Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.

Transkript

1 Språkpolicy för Blomviks förskola, Fröviks förskola, Gubbabackens förskola, Gullviksborgs förskola, Hermodsdalsparkens förskola. Maryhills förskola, Professorns förskola och Stångbönans förskola i förskoleområde B Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år Syfte att detta dokument ska användas som underlag för uppföljning, utvärdering och fördjupning av språkutvecklingsarbetet på alla förskolor och skolor att alla ska behärska och äga det svenska språket som kommunikationsmedel muntligt och skriftligt att stödja alla barns språkutveckling i all verksamhet i förskola och grundskola i syfte att nå de nationella målen att lägga grunden för det livsvida lärandet att alla barn ska lämna skolan med en god självbild och ett gott självförtroende att verksamheten i förskolan och grundskolan ska genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt under hela dagen att öka vårdnadshavares engagemang och förståelse för barnets språkutveckling och lärande att barn som är flerspråkiga med lätthet ska kunna röra sig mellan sina olika språk och kulturer att flerspråkighet ska ses som en tillgång Bakgrund I Fosie, som är Malmös största stadsdel, bor ca människor. Av dessa är 46 % födda i utlandet och 23 % är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. I Fosie möts människor från många olika länder och kulturer. Denna mångfald innebär stora utmaningar men även möjligheter. Fosie är den stadsdel som tar emot flest invandrare. 93 nationaliteter är representerade. Stadsdelen har såväl villabebyggelse som hög- och låghus med både bostadsrätt och hyresrätt. En del av stadsdelen ligger i ett socioekonomiskt hårt belastat område präglat av utanförskap. Förvärvsfrekvensen i stadsdelen är något lägre 49,3 % än genomsnittet i hela Malmö. De flesta av barnen i Fosie i åldern 0-16 år har utländsk bakgrund. På vissa skolor gäller det mer än 90 % av barnen. När det gäller elever som saknar behörighet att söka till gymnasiet är andelen ca 30 % mot ca 10 % i Sverige.

2 Förhållningssätt i förskola och skola Omgivningens förhållningssätt och samspelets betydelse i alla utvecklings- och inlärningssituationer kan inte nog betonas. Mänskliga relationer är nyckeln till lärande. Interaktionen i förskola och skola mellan pedagog/vuxen och barn/elev eller mellan barnen/eleverna är mycket mer avgörande än någon specifik undervisningsmetod/pedagogik. De vuxna i skolan ska vara goda förebilder. Om barnet/eleven inte känner trygghet i förskolan/skolan är det heller inte mottagligt för någon form av lärande. Barnet/eleven ska ges möjlighet att utveckla både sin sociala och tankemässiga kompetens. Ett tillåtande klimat skapar tillfällen för barnet/eleven att växa som individ och lämna skolan med en god självbild. När ett barn eller en elev upplever att föräldrar, förskola/skola och barn/elev samverkar med varandra, utvecklas en inre trygghet och en självtillit, vilket är egenskaper som sedan följer med resten av livet. Ett transkulturellt förhållningssätt ska råda för att gynna en allsidig utveckling. När det gäller språkutvecklingen betyder det att personalen bejakar och aktivt stödjer barnens flerspråkiga och flerkulturella utveckling. Språkutveckling Att utveckla språk och att kommunicera med tal är hos människan en unik medfödd förmåga. Barn tillägnar sig det första språket på samma sätt oavsett vilket språk det gäller. Språk är inte bara ett oumbärligt hjälpmedel för kommunikation, lärande och tänkande utan är också en betydelsefull del av vår personlighet, vår identitet och grupptillhörighet. Språkutveckling är en process som pågår hela livet, men den mest intensiva perioden är i den tidiga förskoleåldern. Språk utvecklas genom ett behov av att interagera med omgivningen. Det gynnas av ett nära samspel med andra och fördjupas och breddas då barnet får ett allt större behov att kommunicera och samspela í alltmer komplexa sammanhang. Språket utvecklas genom olika uttryckssätt och upplevelser i samspel med människor och andra aktörer, till exempel litteratur, bilder, materiella ting. Genom kulturformer och aktiviteter lär sig barnet hur man använder och kan använda språket. Språket måste användas för att vidmakthållas och utvidgas, och därför är det av största vikt att utnyttja varje tillfälle till språkutveckling för det enskilda barnet. Leken har stor betydelse för barns språkutveckling. Här bearbetar och uttrycker barnen sina upplevelser och intryck på ett lustfyllt sätt. I leken tränar barn sin föreställningsförmåga. Utan den förmågan får barnen svårt att läsa eller lyssna på en saga. Leken kan ses som ett symbolspråk som har mycket gemensamt med talspråket. I förskoleåldern blir barn språkligt medvetna och upptäcker skillnaden mellan språkets form och dess innehåll. Det är av största vikt att barn/elever får tillgång till ett rikt språk genom att förskolan/skolan medvetet arbetar med språket i olika uttrycksformer i syfte att bredda

3 och fördjupa kommunikationsförmågan. Detta sker i meningsskapande, utforskande och undersökande sammanhang över alla ämnesgränser. Rik tillgång till olika media gynnar läs- och skrivutvecklingen. Att få växa upp i en flerspråkig miljö är en stor tillgång för ett barn. En välutvecklad flerspråkighet har positiva effekter på barns språk- och kunskapsutveckling samt deras kreativitet och förmåga att tänka och förstå. Det påverkar andraspråksinlärningen positivt. Modersmålet/-en och det svenska språket bör utvecklas parallellt för att på så sätt stödja varandra. Om varken modersmålet eller andraspråket utvecklas tillräckligt ger detta negativa konsekvenser för såväl den intellektuella som den kognitiva utvecklingen. Modersmålet behövs i interaktion med vårdnadshavare, släktingar och medlemmar av den egna språkgruppen för att få tillgång till det egna kulturarvet och för att barnet ska kunna utveckla en stark identitet. Den flerspråkiga inlärningen följer i stort sett samma mönster som den enspråkiga utvecklingen. Antalet likheter är större än antalet olikheter, men utvecklingstakten kan skilja sig åt. Språken konkurrerar inte med varandra. Forskning visar att barn som kommer i kontakt med ett andraspråk innan års ålder, har goda förutsättningar att utveckla flerspråkighet. Det är då oerhört viktigt att det finns förutsättningar och stimulans i den vardagliga verksamheten så att samtliga språk utvecklas. Modersmålsundervisningen spelar stor roll för utvecklingen av både modersmålet och svenska språket och den har betydelse för kunskapsinhämtningen och för utvecklingen av en trygg, etnisk identitet. Det är en självklarhet att man lär sig bättre om kunskap förmedlas på det språk man förstår. Strategier Strategierna nedan gäller för all verksamhet. Varje förskola/skola måste sedan själv i arbetslaget eller liknande diskutera hur man ska arbeta vidare med strategierna i språkpolicyn för att nå målet. Ledningen ansvarar för att arbetet med språkutveckling genomsyrar hela verksamheten och att språkpolicyn för Fosie därmed hålls levande. Arbetet ska beskrivas och värderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Nyanställd personal ska informeras om språkpolicyn och vikten av att följa densamma. att personalen stimuleras till såväl reflektion som pedagogiska diskussioner kring barns/elevers språkutveckling såväl i arbetslagen som mellan de olika förskolorna och skolorna att den gemensamma satsningen på kompetensutveckling i språkutveckling, läsutveckling och i svenska som andraspråk för personal och ledare vid alla förskolor/skolor fortsätter. Samverkan med högskola och andra institutioner ska utvecklas. att skapa miljöer som stimulerar och inspirerar barnet/eleven oavsett språklig mognad.

4 Ledningen ska verka för att barn/elevantal, personaltäthet och lokaler anpassas efter barns/elevers olika behov för att språket ska kunna utvecklas att flerspråkig personal med pedagogisk kompetens och med goda kunskaper i svenska och modersmålet anställs att ett väl fungerande skolbibliotek finns på varje skola och i möjligaste mån görs tillgängligt för förskolor i närområdet, samt att det finns ett rikt utbud av skönlitteratur, faktaböcker och IKT på alla förskolor och skolor. Litteraturen ska finnas på svenska samt, så långt det är möjligt, på andra modersmål som är representerade på skolan. att modersmålet löper parallellt med svenskan i förskola, förskoleklass och i skola, liksom att eleven får studiehandledning av modersmålsläraren på modersmålet i skolan. En förutsättning för att samarbetet med modersmålsläraren ska fungera tillfredsställande är att vederbörande har god kompetens i både svenska och modersmålet samt relevant pedagogisk utbildning. Skolledningen ska verka för att schema, lokaler och modersmålslärarnas tillhörighet möjliggör detta samarbete. att modersmålslärare för de större språkgrupperna tillhör rektorsområdet, så att samarbetet mellan skolans pedagoger och modersmålsläraren blir naturligt. Betoningen ska ligga på lärarnas betydelse för barnets/elevens möjligheter att lära sig det svenska språket. att föräldramöten angående språkutveckling och föräldrarnas viktiga roll i denna anordnas. Vid dessa möten ska ämnet Svenska som andraspråk samt modersmålets betydelse för språkutvecklingen betonas. att föräldragrupper skapas i förskolan och i skolan för att väcka intresse och medvetenhet kring barns utveckling och vardag hos föräldrarna (ex COPE) Pedagogen ansvarar för att hela verksamheten genomsyras av ett språkmedvetet arbetssätt. Varje pedagog i skolan ska vara medveten om att samtliga lektioner är viktiga för språk- och kunskapsutvecklingen, oavsett vilket ämne det gäller. att arbetet med barnets/elevens begrepps- och språkutveckling sker målmedvetet och genomsyrar allt. Detta arbete måste hela tiden finnas med i barnets/elevens vardag. De dagliga aktiviteterna och rutinsituationerna måste göras språkutvecklande, då språkutveckling inte sker genom punktinsatser utan genom att man bygger in ett språkmedvetet arbetssätt i det vanliga arbetet i förskola och skola. Genom lekar och andra upplevelser får barnen/eleverna mycket att kommunicera kring, vilket leder till språklig utveckling. att arbetet på förskolan, liksom när det gäller den egna undervisningen i skolan, sker efter de språkpedagogiska principerna: begriplighet, sammanhang, språkbruk. Barnen/ eleverna måste ges ökat talutrymme. Det är då viktigt att ha en medvetenhet kring genusfrågor. att språkarbetets integration ska vara synligt i förskolans systematiska kvalitetsarbete och i skolans upprättade lokala pedagogiska planer (LPP).

5 att barnets/elevens språkutveckling dokumenteras såväl i förskolan som i skolan. I skolan sker dokumentationen i den individuella utvecklingsplanen (IUP). att elevens läs-, skriv- samt språkutveckling följs upp. Nya språket lyfter och Språket på väg ska användas vid avstämning av läsutvecklingen, om möjligt även på modersmålet. Pedagogen ska sträva efter att varje elev har en åldersadekvat läsutveckling och ansvara för att det material som används utvecklar barnets läsnivå. att ett underlag för språkplaneringssamtal finns på varje förskola. Förskolan har möjlighet att själv utarbeta detta material. Ett exempel på ett sådant underlag kommer att finnas hos specialpedagogerna. Detta ska användas i utvecklingssamtalen i förskolan och i förskoleklassen samt vid övergången till år 1, för att fokusera på språket för alla elever. att en broschyr som informerar om modersmålets betydelse och föräldrarnas viktiga roll i barnets/elevens språkutveckling finns tillgänglig för alla föräldrar. I en värld utan kommunikation uppstår inget språk Leif Strandberg Henric Kahlmeter, Barn- och ungdomschef i Fosie