Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet
|
|
- Jakob Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog
2 Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt i en flerspråkig åk 1 3 Tre elevtexter i NO Meningsskapande i texterna Didaktiska implikationer
3 Syfte Syftet är att få fördjupad förståelse av hur undervisning i NO-ämnen på lågstadiet kan stödja flerspråkiga elevernas möjligheter att utveckla ämneslitteracitet och skriva naturvetenskapliga ämnestexter. Vad visar texterna av elevernas meningsskapande?
4 Flerspråkigt klassrum
5 Material Naturvetenskapligt inriktade elevtexter från tre arbetsområden under de fösta skolåren om Ett äggexperiment Ett studiebesök i en bokskog Fjärilar
6 Elevtext i årskurs 1
7 Elevtext höstterminen i årskurs 2 X Y
8 Elevtext vårterminen i årskurs 2
9 Diskursanalytiska perspektiv (Fairclough, 1992: 73)
10 Ämneslitteracitet Ämnesinnehåll Ämnesröster Texter och språk i ämnet Ämnestypiska språkoch textstrukturer (se Bergh Nestlog, 2012; Bergh Nestlog, under utgivning; jfr Halliday, 1978; jfr Shanahan & Shanahan, 2008)
11 Ämnesinnehåll 1. Gemensam upplevelse i klassrummet 2. Gemensam upplevelse i bokskogen 3. Gemensamma upplevelser i klassrummet Följer utvecklingen från larv till fjäril Skype-intervju med en expert Grupparbete: läsa faktatexter, samtala om innehållet och and rapportera information om fjärilar i skriven text 1. Äggexperimentet 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)
12 Ämnesröster Röster i texten 1. Eleverna positionerar sig som skribenter som återberättar experimentet 2. Eleverna positionerar sig som vi i klassen 3. Eleverna positionerar sig som Kvalificerade skribenter av en informationsbaserad genre Fjärilsexperter Dialogpartner med andra expertröster Röster om texten 1. Ingen interaktion om texten, bara om upplevelsen 2. Interaktion i klassrummet: Samskriva och samtala på L2 Interaktion i hemmet : Samtala, översätta och samskriva på L1 3. Interaktion i klassrummet: Samläsa, samskriva och samtala på L2 Interaktion i hemmet : Samtala, översätta och samskriva på L1 1. Äggexperimentet 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)
13
14 Ämnestypiska språk- och textstrukturer Framställningar Textsekvenser Personliga (Personal) Informationsbaserade (Factual) Analytiska (Analytical) - Återberätta (Recount) - Berätta (Narrative) - Rapportera om procedur (Procedure) - Rapportera information (Report) - Återberätta orsakssekvenser (Account) - Förklara (Explanation) - Argumentera och utreda (Exposition) (jfr Schleppegrell 2004: 85)
15 Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk 1. Äggexperimentet (jfr Bergh Nestlog 2017)
16 Textens relief Gun jorde ett stuts ägga. Sen jorde Gun ett brend ägg och sen va de vaten och sen bläv de klart. Sen tog hon etiea och vaten Ägget blev silvit! (Bergh Nestlog 2017; jfr Bergh Nestlog 2009 & 2012)
17 Textbindningar
18 Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk (jfr Bergh Nestlog 2017)
19 Textens relief Bokskogen Vi åkte bos till bokskogen vi var med 2d och 2a vi var med fröknar x och y Vi såg damm och vi venta de på x och y vi var där för att lära ås om träd och svamp det var jiftija svamper vi såg såg ade träd för att dom skule inte dom trila vi såg sniglar och såg vi svamp efter bug de dom koja såg vi rot vi såg vi mördare snigel efter grila de hamburjare och vi fik vi saft och vi lekte sedan jik vi hem med dos, Maja siri
20 Textbindningar Bokskogen Vi åkte bos till bokskogen vi var med 2d och 2a vi var med fröknar x och y Vi såg damm och vi venta de på x och y vi var där för att lära ås om träd och svamp det var jiftija svamper vi såg såg ade träd för att dom skule inte dom trila vi såg sniglar och såg vi svamp efter bug de dom koja såg vi rot vi såg vi mördare snigel efter grila de hamburjare och vi fik vi saft och vi lekte sedan jik vi hem med dos, Maja siri
21 Språkliga drag i bokskogstexten Textens tre delar Skolspråk Ämnesspråk (Bergh Nestlog 2017: 87)
22 Ämnestypiska språk- och textstrukturer 1. Återberättande text Vardagsspråk 2. Återberättande text Vardagsspråk skolspråk och ämnesspråk vardagsspråk 3. Organisera kunskaper i skriven text: Rapportera information, använda klassificeringar och beskrivningar Skolspråk och ämnesspråk 3. Fjärilar (jfr Bergh Nestlog 2017)
23
24 Elevtext höstterminen i årskurs 2 X Y
25
26 Framställningar och textsekvenser Framställningar Textsekvenser Personliga (Personal) Informationsbaserade (Factual) Analytiska (Analytical) - Återberätta (Recount) - Berätta (Narrative) - Rapportera om procedur (Procedure) - Rapportera information (Report) - Återberätta orsakssekvenser (Account) - Förklara (Explanation) - Argumentera och utreda exposition (Exposition) (jfr Schleppegrell 2004: 85)
27 Ämneslitteracitet Undervisningens praktik Ämnesinnehåll Ämnesröster Texter och språk i ämnet Ämnestypiska språkoch textstrukturer
28 Dubbla praktiker Social praktik Undervisningens praktik Texter Hemmets praktik
29 Dubbel utveckling av ämneslitteracitet Undervisningens praktik Skolan Skolspråk Ämnesspråk Svenska Albanska L2 Vardagsspråk L1 Vardagsspråk Hemma Hemma Hemmets praktik 12 June 2017
30 Flerspråkig ämneslitteracitet Ämnesinnehåll: Gemensamma upplevelser i rummet och i texter Ämnesspråk Ämnestexter Ämnesröster: Positionera sig i ämnet med egna och andras röster Utveckla identiteter Ämnestypiska språkoch textstrukturer: Personliga Informationsbaserade Analytiska
31 Ämneslitteracitet Disciplinary literacy Undervisning? Intermediate Literacy Flerspråkigt lärande? Basic Literacy (Shanahan & Shanahan 2008)
32 Didaktiska implikationer I lärarens planering och i undervisningen explicitgöra mål för ämneslitteracitet: Ämnesinnehåll Ämnesröster Ämnesspecifika språk- och textstrukturer på olika textnivåer Ämneslitteracitet på svenska och på modersmål
33 Tack!
34 Referenser Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Bergh Nestlog, Ewa (2017). De första naturvetenskapliga skoltexterna. I Educare Scientific Journal. Malmö: Malmö högskola. Bergh Nestlog, Ewa (under utgivning). Prel. titel: Ämnesspråk en fråga om innehåll, röster och strukturer i ämnestexter, planerad utgivning I Humanetten. Växjö: Linnaeus University. Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge & Oxford: Polity Press. Halliday, Michael A.K. (1978). Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Schleppegrell, Mary J. (2004). The Language of Schooling. A Functional Linguistics Perspektive. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum. Shanahan, T. & Shanahan, C. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review: April 2008, Vol. 78, No. 1, s
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University April 2016.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University 21 22 April 2016. Citation for the original published paper: Zetterholm, E., Bergh Nestlog,
Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva
Språkdag i Göteborg 5 april 2017 Nätverk Språk-, läs- och skrivutveckling Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva Ewa Bergh Nestlog Institutionen för svenska
Nya perspektiv på språk och text
Forum för finsklärare Tampere 23 januari 2017 Nya perspektiv på språk och text Multimodalitet och multilitteraciteti språkundervisningspraktiken Kristina Danielsson Professor i svenska språket, Linnéuniversitetet
Elever möter och skapar texter multimodala perspektiv
Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling Stockholm 16 november 2016 Elever möter och skapar texter multimodala perspektiv Kristina Danielsson Professor i svenska språket, Linnéuniversitetet
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik
lektor i svenska med didaktisk inriktning,
Örnsköldsvik 25/2 2016 Språket på väg Ett kartläggningsmaterial från Skolverket för svenska och svenska som andraspråk åk 7 9 Ett jättebra material! Ewa Bergh Nestlog lektor i svenska med didaktisk inriktning,
Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD
Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD Är ämnesspråk i matematik samma sak som skolspråk generellt? Ämnesspråk i matematik beskrivs ofta på samma sätt som generellt skolspråk
Texter och språk i alla ämnen
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och språk i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Skolans värdegrund och uppdrag Utbildning och fostran är i djupare mening
Muntlig kommunikation i alla ämnen
Språk-, läs- och skrivutveckling Förskoleklassen och grundskolan åk 1 9 Modul: Muntlig kommunikation Del 1: Muntlig kommunikation i alla ämnen Muntlig kommunikation i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Att bli människa i sitt språk och växa i sina texter
Att bli människa i sitt språk och växa i sina texter Undervisning i ungdomsskolan förväntas bedrivas så att elevers språk-, skriv- och läsutveckling främjas. Idag förväntas också elever i större utsträckning
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik
Modul: Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva (om) världen Del 7: Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 Modul: Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva (om) världen Del 7B: Skrivundervisning om makt i elevtexter och praktik Skrivundervisning om makt
Olika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Skriva i alla ämnen. Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 4 6
Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 4 6 Skriva i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet Kristina Danielsson, Linnéuniversitetet Ellen Krogh, Linnéuniversitetet och Syddansk
Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:
Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans
This is the published version of a chapter published in Critical literacy i svensk klassrumskontext.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Critical literacy i svensk klassrumskontext. Citation for the original published chapter: Bergh Nestlog, E. (2015) Kritisk
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och skrivande Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Tiden när idén till boken växer fram Tid till efterforskningar m.m. Skrivtiden
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Textskapande som främjar ett gemensamt lärande
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och skolans praktik Del 6: Undervisning som främjar gemensamt lärande Textskapande som främjar ett gemensamt lärande Ewa Nestlog Bergh, Linnéuniversitetet
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Språkutvecklande undervisning
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 3: Språkutvecklande arbetssätt Språkutvecklande undervisning Catarina Schmidt, Göteborgs universitet, och Åsa Wedin,
Skriva i alla ämnen. Modulen reviderades i juli 2018
Skriva i alla ämnen Modulen reviderades i juli 2018 Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen
All lära på si+ andraspråk
All lära på si+ andraspråk Språkförmågor som u+rycks i olika ämnes- och kursplaner Utveckla förmågan a+ med hjälp av olika språklig redskap läsa instruk?oner Använda för ämnet centrala begrepp, använda
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Digitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
Skriva i alla ämnen. Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 7 9. Grundskolan, åk 7 9
Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen, åk 7 9 Skriva i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet Kristina Danielsson, Linnéuniversitetet Ellen Krogh, Linnéuniversitetet och Syddansk
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola årskurs 4-6 Modul: Skriva i alla ämnen Del 1: Skrivande och skrivundervisning Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Digitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Kort om teoretisk bakgrund och skrivdidaktiska influenser
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 4-6 Modul: Skriva i alla ämnen Del 8: Skriva i alla ämnen Skriva i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet Kristina Danielsson, Linnéuniversitetet
Yttrande avseende Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället
Yttrande Linnéuniversitetets dnr: 2018/2309-2.10.1 Ert dnr: Ku2018/01470/KO Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället Linnéuniversitetets
Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever Tekniken i skolan #teknikeniskolan Anna Wirstedt Bakgrund Eget intresse i teknikundervisning och nyanlända elevers skolgång Skolinspektionens granskning
Läsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Skrivhjulets möjligheter
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 4-6 Modul: Skriva i alla ämnen Del 6: Skrivhjulets möjligheter Skrivhjulets möjligheter Kristina Danielsson, Linnéuniversitetet Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )
Vad texter gör Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Forum för textforskning 2008 Anna-Malin Karlsson anna-malin.karlsson@nordiska.su.se Sagt och
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Arbete med elevers litteraciteter
Arbete med elevers litteraciteter - ett visuellt, verbalt och flerspråkigt gränsöverskridande NC symposium 2018-10-11 Litteraciteter och flerspråkighet Qarin Franker Göteborgs universitet Qarin Franker
Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien
Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet och lektor
Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO
Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO Varför vill vi beräaa om deaa? Det nya säaet aa arbeta gav förvånansvärt goda resultat - högre måluppfyllelse i NO - ökat
Undersöka och dela tankar
Modul: Skriva i alla ämnen, åk 4 6 Del 2: Undersöka och dela tankar Undersöka och dela tankar Monica Axelsson, Stockholms universitet Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet Tankar utvecklas och lärande
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk Maria Andrée Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se/maria Scientific literacy has become an internationally
Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap
Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden
Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur
Kursplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur 1SV160 Svenska för undervisning i årskurs 4 6, 30 högskolepoäng Swedish for teaching in primary school,
Läsa och tolka texter i naturvetenskap
1 Modul: Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen Del 3: Läsa och tolka texter Läsa och tolka texter i naturvetenskap Karin Stolpe, Linköpings universitet De texter som eleverna möter under sin gymnasietid
Att kommunicera naturvetenskap
Modul: Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen Del 1: Att kommunicera naturvetenskap Att kommunicera naturvetenskap Jan Schoultz, Linköpings universitet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är betydelsefullt
Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Återberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Text och textanvändning i kemiklassrum
Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet / Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att
Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet. hassan.sharif@edu.uu.se 2 Vad säger en del
USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk
ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET
ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET Sida 2 Image by: Boberger/Portraits https://commons.wikimedia.org/wiki/file:jacqueline_woodson_02.jpg Program 9.30-9.45 Välkomna! 9.45-11.15 Läslyftet och
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Vad gör språk? En studie av språkbruk och normativitet i lärares utbildning
Vad gör språk? En studie av språkbruk och normativitet i lärares utbildning Boel Englund, Stockholms universitet (boel.englund@edu.su.se) Mariana Eriksson, Uppsala universitet (mariana.e@tele2.se) Marie
Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se
Cirkelledarutbildning Utvecklingsstöd Översikt över Språkforskningsinstitutets kompetensutvecklingsprogram. Insatser för att höja elevernas språk- och kunskapsutveckling i Stockholms skolor Kartläggning
Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp Swedish Language MA, Specialisation in Linguistics and Didactics, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng
Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp
etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet Anna Slotte, docent Helsingfors universitet Symposium: Svenskan och språkundervisning i flerspråkiga
Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte
Föredragningslista 2016-12-21 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 2016-12-21 kl. 08.15 Plats: Svea, Hus F, Campus Växjö Ärende 122 Föregående
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Språkinriktad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolans senare år. Grundläggande frågor och utmaningar
LS 64-2015/39 Utbildning på forskarnivå Språkinriktad undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolans senare år. Grundläggande frågor och utmaningar Teaching science with a language focus in upper
Främja elevers lärande i NO
Grundskola Främja elevers lärande i NO Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge
Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen
Modul: Från vardagsspråk till ämnesspråk Del 4: Litteracitetsutveckling Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen Monica Axelsson, Stockholms Universitet Ett övergripande mål för alla elever i grundskolan
OH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog
OH-mallen Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel Konferens 22 april 2010 Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Skolverket arbetar för
Läsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Är alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Workshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet
Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet Elever i årskurs 7 skriver saga och recension Anna-Maija Norberg Licentiatuppsats i språkdidaktik Forskningsfrågor 1. Vilket ämnesinnehåll får stort utrymme
Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk.
Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk. Kent Fredholm, Karlstads och Uppsala universitet Kent.Fredholm@kau.se Skolverkets språklärargala, Stockholm 8 december 2017 Personlig
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 5-8 år. Alla lärare är språklärare! Vad utmärker framgångsrik
Att stötta och utveckla ämnesspråk
Språk-, läs- och skrivutveckling Specialskolan årskurs 1-10 Modul: Tvåspråkig undervisning teckenspråk och svenska Del 7: Att stötta och utveckla ämnesspråk Att stötta och utveckla ämnesspråk Karin Allard,