Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet"

Kerstin Isaksson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet

2 Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler

3 Kartläggning Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda men ändå frihet äger, Hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär. Stig Dagerman

5 Skolinspektionen

6 Resultat Stora skillnader System och strukturer saknas Eldsjälar Behandlas som grupp Schablonmässig placering Kommer efter i sina ämnesstudier

7 Elever som kommer till Sverige efter skolstart har svårare att nå målen.

8 Framgångsfaktorer Kartläggning Planering Förväntningar Samverkan Studiehandledning Språkutvecklande ämnesundervisning Involvera föräldrar/vårdnadshavare Individer

Förberedelseklass - 2016 Eleven ska alltid få en placering i en ordinarie undervisnings-grupp Endast delvis undervisning i förberedelseklass Geografisk placering av

9 Förberedelseklass Eleven ska alltid få en placering i en ordinarie undervisnings-grupp Endast delvis undervisning i förberedelseklass Geografisk placering av förberedelseklassen En tidsbegränsad undervisningsform fortlöpande bedömningar om eleven kan följa undervisningen i ett ämne i ordinarie undervisningsgrupp Högst två år

11 Rektors beslut Kunskaper Personliga förhållanden Ålder

12 Steg 3

13 Kartläggning steg 3 skolämnena

14 Varför steg 3? Självkänsla Förväntningar Relevant stöd Skolan efterfrågar kunskaper Inblick i den svenska skolan

15 Höga förväntningar Låga förväntningar Mycket stöd Utveckling Trygghet Lite stöd Frustration Uttråkning Gibbons 2010

16 Resurs för måluppfyllelse!

17 Material i steg 3 Lärarhandledning Uppgifter Bilder Observationsscheman Sammanfattning av kartläggning

18 Förutsättningar Genomföres av ämneslärare och tolk Elevens starkaste språk Elever i ålder motsvarade åk 4-9 kartläggs Max 70 minuter i varje ämne

19 Lgr11 - kursplanerna Förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav Alla förmågor prövas i ämnet som helhet Ej underlag för betyg

20 Förmågor i Lgr 11 i NO Granska information, kommunicera och ta ställning Systematiska undersökningar Beskriva och förklara

23 Överväganden Alternativ Börja i situationen och precisera sedan Samma startpunkt för olika åldersgrupper Alla ska ha möjlighet att säga något Locka fram kunskaper, men ändå på allvar Kulturell kontext

24 Teman i NT-kartläggningsmaterialet Biologi Fysik Kemi Teknik Ekologi Energi Mat och kemi i vardagen Människokroppen Genetik och evolution Kraft och rörelse Materia Konstruktioner Utveckling Universum Kretslopp Praktisk övning

29 Observationsschema berättar förklarar beskriver

31 Överväganden Alla ska ha möjlighet att säga något Locka fram kunskaper, men ändå på allvar Kulturell kontext Börja i situationen och precisera sedan Samma startpunkt för olika åldersgrupper

32 Startpunkter Bilder Filmer Föremål Experiment Situation val av mat, avfallshantering, lekplats

35 Flexibel användning Enskilt grupp Delar av eller hela ämnet Tidpunkt Sammanhang

36 Utmaningar Heterogen grupp Kontexten Samtalet Organisation Trygghet Tolkning Användning av resultat

37 Tolkning Vems röst Tolkning översättning Vem kartlägger

38 Många olika begrepp, teorier och processer används i uppgifterna Biologi Art Nedbrytning Syre Näringskedja Näringsväv Undersökning Fysik Sluten krets Ljusstråle Energi Kraft Friktion Teknik System Komponent Hållfasthet Styrning Reglering

39 Dokumentation och Sammanfattning

40 Och sedan? Planering av vilka ämnen/områden eleven ska läsa och när Planering av studiehandledning Eleven som resurs. Vilka erfarenheter och kunskaper kan den bidra med? Planering av undervisning av grupp

41 Utprövning och kvalitetsgranskning Utprövningar av uppgifter med elever av hela ämnen - vi och referensskolor Referensgrupper med lärare och lärarutbildare Expertgrupp med språkvetare och mottagningsenheter Skolverket

42 Elever i utprövningarna Elever som pratar svenska Nyanlända elever med tolk/modersmålslärare Land /länder och språk Kön Ålder Skolgång Ort

43 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap. (Lgr11. Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag)

44 MODULER

45 Moduler Kollegialt lärande ler/nt/alla/alla Didaktiska perspektiv Handledarguider

49 Moduler Kollegialt lärande ler/nt/alla/alla Didaktiska perspektiv Handledarguider

50 Varför utveckla undervisning? Lgr11 Elevernas kompetenser Elevernas intresse

51 Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska information, kommunicera och ta ställning 2. genomföra systematiska undersökningar 3. använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället och inuti människan)

52 Roberts Vision 1 Vision 2

53 Varför utveckla undervisning? Lgr11 Elevernas kompetenser Elevernas intresse

54 Intresse för naturvetenskap Under grundskolans senare årskurser avtar både flickors och pojkars intresse för naturvetenskap samtidigt som de känner sig mindre duktiga i dessa ämnen. Det omvända gäller för många andra skolämnen. (Lindahl, 2003 Osborne, Simon & Collins, 2003).

56 Framgångsrikt kollegialt lärande Tid Expertis Stöd från skolledning Lärare engagerade i lärprocessen Föreställningar utmanas Diskussioner

57 Välkommen till workshop! Anna Didriksson Malin Edin Margareta Ekborg

Relevanta dokument

Statistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer