Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen
|
|
- Stefan Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson, verksamhetschef (modersmålsundervisning/studiehandledning i grundskola, särskola, gymnasium) 45 modersmålspedagoger 80 modersmålslärare Nästan40 språk asa.svensson3@linkoping.se
3 Vad säger styrdokumenten om modersmålslärarens roll? Kartläggningen ska vara bred och göras stegvis. Kartläggningen ska vara en del av undervisningen För att få en så god bild som möjligt av elevernas kunskaper krävs samarbete mellan klass/ämneslärare samt modersmålslärare/studiehandledare Kartläggning sker i ämnesundervisning genom studiehandledning och i modersmålsundervisning.
4 Förutsättningar att lyckas! Modersmålsläraren behärskar elevens språk och har kännedom om hemlandets skolsystem. Eleven får uttrycka tankar och kunskaper via modersmålet. Eleven får visa förmågor och kunskaper på ett djupare plan Ämnesläraren har huvudansvaret för ämnet, men båda är väl insatta i kursplanerna. Samarbete i planering, genomförande och uppföljning.
5 Kartläggning av bakgrundsfaktorer Bakgrund förälder Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Bygga broar mellan hem och skola Bakgrund elev Förtroende och relation Språkbärare Lyhördhet Kultur/kontext Lyssna på språket - språkanvändning - språkutveckling
6 Kartläggning av ämneskunskaper Modersmål Erfarenheter och tankar om modersmålet Bas (uttal, grammatik, ordförråd) Utbyggnad (tala, läsa, skriva, ordförråd, grammatik, funktionellt språk) Tala, lyssna, samtala 1,2 Läsa 1,2,3,4 Skriva 1,2,3 Strategier och metaspråk Texthäften Arabiska, BKS, engelska, persiska, romani, somaliska, sorani, thailändska Ytterligare10-tal språk är på gång Övriga ämnen Samarbete mellan ämneslärare och modersmålslärare
7 Kartläggning av läsförmågan Arash Hassanpour Modersmålslärare, studiehandledare Kurdiska, persiska, dari
8 Portfolio Syfte Kriterier Vad är syftet? Utifrån Lgr11 Elev och Lärare Elevarbeten Utvärdering Innehåll
9 Kartläggningsmaterialet modersmål Grundmaterialet Övningar Undervisningssituation Kartläggning
10 Observation under diskussion och vid läsningen Vad observerar läraren under läsningen och efter att ha lyssnat på inspelningen? Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.
11 Dokumentation Dokumentationstabell Ämne: modersmål Rubrik: flyt i läsningen och grammatik Elevens namn: Datum: Lärarens kommentarer om elevens vardags och kunskapsrelaterade språk på modersmålet. Eleven har ett relativt gott flyt i läsningen och läser med inlevelse. Eleven använder fördjupad grammatik i det talade språket och utrycker sig med längre meningar till exempel, när, och, men eleven deltar i samtal och gör sig förstådd och utvecklar samtal om vardagliga ämnen och berättar innehållsrikt.
12 Bedömningsverktyg Flytt i läsning H2013 V2014 Läser vanliga ord med automatik Läser enkla meningar med flyt, säkerhet och förståelse Läser lite svårare och längre meningar med flyt, säkerhet och förståelse Korrigerar fel läsning spontant
13 Kartläggning i praktiken Sarah Tykesson Modersmålslärare i Engelska sarah.tykesson@linkoping.se
14 Omfattning Inom Linköpings kommun har jag i höst - 46 elever - 9 skolor - 8 handledningar - Elever från olika delar av engelsktalande områden
15 2 praktiska kartläggningsexempel (Aktuella handlingar utplockat från den senaste månaden) Exempel 1 - Amerikansk-engelsk elev i årskurs 6 (ska betygsättas) Utdrag från skriftligt prov
16 Delåtgärd Sammanfattning Eleven behöver kartläggas i NO Studiehandledning som tillåter eleven att resonera kring sina tankar och svar är nödvändig.
17 Exempel 2 - Elev från Tanzania i gymnasieklass år 3 Särskild prövning för att fastställa elevens kunskap i modersmål. Källa: Linköpings kartläggningsmaterial s.5 och 10 Som hjälpmedel och inspiration har det använts innehåll från Linköping kommuns Kartläggningsmaterial.
18 Observation och kartläggning Sammanfattning I grunden har vi redan idag ett bra material som delvis kan användas till särskild prövning. Syftet med den här metoden är att eleven ska motiveras till att uttrycka sig muntligt Svagheter identiferades Men, i det här fallet bedömdes eleven ha tillräcklig kunskap för att delta i modersmål (engelska) gymnasienivå.
19 Pedagogisk kartläggning av en nyanländ elev i matematik Naghada Ghafour Modersmålslärare, studiehandledare i arabiska
20 Taluppfattning och tals användning Delar upp helheter i olika antal delar 3. Beskriver och namnger delarna som bråk 4. Förstår och beräknar procent 5. Anger siffrornas platsvärde i decimaltalsiffror 6. Avrundar tal 7. Förklarar samband mellan bråk, decimaltal och procent 8. Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer
21 Bra att tänka på! Det är viktigt att försöka ta tillvara elevens erfarenhet av matematik i vardagen och bygga vidare på dessa kunskaper Diskutera med eleverna när bråk används i vardagen så att eleverna får anknyta till sin verklighet. Då bråk kartläggs kan man utgå från t.ex. uppdelning av en pizza, en tårta eller liknande, vilket många har erfarenhet av. Uppmana eleven att rita egna bilder till bråk.
22 Taluppfattning och tals användning 2 Övning: att räkna med procent, bråk och decimaltal Instruktioner till eleven: 1. Skugga en fjärdedel av dessa figurer. Beskriv hur du går tillväga när du avgör hur du ska skugga. 2. Gör egna figurer och skugga en viss del. Byt uppgift med en kamrat och beräkna hur stor del av figuren som ar skuggad.
23 Elevens lösningar på svenska:
24 Elevens lösningar på modersmålet
25 Fortsättning på övningen: 4. Tala om vilket av de två talen som ar störst. Visa gärna hur du tänker genom att rita. Förklara hur du gör din beräkning. a) 1/3 eller ½ b) 1/5 eller ¼ c) 2/3 eller 2/5 5. Tala om hur mycket siffran 3 ar värd i följande tal. I vilket tal har siffran 3 störst varde? a) 1, 324 b) 3, 124 c) 4, 123 d) 2, Tala om vilket tal som ar störst? Förklara hur du gör din beräkning. a) 0,90 eller 1,0 b) 0,91 eller 1,9 c) 0,7 eller 0,17
26 Elevens lösningar upp. 4, 5, 6
27
28 7. Beskriv och förklara vad procent är för någon som inte tidigare har hört talas om eller räknat procent. 8. Omvandla till bråk, decimaltal eller procent. Diskutera sambandet mellan begreppen. Förklara hur du tänker. Bråk Decimaltal Procent 1/3 1/10 2/3 0,33 0,5 0,75 90% 25% 100%
29 Elevens lösningar upp. 6, 7 och 8
30 Dokumentation Område: Taluppfattning och tals användning 2 Delar upp helheten i olika antal Beskriver och namnger delarna som bråk Anger siffrornas platsvärde i decimaltal Förklarar sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Förklarar tillämpningen av bråk, decimaltal och procent i vardagliga situationer Övrigt Elevens kunskaper om arbetsområdet Ämnesspecifikt språk Försöker på svenska men det blir missförstånd Kan efter att man förklarat uppgiften på modersmålet Kan namnge bråkdelarna; kan beskriva bråk, Kan jämföra bråk, visar med bilder Eleven kan namnge platsvärde i heltal men inte när det gäller decimaltal. Eleven blandar ihop heltal och decimaltal Har svårt; Behöver träning både på modersmålet och svenska; Använda laborativtmaterial Kan; Eleven tar flera egna exempel Eftersom eleven är starkare i modersmålet än i svenska och kan visa sina förmågor och kunskaper i matematik på modersmålet får eleven jobba med ord och begrepp på modersmålet och successivt övergå till svenska Eleven använder sig mest av vardagligt språk i beskrivningar men på frågor om specifika matematiska ord svarar eleven med korrekta matematiska språk på modersmålet. Eleven behöver träna ord och begrepp på svenska
31 Tack för mig!
Nyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Lärarhandledning matematik
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Utbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Lärarhandledning Numeracitet
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Lärarhandledning Numeracitet 1 Steg 2 3 Elever yngre än 9 år Det här är det andra steget i kartläggningen
Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Arbetsplan för nyanlända elever
Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.
11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:
Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända
För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär-
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Stockholm 160309 1 Syftet med den flerspråkiga kartläggningen Att tidigt upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN
Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel
Nyanlända elever Örebro kommun Jennypher Löfgren jennypher.lofgren@ tel. 019-21 11 86 Mål och syfte Agenda Att berätta hur vi i Örebro kommun har strukturerat en stöttande organisation kring nyanländas
Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION
1 (6) SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION ORGANISATION VERKSAMHET MÅLSÄTTNING Hudiksvall 2011-11-01 Språkverkstan på Läroverket rev Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Järnvägsgatan 16
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt
Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2019-02-26 SKDN 2018/0125 52904 Södermöre kommundelsnämnd Svar på s föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola Förslag
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Välkommen till dialogmöte för kartläggare
Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i
Språkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014
2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör Skolförordningen 5 kap 14 Se nästa sida för rutin för beslut. Diarienummer Elev Elevens namn Personnummer Skola
Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland
Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 3 Analys och uppföljning.... 4 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 2.... 5 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLEKLASS, 2019.
Kursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet
Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan
Språk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Flens Kristna Skola AB info@flenskristna.se daniel.steeen@flenskristnaskola.se Flens Kristna Skola AB Org. nr 818501-0470 Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Flens Kristna
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända
Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända Innehållsförteckning Övergripande s. 1 Basfakta s. 2 Din egen skattning s. 4 Om samarbete i juni 2016 s. 5 Övergripande Nulägesbeskrivningarna
Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för
Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet
Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Ett projektarbete som är starkt kopplat till erfarenhetsgrundad kunskap från olika perspektiv Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolspråket
Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun
för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Riktlinjer för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Inledning
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Kvalitetsrapport MOI
Kvalitetsrapport MOI Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg... 8 3. Enhetens prioriteringar
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Svenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Pedagogisk planering i matematik
Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom
Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2
Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer
Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning
Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:
Tummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Kvalitetsrapport 2016/2017. Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare. Uppdragsgivare: RAPPORT.
RAPPORT 1(11) 2016/2017 Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare Uppdragsgivare: 2(11) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning... 2 2 Bakgrund... 3 3 Uppdrag och
Information. till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Steg 2. Steg 1 Språk och erfarenheter
Information till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 2 Litteracitet Elevens ålder Steg 1 Språk och erfarenheter Elevens
Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor
Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Augusti Tyresö kommun
Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå
Organisation verksamhet målsättning
C:\DOCUME~1\zworks\LOKALA~1\Temp\XPgrpwise\Språkverkstan på rev 141002.docx 1 (6) Språkverkstan på En presentation Organisation verksamhet målsättning Reviderad 2014-10-02 Svenska som andraspråk Undervisningen
Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun
rin kkk-- Skolinspektionen Huvudman haparandaakommun.se Dnr 400-2015:3531 Rektor tuija.larssonahaparanda.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun
Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2017:5931 Utbildningsservice i Västerås AB Org.nr. 556670-8615 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västerås Internationella Skola & Förskola i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069,
Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4
Tryck.nr 47-11063-6 4711063_Omsl_T_Upp_Matte_4.indd Alla sidor 2014-01-27 07.32 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven
Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion
Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar
Tillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst
Tillgänglig lärmiljö för alla Resurs Inläsningstjänst Gunilla Almgren Bäck 3 maj 2017 Lindome Används Inläsningstjänst? Nuläge enligt enkätsvar Eleverna använder det när de lyssnar i vissa ämnesböcker.
Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning
Barn- och grundskolenämnden 2018-05-17 Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning Kartläggning av modersmålslärarnas arbetssituation: Majoriteten av modersmålslärarna har två arbetsuppgifter. Den
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
VÄLKOMSTEN VERKSAMHETSBESKRIVNING Välkomsten, Trollhättans Stad 2017-05-19 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Definitioner och begrepp... 3 Välkomsten ny i svenska skolan... 4 Välkomstens
Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare