningen: A.S.I.P. Skola AB

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING läsåret 2010/2011 Al-Mustafa Skola F-9 Järfälla Ansvarig för kvalitetsredovisningen: A.S.I.P. Skola AB

2 Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Elevsäkerhet...2 Elever och personal den 15 oktober Övrigt 3 3. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT Kunskaper...5 Normer och värden...8 Elevinflytande...9 Föräldrars delaktighet...10 Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år Utöver detta biläggs resultaten av Järfälla kommuns skolundersökning 2011 i separat dokument. 1

3 1. UPPGIFTER OM SKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Al-Mustafa; f-9 Huvudman ASIP Skola AB Namn på rektor Samir Moubadder E-post till rektor Telefon / E-post till huvudman 2. GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplan ut till föräldrar? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Ja Nej Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: juni 2011 Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Elever och personal den 15 oktober 2010 Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever 102 6,9 76% Andel behöriga lärare (%) 2

4 Övrigt Al-Mustafaskolan är en allmän, fristående skola med arabisk, islamisk profil. Verksamheten är uppdelad på två enheter, båda belägna i Jakobsberg. Förskoleklass och årskurs 1-6 finns i norra Jakobsberg i ett lugnt område med mycket grönska och goda möjligheter till utelek. Enheten för årskurserna 6-9 är inrymd i Järfälla utbildningscentrum, alldeles nära Jakobsbergs centrum. Läsåret 2010/2011 var de yngre eleverna organiserade i ålderssammanslagna klasser (1-2; 3-4; 5-6). Klasserna 1-2 och 3-4 hade klasslärare medan klass 5-6 undervisades av ämneslärare. Även år 7-9 har haft årskursblandad undervisning men kärnämnena undervisades årskursspecifikt. Al-Mustafakolans elever ska i en trygg, tvåspråkig och tvåkulturell miljö kunna utveckla kunskaper, förmågor samt självförtroende och självkänsla som gör dem redo att gå vidare till gymnasieutbildning och ta del i ett mångkulturellt samhällsliv. Skolans lärare är såväl etniskt svenska som arabiska för att tillföra verksamheten båda kulturperspektiven och båda språken. Al-Mustafaskola vill vara en aktiv del av skolgemenskapen i Järfälla kommun och har därför valt att utgå från kommunens mall för kvalitetsredovisning med inriktnings- och effektmål. Underlag för kvalitetsredovisningen är främst: betyg, år 9 och 8; resultat Äp, år 5 och 9; omdömen om elevers utveckling och skolsituation som sammanställts av lärarna inför utvecklingssamtalen och i samband med läsårsavslutningen; Järfälla kommuns Skolundersökning 2011 ; enkäter för pedagogisk personal. Under de sista arbetsveckorna innan semestern sammanställs resultat, måluppfyllelse på grupp- och skolnivå analyseras och ett underlag för arbetsplan med eventuella åtgärder för kommande läsår arbetas fram gemensamt av a-lagen och skolledningen. Dock, med anledning av nedläggning av delar av skolans verksamhet och därmed följande uppsägningar avslutades rektors och arbetslagens arbetsår 2010/2011 tidigare än planerat varför vissa arbetsuppgifter inte kunde fullföljas. Här föreligger nu en enkel redogörelse och några kortare resonemang som grundar sig på rektors och arbetslagens löpande arbete (veckomöten) om förutsättningar för måluppfyllelse samt orsaker till och konsekvenser av resultaten. 3

5 3. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Majoriteten av skolans elever är folkbokförda i Stockholms stad och i stort sett alla bor i etniskt segregerade, socioekonomiskt utsatta områden i nordvästra delen av staden. En mindre andel elever är folkbokförda i Järfälla och enstaka elever i Sundbyberg och Sollentuna. Samtliga elever har föräldrar som kommer från Mellanöstern, främst från Irak och samtliga är muslimer. De flesta eleverna är födda och uppvuxna i Sverige. Alla har annat umgängesspråk i hemmet och därför rätt till undervisning i Svenska som andraspråk. Föräldrarnas utbildningsnivå är generellt låg; många föräldrar har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden; det är inte ovanligt att en eller flera vuxna familje- och släktmedlemmar är traumatiserade efter flykt eller av händelser som ägt rum i konfliktdrabbade ursprungsländer; trångboddhet; bostadsområden belastade med kriminalitet och missbruk; etc. Naturligtvis påverkar dessa omständigheter många av våra elevers skolgång genom t.ex. brist på tillgång till lugn plats för läxläsning i hemmet; svårt att få stöd av föräldrarna som kanske själv inte har grundläggande utbildning; eventuellt bristande studiemotivation; låg benägenhet att vilja ta del i samhället och i stället begränsar man sig till en tillvaro endast i den arabisk/muslimska gemenskapen. Skolan har utökad lokal timplan i Svenska (SvA) och all undervisning med undantag av Engelska, Modersmål (arabiska), den praktiska delen av HKK samt profilämnet Islam bedrivs på svenska. Men endast en liten del av eleverna använder svenska sinsemellan. Såväl på lektioner som på raster talar man arabiska med varandra. Arabiska är elevernas modersmål och deras tankeverktyg vilket innebär att det mesta av lektionsarbetet ska, ofta mödosamt, översättas i tanken till arabiska och sedan tillbaka till svenska när svar etc ska redovisas muntligt och skriftligt. Övrig kontakt med svenska språket, utanför lektionstid är försumbar; få kontakter med svensktalande jämnåriga; få elever ser på svensk tv eller hör på svensk radio. Vanan vid språket i dess olika former är låg, ordförrådet begränsat, läshastigheten låg och risken för försenad och begränsad svenska språkutveckling är överhängande. Över tid har ett mönster kunnat skönjas. Eleverna kommer med ytterst begränsade kunskaper i svenska till skolan för att börja i förskoleklass eller år 1, utvecklingen de tidiga skolåren är långsam och måluppfyllelsen upp t.o.m. år 5-6 förhållandevis låg. Därefter stiger utvecklingstakten, språket breddas och fördjupas och måluppfyllelsen (betyget G eller högre i slutbetyget) är god. Att tillfredställande förklara detta kräver större utrymme än som här medges Arbetslagens diskussioner har utgått från att när grunderna väl är inlärda går nästa utvecklingssteg lättare; barnets hjärna utvecklas och blir effektivare; den kognitiva förmågan utvecklas och eleven utvecklar medvetet och omedvetet nya strategier för att lära sig benämna omvärlden. Att höja elevernas svenska språknivå samt att öka deras kunskap om och förutsättningar för delaktighet i det omgivande samhällslivet utifrån den egna tvåkulturella identiteten är Al-Mustafaskolans viktigaste uppgifter och största utmaningar. 4

6 Svarsfrekvens i elevenkäten: Årskurs 3: 80% (Järfälla kommun: Årskurs 5: 80% Skolundersökning 2011 ) Årskurs 8: 100% Svarsfrekvens i föräldraenkäten: Årskurs 3: 64% (Järfälla kommun: Årskurs 5: 92% Skolundersökning 2011 ) Årskurs 8: 0% Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Samtliga elever i Andel av eleverna i årskurs 5 ska enligt årskurs 5 som når Målet är ej 61,5 50 styrdokumenten nå målen i alla ämnen målen i alla ämnen (skolans bedömning) Samtliga elever i årskurs 9 ska enligt styrdokumenten nå godkändnivån i alla ämnen Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år Andelen elever med betyget Väl godkänt och Mycket väl godkänt ska öka varje år Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Andel elever som nått godkänt i alla ämnen i slutbetyget Genomsnittligt meritvärde (slutbetyg) Andel VG och MVG av totalt avgivna ämnesbetyg ,8 69,6 Se Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 9 Ämne Andel (%) som nått målen 2011 Antal elever i år 9 9 Engelska 89 Matematik 100 NO 89 Svenska SVA Antal elever 9 st. 67 Alla ämnesprov 86 Målet är ej Målet är delvis Målet är delvis Målet är ej Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år 5 5

7 Samtliga elever i årskurs 3 ska nå målen i Sv/SvAoch matematik Andel elever i åk 3 som når målen i Sv/ SVA och matematik (skolans bedömning) Målet är ej Skolans måluppfyllelse inom området Kunskaper Sammantaget är målen ännu ej uppfyllda. Generell låg svenska språknivå ger elever problem att nå målen även i andra skolämnen. Detta gäller särskilt i år 3 och 5 och i mindre utsträckning i år nio då elevernas språkliga förutsättningar är bättre. I undervisningen för år 1-6 har mycket tid avsatts för gemensam textbearbetning dels i helklass och dels i mindre grupper. Texter i Sv/SO/NO har lästs gemensamt, ord och begrepp har förklarats och diskuterats och sammanhang har förtydligats. När detta arbete varit planerat och konsekvent genomfört under lärares ledning har vi kunnat se en ökad uppfyllelse av delmål inom ämnesområden i exempelvis SO/NO jämfört med när eleverna i huvudsak arbetar själva utifrån texter och lärarna försöker hinna med att förklara för alla som kör fast. Elever i år 7-9 som riskerat att inte nå målen har erbjudits extra genomgång av texterna tillsammans med stödlärare enligt samma arbetssätt som ovan. Under vårterminen har personalförstärkning satts in i klass 1-2 som undervisats av två lärare i Svenska. Detta för att öka möjligheten att upptäcka och åtgärda brister redan i början av skolgången. Skolans ämneslärare i Matematik och NO för år 5-9 är tvåspråkig och har kunnat översätta och ge kompletterande förklaringar på elevernas modersmål. I år 1-4 har klasslärare och modersmålsläraren samverkat i matematikundervisningen. Specialpedagog har arbetat dels individuellt och dels i klasserna med de elever som bedömts ha särskilda svårigheter att nå målen för undervisningen. Avgångsklassens genomsnittliga meritvärde var högre 2011 än året dessförinnan men det har varierat genom åren och det går ännu inte att påstå att effektmålet är helt. Andelen avgångselever som fått betyget G eller högre i samtliga ämnen är väsentligt lägre 2011 jämfört med föregående år. Klass 9 bestod av nio elever; sex elever saknade betyg i samtliga ämnen; av dessa sex saknade tre betyg i fler än ett ämne; två av dessa var s.k. sent anlända till Sverige och den tredje kom med bristande kunskaper i skolämnena till Al-Mustafaskolan från en annan skola under vårterminen i år 8; övriga tre elever är flickor som saknar betyg i Idrott och hälsa; de har inte avlagt godkänt simprov. Det betyder att bortsett från de två sent anlända, som ligger efter sina jämnåriga i språkutvecklingen samt eleven med bristfälliga resultat från en annan skola så fick övriga sex elever sammanlagt 99 betyg ( G eller högre) och i tre fall EUM. Alltså var 97% av betygen G eller högre. 3 1 Åk 3 bestod lå 2009/2010 av fem elever vara en elev som var under utredning för bedömning av eventuell särskolebehörighet. Den eleven är inte medräknad i statistiken som alltså grundar sig på fyra deltagande elever varav en inte nådde målen i SvA/MA. 2 Med anledning av nedläggning av delar av skolans verksamhet och därmed följande uppsägningar avslutades lärarnas arbetsår tidigare än planerat varför vissa av arbetslagens arbetsuppgifter inte kunde fullföljas. En sammanställning och analys av resultaten av Äp 3 samt eventuella förslag på åtgärder kommande läsår saknas ännu. 3 Eleverna betygssätts i sjutton ämnen. Tre elever hade alla betyg (3x17=51 betyg) Tre elever saknade ett betyg vardera (3x16=48 betyg) =99 betyg; möjligheten var att alla sex kunde fått alla sina sjutton betyg (6x17=102 betyg); 99/102=97% 6

8 Det bör här påpekas att undervisningen i Idrott och hälsa, inklusive simundervisning, är utformad så att den tillmötesgår de önskemål som ställs utifrån elevernas religiösa och kulturella bakgrund samtidigt som den uppfyller alla krav som de nationella styrdokumenten ställer. Viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Resursförstärkningar för att upptäcka och åtgärda brister i elevers kunskapsutveckling så tidigt som möjligt; resursförstärkningar för extra stöd åt elever i år 8 och 9 som riskerar att inte nå målen; tydligt strukturerad lärarledd bearbetning av texter även i andra ämnen än Svenska; strukturerad genomgång av glosor, begrepp och terminologi i samtliga ämnen; att se varje möte med eleverna som en möjlighet till språk och kunskapsutveckling; specialpedagog som arbetar både med enskilda elever och med grupper gärna i klassrummet under lektionerna; specialpedagogen handleder lärarna; lärarna kompetensutvecklas att bedöma orsaker till enskilda elevers bristande måluppfyllelse samt att formulera adekvata åtgärdsprogram. Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen Andel (%) negativa barn/ungdomar som svar 4 Måluppfyllelsen i elevenkät. År 3: i.u. År 3: 42 varierar mellan känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra År 5: 43 År 5: 16 olika åldersgrupper eller kränkta ska bemött av andra elever i År 8: 0 År 8: 22 minska varje år skolan Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andel (%) positiva svar 5 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar År 3: i.u. År 5: 29 År 8: 91 År 3: 66 År 5: 83 År 8: 55 Måluppfyllelsen varierar mellan olika åldersgrupper Skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden Målen är delvis uppfyllda. Åttornas negativa skillnad mellan 2011 och 2010 förvånar. Men statistiken kan spela ett spratt när det rör sig om så få elever i klassen. År 8 var nio elever under vårterminen och två av dem (22%) anser sig inte bli bra bemötta av andra elever. Förklaringen kan kanske ligga i en segdragen och svårlöst konflikt mellan några flickor i år 8 och år 7!? Det är arbetslagets och skolledningens uppfattning att det har varit ett ovanligt lugnt läsår på enheten för år 7-9 med god stämning och sammanhållning i elevgruppen bortsett från den tidigare nämnda konflikten i flickgruppen. 4 Svarsalternativ 1 och 2 5 Svarsalternativ 3 och 4 7

9 Även resultatet för år 3 ter sig illavarslande. Men också i den gruppen har olika konflikter mellan olika, och ständigt föränderliga konstellationer av flickor varit ständigt i fokus för a-lagets antimobbningsgrupp (AMG). AMG har schemalagda möte varje vecka samt vid behov; gruppen arbetar förebyggande, åtgärdande och uppföljande enligt skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling; AMG bedömer och beslutar om ett ärende ska anmälas formellt som ett kränkningsärende; viktigt arbete sker när tidiga signaler uppfattas om man griper in förebyggande; dessa sistnämnda loggförs men dokumenteras inte som formella kränkningar. Under läsåren 2010/2011 och 2009/2010 har antalet formella fall av kränkningar minskat. Samtidigt kan man se att aktiviteten i loggboken ökat. Detta kan tolkas som att personalen reagerar tidigt på signaler och att AMG:s förebyggande arbete varit framgångsrikt. Andelen elever som tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar är för låg och det är inte bra men det är svårt att dra en slutsats när vi inte vet hur pojkar respektive flickor svarat. Under de tio år skolan funnits har flickorna som grupp framstått som starka och självständiga. Den könsuppdelning/ -åtskillnad som finns på flera håll i den arabiska och islamiska kultursfären finns inte på Al-Mustafaskolan. All personal är medveten om att en av skolans uppgifter är att motverka traditionella könsrollsmönster. Vid frånvaro skall målsman meddela skolan; om så ej sker kontaktar klasslärare hemmet första frånvarodagen; föräldrar informeras om ogiltig frånvaro exempelvis om eleven uteblir helt eller delvis från skoldag eller om eleven avviker från skolan under skoldagen. Eftersom eleverna i F-6 åker till och från skolan med skolskjuts förekommer det ytterst sällan frånvaro i den åldersgruppen utan föräldrarnas vetskap. De äldre eleverna tar sig till skolan med kollektivtrafiken och därför är det, av säkerhetsskäl, viktigt att agera snabbt vid frånvaro. Om en elev har upprepad ogiltig frånvaro informeras målsman om skolplikt och förälders ansvar. Systematiskt skolk är inte vanligt bland skolans elever; vi har inte haft hemmasittare under läsåret; enstaka elever har periodvis haft oroväckande mycket ströfrånvaro och samtal har förts med dessa elevers föräldrar. Viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Upprätthålla kontinuitet i AMG:s arbete; synliggöra skolans arbete mot kränkningar för elever och föräldrar; ge etik och moral stor plats i profilämnet Islam. 8

10 Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande Andel (%) positiva svar 6 i elevenkät Fråga: Lärarna i min År 3: i.u. År 5: i.u. År 3: 58 År 5: 84 över sin skola tar hänsyn till År 8: i.u. År 8: 55 Målet är delvis arbetssituation ska elevernas åsikter öka Fråga: Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan År 3: i.u. År 5: 72 År 8: 82 År 3: 67 År 5: 83 År 8: 44 Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete År 3: i.u. År 5: 100 År 8: 100 År 3: 92 År 5: 100 År 8: 88 Målet är delvis Skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Målen är delvis uppfyllda. Vid klassråden, som vanligtvis hålls varannan vecka framför eleverna synpunkter och önskemål som diskuteras med klassläraren. Protokollet från klassrådet tas upp på a-lagets veckomöte och rektor informeras. I klassrådet tas även frågor upp som ska föras vidare till elevrådet. Det finns kännedom om och en positiv inställning till elevinflytande i lärargruppen men bristande kunskap om hur det omsätts i verksamheten. Olika lärare har i olika utsträckning gjort eleverna delaktiga i planering, val av arbetsformer och utvärdering. Det som tycks ha fungerat bäst är val av arbetsmateriel och arbetsmetod i år 3-6. Ämneslärarna har gått igenom målen för undervisningen med eleverna men uppföljning har inte gjorts tillsammans. Lärarna menar att eleverna är passiva och förutsätter att läraren ska ge direktiv och leda arbetet. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Enas i arbetslaget om vad elevinflytande är och hur det kan fungera i praktiken; diskutera detta med eleverna för att väcka intresse och göra dem aktiva; avsätt stödperson till elevrådet för att strukturera arbetet. 6 Svarsalternativ 3 och 4 9

11 Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Effektmål Bedömningsgrund Måluppfyllelse Antalet föräldrar vid Målet är inte skolans träffar ska Skolans bedömning: Antalet har minskat öka varje år Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Andel (%) positiva svar 7 i föräldraenkät Fråga: Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Siffror från 2010 saknas p g a för låg svarsfrekvens 2011: År 3: 77 År 5: 63 År 8: i.u. Eftersom siffror saknas från föregående års undersökning går det inte att bedöma måluppfyllelsen. Svarsfrekvensen bland föräldrar till år 8 var även i år för låg för att ge användbara siffror. Vi är inte nöjda med siffrorna för år 3 och 5 och hoppas att de ska öka nästa undersökning. De senaste åren har deltagandet vid föräldramöten sjunkit drastiskt. Ett sätt att tolka detta är att föräldrarna kommer främst till skolan när de vill rikta kritik mot något; att de uteblir kan då ses som ett tecken på att de flesta är nöjda med den verksamhet som bedrivs. På frågan Informationen om verksamhetens innehåll är bra ger 77% av föräldrar år3 och 82% av föräldrar år 5 positivt svar. De flesta föräldrar kommer till de terminsvisa utvecklingssamtalen och tar då tillfället i akt att framföra synpunkter och eventuell kritik. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Nytt försök att nybilda Föräldrarådet ; tydlig löpande information till föräldrarna om verksamheten, exempelvis månadsbrev från skolledningen; ny hemsida med regelbundna uppdateringar från skolledning/ huvudman M Vestergren 7 Svarsalternativ 3 och 4 10

12 Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 9 Ämne Andel (%) som nått målen 2011 Antal elever i år 9 9 Engelska 89 Matematik 100 NO 89 Svenska SVA 8 Antal elever 9 st. 67 Alla ämnesprov 86 8 Samtliga elever har annat modersmål än svenska och talar huvudsakligen detta språk i hemmet. 11

13 Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år 5 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån 2011 Antal elever i år 5 Engelska A: Samtala, tala 90 B: Lyssna, förstå (skriva) 63 CD: Läsa, förstå (skriva) 77 E: Skriva 90 Samtliga delprov engelska 73 Matematik A: Miniräknare, räknesätten 83 B: Längd, area, skala 83 C: Tid, statistik 75 D: Räknemetoder 83 Svenska SVA 9 Samtliga delprov matematik 83 A: Läsa, förstå litterär text B: Läsa, förstå sakprosa C: Berättande skrivuppgift D: Förklarande skrivuppgift E: Läsa, samtala Samtliga delprov svenska Antal elever 12 A: Läsa, förstå litterär text 50 B: Läsa, förstå sakprosa 67 C: Berättande skrivuppgift 91,5 D: Förklarande skrivuppgift 50 E: Läsa, samtala 67 Samtliga delprov svenska 50 Alla ämnesprov Samtliga delprov 69 9 Samtliga elever har annat modersmål än svenska och talar huvudsakligen detta språk i hemmet. 12