Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Transkript

1 Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i nio år. Vi går till exempel.två år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden (Bunar, 2015, s 60)

2 Dialogmöte om kartläggning - nyanlända elevers lärande Mål för dagen: tillsammans med andra ta del av det nationella kartläggningsmaterialet få fördjupad kunskap om hur kartläggningsmaterialet kan användas för planering av undervisning och årskursplacering samtala om mottagande av och lärande hos nyanlända elever diskutera dina erfarenheter och ta del av arbetssätt från andra skolor betydelsen av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ta tillfället i akt att skapa nätverk.

3 Bakgrund Innehåll Nuläge och erfarenheter Ta del av och samtala om kartläggningsmaterialet kopplat till utvecklingsarbetet på skolan - inför kartläggningen - under kartläggningen - efter kartläggningen Samtal om uppföljning och fortsättning

4 I-dialog Utse en sekreterare per bord Datorerna är låsta, frågor skickas till er när det är dags Diskutera i gruppen och skriv sedan in svaret i datorn, glöm inte att trycka på Send Räck upp handen om du har frågor

5 Presentation och nuläge Namn och skola Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag på din skola?

6 I-dialog, testfråga Hur många nyanlända elever finns på era skolor sammantaget? Gruppen skriver in svaret. Tryck därefter på Send.

7 Studier har visat att De nyanlända eleverna förlorar kunskaper och tid. En organisatorisk lösning passar inte alla. Studiehandledning en central resurs för lärande. Alla lärare behöver förutsättningar och kompetens kring nyanlända elevers lärande.

8 Fem framgångsfaktorer Skyndsam kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till. Studiehandledning på modersmålet. Parallell språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Gemensamma strategier på skolan. Ansvaret ska inte lämnas till enskilda lärare.

9 Lagändring, 1 januari 2016, i korta drag Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.

10 Fortsättning, lagändring Kartläggning av elevens skolgång och kunskaper görs inom två månader efter att eleven tagits emot i skolan. Senast två månader efter mottagandet ska rektor fatta beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Föräldrar kan yttra sig men inte överklaga. Begreppet och formen förberedelseklass införs i skollagen så att nyanlända inte hanteras inom ramen för skrivningar om särskilt stöd.

11 Fortsättning, lagändring Eleverna får delvis undervisas i förberedelseklass i max två år. Prioriterad timplan införs varvid undervisningstiden under begränsad tid (max ett år) kan omfördelas mellan olika ämnen till förmån för undervisning i svenska/svenska som andra språk.

12 Utgångspunkt i Lgr 11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag)

13 Resursperspektiv elevens styrkor årskursplacering Kartläggning undervisningsgrupp planera undervisningen elevens utvecklingsbehov

14 Resursperspektiv Eleven har redan strategier för att lära i handling och genom samtal och är bra på att minnas utan att använda skrift. Eleven är van vid att förmedla sina kunskaper muntligt och förstår skriftens funktion genom att andra människor läst och skrivit för dem eller tillsammans med dem. Eleven har tidigare lärt sig flera språk utan att använda skrift. (fritt ur, Alver & Lahaug i Franker, 2013)

15 Kartläggningsmaterialet Nationellt material som vänder sig till de obligatoriska skolformerna men som också kan användas i gymnasieskolans språkintroduktion Främja rättssäkerhet och likvärdighet i enlighet med skollagens bestämmelser om en likvärdig utbildning Kartläggning av elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor i ett pedagogiskt syfte (ej personuppgifter, hälsa, kost etc) Kartläggningen är en process som är organiserad i flera steg (steg 1, 2 och 3)

16 Kartläggningens innehåll och upplägg

17 MATERIALETS STRUKTUR INFORMATIONSMATERIAL FÖR REKTORER OCH LÄRARE Steg 1 Steg 2 Steg 3 Elevens bakgrund och erfarenheter Lärarhandledning Samtals- och dokumentationsunderlag Litteracitet Lärarhandledning Uppgifter Samtals- och dokumentationsunderlag Översättningar Numeracitet Lärarhandledning Samtals- och dokumentationsunderlag/uppgifter Ämneskartläggning Fortsatt kartläggning i ämnen Lärarhandledning Uppgifter Bilder Dokumentationsunderlag Underlag för bedömning Kartläggningsprofil Sammanfattning BESLUT Placering inom två månader Planering av undervisning Vidare planering av undervisning

18 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever

19 Förutsättningar - processer - resultat Inför kartläggningen Under kartläggningen Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever Efter kartläggningen

20 Nuläge och erfarenheter Exempel på frågor: Hur organiseras mottagandet av nyanlända elever i din kommun? Hur ser mottagandet ut för nyanlända elever på din skola? Vilken personal är involverad? Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag? Hur tillvaratas information från kartläggningar som underlag för årskursplacering och planering av undervisningen? Vilken undervisningspraktik möter eleverna på din skola? Språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt? Rådande attityder och förhållningssätt på din skola? Utifrån ovanstående frågor: Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas?

21 Steg 1 Syfte, att tillsammans med steg 2, utgöra ett underlag för bedömning av i vilken årskurs och i vilken undervisningsgrupp en nyanländ elev ska placeras ge underlag för att planera undervisningen utifrån elevens förutsättningar och behov samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas

22 Kartläggningssamtalen sker i nära anslutning till elevens ankomst till skolan är beräknat till max 70 min/samtal genomförs av den mest lämpade personalen sker på elevens starkaste språk fångar elevens egen uppfattning vårdnadshavare deltar om möjligt sammanfattas i en kartläggningsprofil

23 Steg 1, kartläggningsprofil Studera och samtala med varandra om de fyra frågeområdena i kartläggningsprofilen, steg 1. Språk, Tidigare skolgång, Erfarenheter och intressen Förväntningar

24 Kartläggningssamtal, film steg 1 Exempel på faktorer (inför, under och efter) som kan vara av betydelse för kartläggningssamtalet: - Lärarens förberedelse - Samarbete med tolk på plats/ tolk via telefon - Information till elev och vårdnadshavare - Attityd och förhållningssätt hos kartläggaren gentemot elev, vårdnadshavare och tolk - Kartläggningssamtal, inte test/provtillfälle - Hur samtalet avslutas och vad som ska hända efter samtalet

25 I-dialog, fråga 1 Samtala i gruppen om kartläggningssamtalet i filmen. I dialog: Formulera tre faktorer som ni anser är av betydelse för ett kvalitativt kartläggningssamtal.

26 Syfte Steg 2, litteracitet och numeracitet Kartläggning av elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och matematiskt tänkande (numeracitet) ska tillsammans med steg 1 utgöra ett underlag för bedömning av i vilken årskurs och i vilken undervisningsgrupp en nyanländ elev ska placeras ge underlag för att planera undervisningen utifrån elevens kunskaper, förutsättningar och behov

27 Elever med funktionsnedsättning Kartläggningsmaterialet kan anpassas på det sätt som är lämpligt för den enskilda eleven, exempelvis genom att: - Ge mer tid och dela upp samtalet på flera tillfällen - Anpassa texter och frågor - Förstora upp texter och bilder, förstärka färger och kontraster - Läs upp texterna och beskriva bilderna - Läsa in texterna i förväg i Daisy-format

28 Steg 2 Elevens skriftspråksanvändning (litteracitet) Begreppet litteracitet används som ett överordnande begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift (läsande, skrivande, högläsning och diskussion om texters innehåll). Det som prövas i uppgiften är: Läsprocesser Återberättande Förmågan att resonera och motivera ståndpunkter

29 Steg 2, Litteracitet Materialet är uppdelat för: Elever som har liten eller ingen erfarenhet av eget läsande och skrivande (grundläggande litteracitet) Elever som läser och skriver Materialet består av: Lärarhandledning, samtalsunderlag (1-3), bilder, läsförståelseuppgifter (textpaket 1-3), och kartläggningsprofil.

30 Steg 2, Litteracitet Uppgifterna finns för närvarande på: arabiska, bosniska-kroatiska, dari, engelska, franska, kurdiska (sorani och kurmanji) pashto, polska, serbiska, somaliska, thai och tigrinja. (Det finns inga skrivuppgifter p.g.a. tids- och bedömningsaspekter)

31 Steg 2, Litteracitet Textpaketen (1-3) innehåller olika texttyper: - Läroböcker - Tidningar - Webbsidor - Berättande Flera av texterna innehåller bilder, diagram eller figurer där eleven måste kunna tolka icke-löpande text för att kunna svara på läsförståelsefrågorna Läsförståelsefrågorna prövar elevens förmåga att läsa: - På raderna, mellan raderna och bortom raderna

32

33 Steg 2, Litteracitet Kartläggningen genomförs i första hand på elevens starkaste skolspråk men den kan också genomföras på olika språk. Eleven kan t.ex. svara på muntliga frågor på ett språk men läsa texterna och svara på de skriftliga uppgifterna på ett annat. Elevens ålder, skolbakgrund och övriga uppgifter från Steg 1 avgör vilket textpaket som det kan var lämpligt att börja med. Det är viktigt att eleven får göra flera uppgifter och får möjlighet att visa sin förmåga på högsta möjliga nivå.

34 Steg 2, Litteracitet 1. Ta del av utdraget ur lärarhandledningen. Läs särskilt noga sista stycket om vad läsförståelsefrågorna prövar. 2. Läs texten Lejonet och räven och studera frågorna som hör till texten och hur de kan visa på elevens förmåga att läsa på, mellan och bortom raderna.

35 I- dialog, fråga 2 Ta del av och samtala om samtalsunderlag 1 och kartläggningsprofilen. I-dialog: Ge exempel på hur elevens styrkor (resursperspektiv) kan formuleras i kartläggningsprofilen utifrån samtalsunderlaget.

36 Steg 2 Elevens användande av matematiskt tänkande (numeracitet) Det finns två kartläggningsmaterial för numeracitet, ett för elever 6-8 år, och ett för elever 9 år och äldre.

37 Steg 2 numeracitet Prövar elevens förmåga att: lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar Samtals- och dokumentationsunderlaget för elever 6-8 år omfattar taluppfattning och talföljder. För elever 9 år och äldre ingår också rumsuppfattning, geometri och uppskattning, samt sortering och proportionalitet.

38

39 I-dialog, fråga 3 Kopierat finns exempel på bedömningar av numeracitet med hjälp av samtals- och dokumentationsunderlag samt hur bedömningarna kan vägas samman och föras över till kartläggningsprofiler. Uppgift: Gruppen väljer och studerar materialet för elever 6-8 år eller för elever 9 år och äldre (exempel 1 och 2). I-dialog: Formulera två faktorer som ni anser vara av betydelse för kartläggningen av numeracitet.

40 Kartläggningens innehåll och upplägg

41 Steg 3 Syfte: Att få information om elevens ämneskunskaper. Utgöra ett stöd för ämneslärare och övrig skolpersonal för att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne.

42 Genomförandet av steg 3 Kan påbörjas inom de två första månaderna, parallellt med steg 1 och steg 2, eller genomföras i ett senare skede i respektive ämne. Kan med fördel påbörjas i de ämnen som eleven i steg 1 har uttryckt att hon eller han har intresse för eller där eleven har visat prov på kunskaper.

43

44 Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv Utvecklingen av det svenska vardagsspråket förutsätter rika möjligheter till språklig interaktion i större och mindre grupper med kamrater som har nått längre i svenska. (Axelsson, 2015, s 22) Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning. (Haijer, 2012, s 11)

45 Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv Med ett nära samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk kan de nyanlända eleverna nå skolframgång. (Axelsson, 2015, s 22)

46 I-dialog, fråga 4 Gruppen tar del av de kopierade utdragen i ämnena historia eller biologi. Diskutera hur undervisningen i ämnet biologi eller historia kan utformas så att hänsyn tas till både ämnesmässiga mål och språkfärdighetsmål. I-dialog: Gruppen ger exempel på arbetssätt i undervisningen som främjar såväl språk- som kunskapsutveckling i ämnet.

47 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever

48 Nuläge och erfarenheter Exempel på frågor: Hur organiseras mottagandet av nyanlända elever i din kommun? Hur ser mottagandet ut för nyanlända elever på din skola? Vilken personal är involverad? Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag? Hur tillvaratas information från kartläggningar som underlag för årskursplacering och planering av undervisningen? Vilken undervisningspraktik möter eleverna på din skola? Språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt? Rådande attityder och förhållningssätt på din skola? Utifrån ovanstående frågor: Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas?

49 Inför kartläggningen Vilka förutsättningar och processer behöver du tänka igenom inför kartläggningen på din skola? Exempel på frågor: På vilka olika sätt kan all personal på din skola bli förtrogen med kartläggningens syfte? Övriga berörda? Möjligheter och utmaningar? Vem/vilka är lämpliga att genomföra kartläggningen på din skola av: - steg 1 - steg 2 - steg 3 Vilka olika professioner behöver samverka inför kartläggningen? På vilka olika sätt kan eleven och vårdnadshavare få del av syftet med kartläggningen? Vilka övriga förutsättningar kan ha betydelse för att eleven och vårdnadshavare ska kunna delta i kartläggningen på ett gynnsamt sätt?

50 Under kartläggningen Vilka förutsättningar och processer är av betydelse för genomförandet av kartläggningssamtalet? Exempel på frågor: Reflektera över betydelsen av kartläggarens - attityder och förhållningssätt, samt - förmåga att leda samtal för att eleven ska kunna visa sina erfarenheter, förmågor och kunskaper? Elevens roll? Vårdnadshavarens roll? Tolkens roll och samverkan med kartläggaren? Vad kan ytterligare behöva beaktas under kartläggningssamtalet?

51 Efter kartläggningen Vilka förutsättningar krävs och vilka processer behöver äga rum efter kartläggningen? Exempel på frågor: Vilka rutiner och processer behövs för att säkerställa att informationen från kartläggningssamtalen ger underlag för placering i årskurs och undervisningsgrupp? Vilken övrig information om eleven utöver kartläggningen kan behöva vägas in i beslutet? Vilka personalgrupper kan bistå med övrig information? Hur delges elev, vårdnadshavare och berörd personal informationen från kartläggningen? Hur säkerställs det att informationen från kartläggningen tillvaratas i planering av elevens undervisning? Vilka olika insatser och stöd kan bli aktuella?

52 I-dialog, fråga 5 Studera de exempel på frågor som finns under rubrikerna inför, under och efter kartläggningen. Samtala med varandra och utbyt erfarenheter om era respektive skolors utvecklingsbehov. I-dialog: Gruppen formulerar, till respektive rubrik, något utvecklingsområde som gruppen finner särskilt angeläget att uppmärksamma. Inför kartläggningen Under kartläggningen Efter kartläggningen

53 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever I-dialog, fråga 6. Uppföljning: Vad tar ni särskilt med er från dagen? Fortsättning: Vilka behöver ni kontakta när ni kommer tillbaka till ert arbete och varför?

54 Fortsatt information finner du på

55 Skolverkets experter nås på telefon och e-post Huvudmän och rektorer kan ringa eller maila Här ger experter råd och vägledning om hur man kan skapa en organisation för att ta emot nyanlända elever. Det kan också handla om att reda ut vad lagar och regler säger och vem som ansvarar för vad i arbetet med nyanlända elever.

56 Lycka till med det fortsatta arbetet med mottagande av och undervisning för våra nyanlända elever!