Muntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014

Transkript

1 Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014

2 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet i yrkesämnen på gymnasiet Dialogiska och monologiska samtal Sammanfattning

3 Källor Gibbons, Pauline, 2008: Lyft språket, lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren: Stockholm. Dysthe, Olga, 1996: Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur: Lund. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, 2014: Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Mötesplatser texter för svenskämnet, red. A. Boglind, P. Holmberg & A. Nordenstam, 2014, Studentlitteratur. Palmér, Anne, 2008: Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. Uppsala universitet. Palmér, Anne, 2010: Muntligt i klassrummet. Om tal, samtal och bedömning. Studentlitteratur: Lund.

4 Språket och lärandet Lärandet en social verksamhet Språket centralt Språkligt lärande enligt Caroline Liberg individen blir en alltmer aktiv deltagare i klassrummets kommunikation individen klarar att ge alltmer fria och solitära bidrag

5 Språket i ämnet Ämnets eget språk ämnesanknutna ord och begrepp muntliga och skriftliga genrer Språket behöver uppmärksamhet i undervisningen!

6 En uppgift för muntligheten bygga broar från talat till skrivet språk, från vardagligt till vetenskapligt språk, ämnesspråket

7 Från vardagsspråk till skolspråk (Gibbons 2006) 1. Titta, den gör så att de rör på sig. De där fastnade inte. 2. Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. 3. Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. 4. Magnetisk attraktionskraft inträffar enbart mellan ferromagnetiska ämnen.

8 Från tal till skrift (Gibbons 2006) 1. Titta, den gör så att de rör på sig. De där fastnade inte. 2. Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. 3. Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. 4. Magnetisk attraktionskraft inträffar enbart mellan ferromagnetiska ämnen.

9

10 Cirkelmodellen (variant) Vardagsspråk, kontextberoende. Brainstorming, läsning och textsamtal. Individuellt skrivande Smågruppsarbete Muntliga helklassaktiviteter Lärarledd uppföljning - återberättande Självbärande, formellt tal. Diskussioner, lärarledd värdering, paneldebatt, läsning nya perspektiv, ny terminologi Mer självbärande språk, ny terminologi

11 Samspel och solostämmor (2008) En etnografisk och samtalsanalytisk studie Två klasser OP och FP/HV Svenska och karaktärsämnen Muntlig kommunikation

12 Omvårdnadsämnen förberett tal Naturligt del i undervisningen Successivt alltmer utmanande situationer Tydlig utveckling hos eleverna

13 Elevers förberedda tal kvalificerad roll som solitär i fri monolog metakunskap från bl.a. retoriken muntliga redovisningar viktiga tillfällen till lärande del i en större klassrumsdialog?

14 Fordonstekniska ämnen Tung grupp Lätt grupp Varierad kommunikation Samtal både kontextbundna och kontextfria Likartad kommunikation Samtal främst kontextbundna

15 Textsamtal behövs! Texter i tre skolämnen: svenska, samhällskunskap och naturvetenskap. Intervjuer och analys av elevernas textrörlighet. Kringgående rörelse med associationer till omvärlden eller till textens funktion. Lässvaga elever behöver textsamtal för att komma in i texterna. Åsa af Geijerstam, 2014

16 Mönster för klassrumssamtal Monologiskt samtal (IRF/IRE) 1. Testfråga 2. Elevrespons 3. Uppföljning (värdering) Dialogiskt samtal 1. Autentisk fråga 2. Elevrespons 3. Uppföljande fråga (inbjudan att tala vidare) Positiv förstärkning Dysthe, 1996

17 Elevröster efter textsamtal Gemensam novell, skrivuppgift och textsamtal. Eleverna tillfrågas om utbytet av textsamtalet och ifall detta fått eleven att ändra uppfattning av novellen. Fler elever som deltagit i ett mer monologiskt samtal ansåg att deras uppfattning om novellen ändrats än elever som deltagit i ett mer dialogiskt samtal. Elevens vana och förväntan? Tengberg 2014

18 Textsamtal i årskurs 7 Läsning av ungdomsroman med loggboksskrivande. Smågruppssamtal och uppföljning i helklass. Helklassamtalet analyseras med samtalsanalytisk metod. Samtalet mer monologiskt än vad läraren avsett och trott. Lärardominans kan vara motiverad, t.ex. när läraren agerar modell. Wirdenäs 2014

19 Sammanfattning Muntligheten viktig resurs i elevens språk- och kunskapsutveckling Både samtal (dialog) och förberett tal (monolog) behövs Textsamtal viktig resurs i läsning