Att genomföra textsamtal föreläsning, prova-påaktivitet. Pia Visén, fil. dr, lektor i språkdidaktik

Transkript

1 Att genomföra textsamtal föreläsning, prova-påaktivitet och workshop Pia Visén, fil. dr, lektor i språkdidaktik

2 Vad är ett textsamtal? Ett textsamtal är ett samtal om text! Om innehållet i texten Om textinnehållets relation till omvärlden Om texten som text Fritt Strukturerat efter en modell eller efter lärarens idé Viktigt fundera över förberedelser inför samtalet, eventuell stöttning under samtalet, uppföljning efter samtalet

3 Olika syften med textsamtal läsarter gör mötet med texten till Estetiskt en konst- och skönhetsupplevelse Efferent ett tillfälle att få ut något speciellt Handlingsorienterat att följa en handling Betydelseorienterat att förstå ex symbolik och dolda betydelser Värderingsorienterat ett tillfälle att diskutera kulturella, demokratiska värderingar Subjektsorienterat en spegling av individen själv Intentionsorienterat en undersökning av vad författaren vill Metakognitivt en reflektion över läsarens eget tänkande och roll i läsandet Faktisk textorienterad ett slags instruktion som ska förstås Faktisk individorienterad en möjlighet att utvecklas som individ utifrån textens fakta (Rosenblatt 1934/1995; Tengberg 2011; Josephson & Melander 2003) Ett gemensamt drag är dock att de olika textsamtalen syftar till att fördjupa förståelsen av textens innehåll

4 Vad utmärker fungerande textsamtal? Att samtalen utgår från utforskande frågor Att auktoriteten är delad och att deltagarrättigheter mellan elever och lärare är jämlika Att det finns utrymme för interaktion Att det finns uttalade mål med diskussionen Att alla deltagare känner till reglerna för hur man gör lämpliga diskussionsinlägg (Lawrence & Snow 2011)

5 Struktur! En given ordning för ordningen i samtalet Ge eleverna tydliga anvisningar om hur textsamtalet ska gå till Träna, upprepa En tydlig och medvetet planerad struktur har visat sig stötta elever i hur de förmår samtala om texters innehåll och därmed utveckla förståelse för texten Om elever ska samtala själva: - träna dem i att ställa frågor och låt dem förbereda frågorna före samtalet. - be dem genomföra samtalet efter en given struktur och talordning, för att säkerställa ett demokratiskt arbetssätt där alla får komma till tals.

6 Olika textsamtalsstrukturer Pratrundor Sista ordet Samtalsledaren Var sin uppgift

7 Boksamtal Boksamtal enligt Chambers Alla förbereder sig för samtalet genom att fundera i banorna bra/dåligt/kopplingar. Under samtalet får alla lyfta fram en punkt i taget som diskuteras. En samtalsledare sammanfattar på ett stort papper eller en tavla och markerar vilka punkter som många lyfte upp. Samtalet avslutas med att några gemensamma slutsatser dras. Bra intressant viktigt Dåligt svårt oklart Intressanta kopplingar Gemensamma iakttagelser Underbygg alltid med citat!

8 Att samtala om skönlitteratur Stjärnorna När natten kommer står jag på trappan och lyssnar, stjärnorna svärma i trädgården och jag står i mörkret. Hör, en stjärna föll med en klang! Gå icke ut i gräset med bara fötter; min trädgård är full av skärvor. Edith Södergran Dikter 1916 Vad är bra med den här dikten? Vad är svårt att förstå? Vad kan vi koppla ihop med annat vi läst?

9 Frågemodellen Eleverna sammanfattar texten i 3-5 meningar, Tar ut den viktigaste huvudpunkten Ställer 3-5 frågor på textens innehåll Under samtalet turas eleverna om att leda diskussionen om en fråga i taget. Alla måste svara på frågan och alla svar måste tas på allvar av alla deltagare. Eleverna diskuterar vad den viktigaste huvudpunkten är och motiverar varför (Hallesson 2015)

10 Strukturer Pratrunda Var och en svarar på en fråga, eller kommenterar något textinnehåll. Alla måste säga sittformulera en ståndpunkt. Allt som sägs bemöts som viktigt för samtalet (även om det sagts förut). Efter varje runda kan ordet släppas fritt. Sista ordet En samtalsdeltagare tar upp en fråga och kommenterar/svarar, och sedan vidareutvecklar eller kommenterar övriga deltagare det sagda i tur och ordning tills sista ordet ges till den som började och den personen får sista ordet och sammanfattar och kommenterar det som sagts. Sedan börjar man om med en ny person, ny fråga, ny runda, och sammanfattning i sista ordet. Tränar eleverna att lyssna på varandra. Samtalsledarens samtal En samtalsledare ställer frågor och fördelar ordet i gruppen och ser till att alla deltar och att fokus stannar på texten. Var sin uppgift Alla deltagare har fått i uppgift att studera något specifikt i texten, exempelvis en viss karaktär, miljöbeskrivningar, bildspråk, eller en viss händelse. En person i taget sammanfattar sina tankar och ställer tre frågor till deltagarna om det hens uppgift handlar om.

11 Textsamtal med små barn och blandade grupper Tydlighet. Samarbeta i gruppen. Rollfördelning. Ta hjälp av föräldrar i förberedelser. Texter för alla åldrar.

12 Att tala om texter på tre sätt - för att lyfta fram både textens innehåll, relationen till egna erfarenheter, och hur texten är strukturerad och kan läsas Textrörlighet (Liberg m.fl. t.ex. 2012) Textbaserad rörlighet Utåtriktad (associativ) rörlighet Interaktiv rörlighet Fokus på textens innehåll och struktur Texten associeras till egna erfarenheter och kunskaper, samt andra texter Objektivt förhållningssätt till texten, med fokus på textens form, funktion, författare, mottagare och sammanhang

13 Textrörlighet Visén 2015, Hallesson 2015; Hallesson & Visén 2016, med utgångspunkt i Liberg m.fl Textbaserade dimensioner 1-4. Talar om textens huvudinnehåll. Tex ords betydelser, sammanfattar och tar ut huvudpunkter Associativa dimensioner 8. Associerar till personliga erfarenheter 5. Fyller ut tomrum i texten 9. Associerar till specialiserad kunskap Interaktiva dimensioner Talar om texttyp, och textens funktion, t.ex. språkets funktion för att övertyga, roa, informera eller instruera 13. Talar om textens mottagarroller, läsupplevelse, hur texten kan läsas 6. Generaliserar eller abstraherar utifrån huvudpunkter i texten 7. Ger med utgångspunkt i texten uttryck för åsikter om den på ett självständigt sätt, dvs. granskar den kritiskt och motiverar, t.ex. innehållsstruktur och budskap 10. Associerar till andra texter 14. Talar om textens sändarroller, författares syften och perspektiv

14 Textrörlighet och frågor Formulera frågor som efterfrågar textrörlighet av flera slag för att skapa ett dynamiskt textsamtal. Textbaserad Associativ Interaktiv Vad betyder ordet deformation på sidan 98? Kan ni hitta ett ord på sidan 98 i texten som betyder att något förlorar sin form och får en konstig form? Ska vi sammanfatta vad det står om industrialiseringen av England? Kan det stämma som det står, att alla metangaser försvinner? Påminner det dig om något du varit med om eller sett? Hur relaterar det som står i texten till det vi lärde oss igår? Säger de här båda texterna samma sak? Hur skulle du beskriva den här typen av text? Är det en förklaring eller en beskrivning? Varför? Vilket syfte fyller den här förklaringen? Hur tror du att författaren som skriver vill att du ska agera när du läst texten? Vad i texten var svårt att förstå?

15 Att samtala om sakprosa, faktatext Pojke fick högtalare över sig (DN TT-notis) En pojke i tioårsåldern har fått högtalare över sig på torget i Bollnäs. Olyckan inträffade under måndagseftermiddagen. -Det verkar vara någon sorts ställning med högtalare som har ramlat över pojken. Han har blivit hämtad med ambulans, säger Katarina Häll, RLC-befäl på polisregion Mitt. Enligt Aftonbladet ska pojken transporteras vidare med helikopter till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Polisen har inlett en förundersökning om vållande till kroppsskada. TT Vad handlar texten om? Vad är det viktigaste i den här texten? Har du läst något liknande någon gång? Hur är texten uppbyggd? Vad är det för slags text?

16 Frågor Slutna frågor kontrollerar Öppna frågor ger möjlighet att utveckla Exploratory talk (Mercer ex 2000). Ett kritiskt och konstruktivt samtal där tankar och relevant information gemensamt bearbetas och motiveras, olika alternativ prövas, och deltagarna söker komma överens för att komma vidare. Resonemangen görs synliga och ansvaret för vilken kunskap som byggs är gemensamt. Träna på att ställa följdfrågor och fånga upp det som sägs, bekräfta genom att upprepa och omformulera, be elever klargöra, stötta dem att klargöra tankegångar, utmana dem att ta tanken ett steg längre bli kvar i resonemang

17 Det är roligt och givande att arbeta med textsamtal och ju mer man gör det desto bättre blir man på det Textsamtal som planeras och förbereds noga och som samtidigt genomförs med närvaro i stunden kan fungera som verktyg för att uppnå syftena i kursplanen för svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kan utveckla läsandet, förståelsen för bildspråk Kan utveckla språket, förståelsen för ords användning och laddning Kan utveckla interaktionsförmågan, förmågan att formulera tankar och åsikter Kan utveckla kunskap om skönlitteratur, genrer, estetiskt berättande, sakprosa Kan utveckla kunskap om historia, kultur och människors livsvillkor

18 Läs vidare För att samtala om skönlitteratur Aidan Chambers Böcker inom oss För att samtala om faktatexter Adrienne Gear Att läsa faktatexter

19 Referenser Chambers, A. (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. ([Ny utg.]). Stockholm: Rabén & Sjögren. Hallesson, Y. (2015). Textsamtal som lässtöttande aktivitet. Fallstudier av textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning. (Diss.). Doktorsavhandlingar i språkdidaktik 6. Stockholm: Institutionen för språkdidak-tik Stockholms Universitet. Josephson, O. & Melander, B. (2003) Läsare och läsarter. I Englund, B. & Ledin, P. (red.) Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och eftertänksam läsning. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Liberg, C. m.fl. (2012). Textrörlighet ett begrepp i rörelse. I S. Matre, & A. Skaftun (Red.), Skriv! Les! 1. Artikler fra den første nordiske konferansen om skriving, lesing og literacy (ss ). Trondheim: Akademika forlag. Rosenblatt, L.M. (1995). Literature as exploration. (5. ed.) New York: Modern Language Association of America. Tengberg, M. (2011). Samtalets möjligheter: om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Visén, P. (2015). Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, Stockholm.

20 Andra referenser som beskriver samtalsmodeller Questioning the Author: Beck, I.L & McKeown, M.G Improving Comprehension with Questioning the Author: A Fresh and Expanded View of a Powerful Approach. New York: Scholastic. Den reciproka samtalsmodellen: Palincsar, A.S. & Brown, A.L Reciprocal Teaching of Comprehension - Fostering and Comprehension Monitoring Activities. I: Cognition and Instruction. 1 (2). Variant av Sista ordet: Gibbons, Pauline Lyft Språket. Lyft Tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Sokratiska samtal & Paideiasamtal: se t.ex.