När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

Transkript

1 När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

2 Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska vi gå efter när vi väljer så inte läsandet blir en oöverstiglig tröskel?

3 Vad är lättläst? Går att ladda ned!

4 En text kan inte stå på egna ben Detta förutsätter att vi samtalar om texten. En text är aldrig avsedd att stå på egna ben. Samtalet före, under och efter läsningen är viktigt.

5 Hur tränar man läsförståelse? Forskningen visar att det blir bäst resultat om man tränar i små grupper! Tre modeller för arbete med läsförståelse

6 Den första modellen! Läraren ställde frågor där författaren apostroferades: Har författaren uttryckt sig tillräckligt klart? Hur skulle ni ha uttryckt er? Är det något ni saknar i texten? Vad måste vi själva lägga till för att förstå? Fick vi veta det av författaren?

7 Forts. Gav författaren oss ett svar på det? Hur hänger det ihop med vad vi tidigare fått veta? Vad har författaren lagt till här för att det ska framgå tydligare vad han/hon menar? Det är vad författaren skriver, men vad betyder det egentligen?

8 Questioning the Author Modellen har utarbetats av professor Isabel Beck och hennes kollegor vid University of Pittsburgh. Beck och hennes kollegor har bland annat prövat modellen på elever i second grade (dvs skolår 2). Det fungerade utmärkt.

9 Den andra modellen Reciprok undervisning Den har utvecklats av Ann Brown och Annemarie Palincsar, Ann Arbor university, Michigan.

10 Reciprok undervisning I RU tränas fyra strategier : 1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser med hjälp av t ex rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om, dvs göra inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten.

11 Forts. 2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av texten eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att kontrollera elevernas förståelse. 3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax, centrala idéer eleverna ska öva att kritiskt utvärdera vad de läst. 4. Sammanfatta med egna ord.

12 När kan man börja? Har också använts med yngre barn. I vår studie tillämpade en av lärarna den i skolår 2. I Umeå testas den för närvarande i årskurs 3 och i förskoleklass.

13 Den tredje modellen- Inferensträning En central idé i IF att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men så är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer av svar.

14 Forts. Bara en typ av svaren går att finna precis där i texten. Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten.

15 Forts. Vissa svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp av ledtrådar i texten. En annan typ av svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten.

16 Material Att träna inferenser teori och träningsprogram. (Lena Franzén) 8 sidor- lättläst dagstidning

17 Hur gjorde vi? Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen varade mellan 20 och 30 minuter. Sexton textsamtal. Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra personer i varje grupp.

18 Umeåmodellen Här tränar vi också två gånger per vecka men i 12 veckor. Samtalen videofilmas.

19 Norge satsar mycket på läsförståelse Lesesenter i Stavanger Här kan ni ladda ner modellektioner!

20 Sverige och Norge Reichenberg, M. (2012).Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige. En översikt.

21 Några ord på vägen! Elever har ett behov av struktur i undervisningen och modeller för sitt lärande. Lärare får inte abdikera från lärarrollen och enbart bli handledare.

22 En första slutsats En slutsats vi kan dra är att det verkar som om ett regelbundet övande med texter är det avgörande: När elever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll och strategier för förståelse, ger det resultat oavsett vilken modell man arbetar efter.

23 En andra slutsats En annan slutsats blir att valet av modell borde avgöras av varje enskild lärare och styras av lärarens allmänna undervisningsstil och elevernas förutsättningar.

24 Forts. En tredje slutsats är att läsförmågan hos elever i grundsärskolan ofta inte är så god men ändå fullt tillräcklig för att meningsfulla och givande textsamtal ska kunna genomföras. En fjärde slutsats är att lärare i särskolan inte får vara så rädda att utmana eleverna i den närmaste utvecklingszonen.

25 Vägar till läsförståelse!

26

27 Referenser Beck, I. L, McKeown, M..G; Hamilton, R..L & Kucan, L. (1997). Questioning the Author. An approach for enhancing student engagement with text. Newark, Delaware: International Reading Association Franzén, Lena. (1997). Att träna inferenser teori och träningsprogram. Solna: Ekelunds förlag. Lundberg, I. (2004). Konsten att läsafaktatexter. Elevens möte med läroboken. Stockholm: Natur och Kultur. Palincsar, A.- M. S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of comprehension fostering and comprehension monitoring activities. Cognition and Instruction. 1,