ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

Transkript

1 ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1

2 Interaktion i ämnet Verbal handling - språkande (förstå och bli förstådd) Annan symbolbaserad handling - symbolspråkande Fysisk handling - görande Ämnesspråk 2

3 Interaktion om ämnet Metanivå Om ämnets innehåll ämneskunskaper Om ämnets språk och textuella strukturer ämnesspråk Interaktion om ämnets innehåll sker genom ämnesspråk 3

4 Kunskaps- och språkutveckling KUNSKAPER utvecklas genom språk och göranden. Språk och tänkande kan inte särskiljas. SPRÅK- och TEXTKOMPETENS utvecklas när man samtalar, talar, skriver, lyssnar och läser. Kunskaper, språk- och textkompetens utvecklas parallellt. 4

5 Vad konstituerar ett ämne? Innehåll Idéer Ämnesinnehåll Ämnesspråk Funktion Relationer Ämnesfunktioner Text och språk 5

6 Hur ska vi förstå vad elever kan och tänker? Språkliga uttryck Uttryck i bilder, symboler och siffror Kroppsliga uttryck Göranden??? 6

7 Hur ska vi förstå vad elever kan och tänker? Språkliga uttryck Visuella uttryck Kroppsliga uttryck Göranden??? Reflekterande språk - Tänka högt tillsammans samtal - Skriva och tala för att tänka Genrer hela och levande texter -Berättelser, reportage, insändare, laborationsrapporter, recept Framställningsformer delar av texter - Berätta, återberätta, beskriva, instruera, förklara, ta ställning, värdera Ord - Fackbegrepp och vardagsbegrepp 7

8 Vad sägs i de nya kursplanerna för grundskolan? Syfte (skrivningar om språk finns i alla ämnen) Exempelvis: diskutera; kritiskt granska; analysera; samtala om; tolka; framställa texter; begrepp; beskriva; förklara; värdera; presentera; argumentera; kommunicera; reflektera över; motivera; ord och begrepp. Centralt innehåll (skrivningar om språk finns i alla ämnen) Exempelvis: ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om; skönlitteratur, berättelser, dokumentation med text; skriftliga rapporter; faktatexter; tidningsartiklar; myter; intervjuer; värdera och presentera; jämföra och skapa recept; instruktioner; orsaker; konsekvenser; jämförelser; beskriva; text; [uttrycka] associationer, tankar, känslor; arbetsbeskrivningar; dokumentation; loggbok. Kunskapskrav (i förslagen finns skrivningar om språk i alla ämnen) Exempelvis: Eleven redogör för; tolkar; beskriver; diskuterar; förklarar; dokumenterar; samtalar om; berättar; utreder; ger exempel på; avger omdöme; planerar; bearbetar frågor; använder begrepp; generaliserar; återberättar; sammanställer; förklarar samband och generella mönster; granskar och värderar argument; formulerar ställningstaganden; utvecklar idéer; motiverar sina val; gör bedömningar av för- och nackdelar. 8

9 Vad sägs i den reviderade läroplanen för förskolan? Förskolans uppdrag Exempelvis: förstå, skapa sammanhang; språk; leva sig in i; utforska; kommunicera; söka ny kunskap; informationsflöde; reflektera; kommunikativ kompetens; uttrycka; samtala Mål Exempelvis: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp; utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar; utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord; berätta; uttrycka tankar; ställa frågor; argumentera och kommunicera med andra; utvecklar intresse för skriftspråk; utvecklar intresse för texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa; utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter 9

10 Texttriangeln en pedagogisk modell OBS! Ej för tidig nedglidning INNEHÅLL HELA TEXTEN AVSNITT Bindningar FUNKTION (jfr t.ex. Hoel 2001) STYCKE MENING FRAS ORD TECKEN TEXT OCH SPRÅK Ämnestexter Ämnesbegrepp 10

11 Texttriangeln ämnestexter genre framställningsformer begrepp ord OBS! Ej för tidig nedglidning? Inte fastna längst ner Genom texter visar man att man t.ex. kan: förklara, tolka, analysera, sammanställa och kritiskt granska. 11

12 Genrer Språk och text är knutet till ämnets sociala sammanhang i klassrummet och därför är genrer viktiga. Genrer är de levande texterna i ämnena och tillhör resp. ämnesspråk. 12

13 Framställningsformer Progression mellan olika framställningsformer, exempelvis: berätta, beskriva, återberätta (tid och rum) förklara, instruera tolka, dra slutsats, ta ställning (logik) Progression inom varje framställningsform Gäller även genrer och begrepp 13

14 Rött och blått språkande Samtala och skriva för att tänka och lära process produkt Skriva och tala för andra (se t.ex. Sandström Madsén 2007) 14

15 Hur sker meningsskapandet i ämnet? Vilka texter skriver/talar, läser/lyssnar och samtalar man om? Hur samtalar man om innehåll och språk? Skriver och läser man i samma eller olika genrer och framställningsformer? Talar och lyssnar man i samma eller olika genrer och framställningsformer? Vilka strategier behövs i undervisningen för att skriva, läsa, tala, lyssna och samtala så att man förstår och kan göra sig förstådd i ämnet? 15

16 Slutsatser Ett skolämne eller en verksamhet omfattar både ämnesinnehåll och ämnesspråk. Ämnesspråkar gör man när man tecknar, samtalar, skriver, talar, lyssnar och läser i ämnet reception, produktion och interaktion. Ämnesspråk omfattar t.ex. genrer (hela texter), framställningsformer (delar av texter) och begrepp. Ämnesspråken skiljer sig från ämne till ämne, från verksamhet till verksamhet. Alla lärare behöver samarbeta med svensklärare för att utveckla undervisning i ämnesspråk - strategier för reception, produktion och interaktion i ämnet. 16

17 Litteraturlista Adelmann, Kent (2009) Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning.lund: Studentlitteratur. Chambers, Aidan 2003: Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm : Nordsteds förlag. Evensen, Lars Sigfred, 2002: Conventions From Below. Negotiating Interaction and Cultural in Argumentative Writing. I: Written Communication. A quartely journal of research, theory and applications 19 (3). S Halliday, Michael A. K., 1978: Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Hoel, Torlaug Løkensgard, 2001: Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Per, 2008: Genrepedagogik i teori och praktik. Artikel i Svenskans beskrivning 30. Iser,Wolfgang, 1978: The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response. Baltimore/London: The John Hopkins University Press. Langer, Judith A., 2005: Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. Liberg, Caroline, 2003: Möten i skriftspråket I: Barn utvecklar sitt språk. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Lund: Studentlitteratur. 17

18 Forts. litteraturlista Lundqvist, Ulla, 1995: Läsa, tolka, förstå. Litteraturpedagogiska modeller. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Malmgren, Lars-Göran, 1996: Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. McCormick, Kathleen, 1994: The Culture of Reading and the Teaching of English. Manchester/NY: Manchester University Press. Norrby, Catrin, 2004: Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, Christina, 2006: Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad : Estetisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskap, Karlstads universitet. Rosenblatt, Louise M., 2002: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur. Sandström Madsén, Ingegärd, 2007: Samtala, läsa och skriva för att lära : i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. Smidt, Jon, 2002: Double Histories in Multivocal Classrooms. Notes Towards an Ecological Account of Writing. I: Written communication. A quartely journal of research, theory and applications 19 (3). S Svensson, Birgitta, 2008: Gör klassikern till din egen. Att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 18