Olika läsning för olika ämnen?
|
|
- Isak Isaksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg
2 Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR man bör undervisa om lässtrategier VAD? HUR/NÄR? VARFÖR?
3 Allmänna och ämnesspecifika lässtrategier
4 T Title H Headings I Introduction E Everything I know V Visuals E End of chapter material S So what? T.H.I.E.V.E.S-MODELLEN Zwiers, Building reading comprehension habits in grades 6-12
5 RT (Reciprocal teaching) och Läsfixarna Figuren t.v. baserad på Palincsar & Brown, 1984; Figur t.h. efter Westlund, 2009
6 Allmänna lässtrategier bygger på ett kognitivt perspektiv
7 Ämnesspecifika lässtrategier Wineburg
8 Överanvänder (allmänna) lässtrategier Vill hitta ett rätt svar i texten Litar för mycket på det som sägs i texten Läser historiskt källkritiskt tolkande Sätter det lästa i historiskt sammanhang Söker stöd i flera källor för att förstå texten Wineburgs studie av historikers och gymnasieelevers läsning av historisk text
9 Wineburgs slutsats
10 Litteracitetsutveckling i flera steg Shanahan & Shanahan Shanahan & Shanahan (2008)
11 Literacy skapa mening genom sammanhang Ett vidgat läs- och skrivbegrepp Perspektivet vidgat sedan 1980-talet: från kognition/individ mot socialt sammanhang Inte så enkelt som: läskunnig / icke läskunnig Läsning är handling: en social aktivitet där texter används för ett syfte Att läsa och skriva ser olika ut i olika sociala sammanhang Sammanhang kan vara mycket specifika och dessutom ändras därmed ändras sättet att läsa Schmidt (2016)
12 Fokus på individ och fokus på sammanhang- ett samspel
13 Ämnesspecifika lässtrategier I praktiken
14 Samhälle idag 7-9 (2003) Hur skulle lärare kunna stötta elever i läsning av texten?
15 MÖJLIGA SÄTT ATT HJÄLPA ELEVERNA Förklara svåra ord/begrepp ( kommun, skatt ) Hjälp med speciella ordtyper (t.ex. nominaliseringar, partikelverb) Hjälp att se genren: förklarande text, syfte och språkliga drag, genretypiska drag Ge strategier för att läsa texten (t.ex. RT/läsfixarna, T.H.I.E.V.E.S.) Visa hur man kan dela in texten i kategorierna offentligt, grupp och individ Visa hur man kan organisera texten med hjälp av det ekonomiska kretsloppet
16 Att se individ och struktur Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina största inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna. På vilka nivåer finns aktörerna i texten? Det offentliga Individer och grupper Jag Stat Kommuner fattiga Invånarna i kommunen Rami rika skattebetalare barnfamiljer Du Bjerregaard & Kindenberg (2015)
17 Att se ekonomiska transfereringar (kretsloppet) Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina största inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna. Kommunen Staten kommunalskatt avgifter Service (t.ex. sophämtning) Hushåll Bjerregaard & Kindenberg (2015)
18 Ämnesspecifik lässtrategi: Se sakbegrepp och tankebegrepp SOL4000 Levande historia 9 (2013)
19 TANKEBEGREPP Tankebegrepp sorterar sakbegrepp SAKBEGREPP Arevik & Hartzell (2015); Stolare (2105)
20 Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv
21 Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Män Män och kvinnor Män Män Män och kvinnor Kvinnor
22 Olika tankebegrepp för olika syften
23 AKADEMISK LÄSNING Olika läsning för olika syften och sammanhang ALL LÄSNING SKOLANS LÄSNING LÄSNING I OLIKA ÄMNEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING I OLIKA ÄMNEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN
24 Didaktisk professionalism: läsningens vad, hur och varför?
25 Gibbons (2010) Didaktisk professionalism: se kompletterande perspektiv
26 Innan vi läser om elektrisk kraft vill jag att vi funderar på rubrikerna och vilken information vi får där. Innan vi läser om elektrisk kraft vill jag att vi funderar på elektricitet. Hur fungerar det egentligen? Vad tror ni? Rita en bild! Jämför sedan med hur det beskrivs i boken.
27 Språk och ämne hör ihop!
28 Referenser Arevik, S. & Hartzell, O. (2015). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning. Modeller och strategier för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren.Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. (2015) Språkutvecklande SO-undervisning Strategier och metoder för högstadiet Hildingson, K & Hildingson, L. (2013). SOL 4000 Levande historia 9. Stockholm: Natur & Kultur Hildingson, K., Wergel, K. & Hildingson, L. (2003). Samhälle i dag. 7-9, Elevbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Palinscar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and instruction, 1(2), Schmidt, C. (2016). Meningsskapande undervisning Shanahan, T., & Shanahan, C. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents: Rethinking content-area literacy. Harvard Educational Review, 78(1), Stolare, M (2015). Ord och begrepp i SO-ämnena. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 3. Läsyftet. Skolverket. Wineburg, S. (1991). On the reading of historical texts: Notes on the breach between school and academy. American Educational Research Journal, 28(3), Zwiers, J. (2004). Building Reading Comprehension Habits in Grades 6? 12: A Toolkit of Classroom Activities. International Reading Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139, Newark, DE
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merNär läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg
När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska
Läs merFRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk
FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt
Läs merLäsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
Läs merPlanerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Läs merModell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Läs merEN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson
EN OBEROENDE KRAFT Malin Fransson Malin Fransson Just nu Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 SO för nyanlända i årskurs 7-9 Adjungerande adjunkt vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merAtt arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
Läs merTextskapande i NO-ämnen på lågstadiet
Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Innehåll Hur går det? Statsbidraget och förordningen Plats på handledarutbildningen Aktuellt från Skolverket - Kartläggningsmaterial förskoleklass - Lagändringar
Läs merEva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet
Matematik Grundskola åk 1-9 Modul: Språk i matematik Del 3: Cirkelmodellen - texter i matematik Texter i matematik Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet I matematikklassrummet
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merCatarina Schmidt, Göteborgs universitet och Karin Jönsson, Malmö Högskola
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 4: Läsförståelse Läsförståelse Catarina Schmidt, Göteborgs universitet och Karin Jönsson, Malmö Högskola Dialogisk högläsning
Läs merVad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll
Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad 160405 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja
Läs merPedagogiska rekommendationer för läsundervisning
Pedagogiska rekommendationer för läsundervisning Caroline Liberg, Åsa af Geijerstam och Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet 2015-02-10 I den här texten ges i korthet några pedagogiska rekommendationer
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om andra världskriget. Vi får veta varför Tyskland startar krig mot alla länder omkring sig. Vi får veta varför Sverige inte väljer sida under
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merHelsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass
Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merEftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse
Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merHandledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merAktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.
Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Stockholm 170919 Föreläsare: Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se 1 Bedömning i och av skolan synligt
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs merLässtrategier för läsförståelse
Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning
Läs merFörsta världskriget The Great War
Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark
Läs merExamensarbete 2 för Grundlärarexamen Inriktning F-3
Examensarbete 2 för Grundlärarexamen Inriktning F-3 Avancerad nivå Lärares uppfattning om läsförståelse En kvalitativ intervjustudie Författare: Marielle Sandberg Handledare: Olavi Hemmilä Examinator:
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merViktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Läs merStötta en stjärnläsare
Stötta en stjärnläsare Hej kära förälder eller annan vuxen! Vet du att du är viktig? Superviktig ja lika viktig som en superhjälte! Du har möjlighet att påverka ditt barns läsutveckling! Genom att uppmuntra
Läs merVi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.
Utgångspunkt Inledande genomgång Förändring är liv Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Vi föds och vi utvecklas och förändras varje dag, varje minut, varje
Läs merHen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?
Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa? Malin Sunesson Specialpedagog fördjupning NPF malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Koncentration, hålla en röd tråd Ordförståelse, grammatisk
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merSpråk i matematik, åk 1-3
Språk i matematik, åk 1-3 I denna modul får ni stöd för hur ni medvetet kan arbeta med språkutveckling för att utveckla er undervisning i matematik. I de långsiktiga målen i kursplanen står det att undervisningen
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar Moa och Lina som ska ta hästarna i stallet till hagen över sommaren. Lina ska ta hand om Gullan, som ligger ner i sin box och är trött. Lina pratar
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merJUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?
Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29
Läs merLäslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare
Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merLärarens guide till cirkelmodellen
Lärarens guide till cirkelmodellen ERICA EKLÖF 1 Erica Eklöf är språk-, läs- och skrivutvecklare på enheten för lärande i Halmstad kommun. Där arbetar hon bl.a. med förskole-/skolutvecklingsprocesser,
Läs merÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET
ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET Sida 2 Image by: Boberger/Portraits https://commons.wikimedia.org/wiki/file:jacqueline_woodson_02.jpg Program 9.30-9.45 Välkomna! 9.45-11.15 Läslyftet och
Läs merNya Språket Lyfter. Caroline Liberg. Uppsala universitet
Nya Språket Lyfter Caroline Liberg Uppsala universitet 160915 Reviderat 2016 av Caroline Liberg Toura Hägnesten Maud Nilzen. Caroline Liberg, Uppsala Universitet Läraren det professionella stödet i elevers
Läs merExamensarbete 1 för grundlärarexamen inriktning F-3
Examensarbete 1 för grundlärarexamen inriktning F-3 Grundnivå 2 En framgångsrik undervisning i läsförståelse En litteraturstudie Författare: Handledare: Lena Dahlstrand Examinator: Anna Annerberg Ämne/huvudområde:
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merEn ny häst i stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ANNA HANSSON Sidan 1 En ny häst i stallet Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Äntligen är hästarna tillbaka i stallet och Lina och Moa åker dit för att träffa dem. De har hört att det också finns en ny
Läs merLÄSANDE KLASS CIRKELLEDARSTÖD
EN LÄSANDE KLASS LLEDARSTÖD E K R I C Författarpresentation Toura Hägnesten är lärare, speciallärare, grupphandledare med en masterexamen i specialpedagogik samt magisterexamina i ledarskap och läs- och
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merLäslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap
Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merHur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Läs merVar i texten står det?
Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver
Läs merMer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse
1 (10) Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik och hans kompisar Anton och Hugo spelar i ett band. Idag är det avslutning i skolan och de ska spela. och han är jättenervös. Erik står bakom scenen och
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
MÅRTEN MELIN SIDAN 1 Spökjakten Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Livia och Vanja hör steg på skolans vind. De tror att det finns spöken på vinden. De smyger upp och hittar ett skelett. Tjejerna bestämmer
Läs merDidaktiska redskap för att främja läsningen av SO-texter
Modul: Att främja elevers lärande i SO Del 5: Läsning i SO-ämnen Didaktiska redskap för att främja läsningen av SO-texter Annika Karlsson, Malmö högskola SO-modellering av Martin Stolare, Sara Blanck,
Läs merFACIT Instuderingsfrågor första världskriget
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Rut river huset Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ruts fönster är smutsiga och behöver putsas. Rut orkar inte, men Love och Fia säger att de ska hjälpa henne. Först ska de bara äta lite. När
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Alf drömmer alltid att han är i fara. Pappa ger honom tipset att tänka på något kul innan han somnar. Alf tänker på julen och paket och snö Men plötsligt hör
Läs meringa maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå
inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merGrammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk
Läs merAtt arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet
Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs mersvenska som andraspråk
svenska som andraspråk Arbetslag: Gamma Klass: 9ABC Veckor: 33-43 HT 2019 Världskrigslitteratur Utdrag ur kursplanen i svenska: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Det börjar en ny flicka i Turbos klass. Hon blir snabbt omtyckt för hon är tuff och rolig. Många i klassen blir kära i henne, Turbo också. När Turbo och hon
Läs merAtt använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt inom teknikämnet. Borgsmoskolan
Språkutvecklande arbetssätt inom teknikämnet Borgsmoskolan Mål för dagen Mål Uppmuntra till att använda elevaktiva lässtrategier i undervisningen. Visa på metoder för att stötta elever att utveckla ett
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merÄr du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare
Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merMininypon Turbo och kojan
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Turbo och hans bästa vänner tycker om att vara i skogen och klättra. Nu har de bestämt sig för att bygga en koja. Turbos granne har brädor som de kan använda
Läs merLäsförståelse och undervisning om lässtrategier
Sammanfattning Läsförståelse och undervisning om lässtrategier Den här systematiska översikten beskriver vad det samlade vetenskapliga kunskapsläget säger om relationen mellan undervisning om och användning
Läs merLärarfortbildning från IST
Lärarfortbildning från IST En utbildningsserie riktad mot kommuner och skolor Learn more. EN UTBILDNINGSSERIE RIKTAD MOT KOMMUNER OCH SKOLOR IST introducerar, tillsammans med meriterade lärarutbildare,
Läs merLiteracy tillsammans med empatidockor
Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Handledarrollen Statsbidraget Nytt i modulerna Kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets utvärdering Diskussion Aktuellt Frågor Många handledare!
Läs merAtt undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson
Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning? Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merFöreläsningens innehåll
Forskarutbildning, disputerade 2011 Grundskollärare 1-7 sv-so (10 år) Avhandling om läs- och skrivundervisning Idag: forskare och lärarutbildare Forskningsintresse: läsoch skrivutveckling, lärarkompetens,
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merLäslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer
Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merElevers läsförståelse i grundskolan
Elevers läsförståelse i grundskolan Lärares och lässtrategiers betydelse för elevers utveckling av god läsförståelse KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Agnes Berntzen, Emelie Nabbing
Läs merSara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs mer