FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN. Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Transkript

1 FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard Nationellt centrum för svenska som andraspråk

2 L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan. E: Nä, vill du att jag ska berätta om det? L: Ja, vad läser du i skolan? E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan. L: Vad har du läst mer? E: Inget. L: Hur är det med fysik och samhällskunskap? E:Jag trodde att du ville veta något om läsning. L: Vad menar du? E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något. Arnbak, Läsning av Faktatexter s.81 (från Beers & Samuels)

3 Frågor om värmetransport 1) Vilka tre former av värmetransport finns det? Konvektion, strålning, ledning 2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium. 3) Ge exempel för varje form av värmetransport..(inget svar) Hajer (2004) Ur Symposium 2003

4 Westerlund 2012 s.70 Läsförståelse är en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening.

5 Strategier för att stötta läsning Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Under Lässtrategier för förståelse Bearbetar kunskapen Före Efter

6 Strategier för att stötta läsning Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Före

7 Informationstjuvar T Title H Headings I Introduction E Everything I know V Visuals E End of chapter material S So what? Zwiers, Building reading comprehension habits in grades 6-12 från Westerlund 2012

8 DJUR Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

9 Nässeldjur förlamar sina byten Koralldjur bygger jättekolonier Maneter har långa bränntrådar Havsanemoner liknar blommor Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

10 Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

11 Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur.

12 Everything I know Vad vet jag? Vad tror jag? Bergman, Pirkko (red.) (2001).

13 En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan. När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte. En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger. På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller. Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.

14 Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland

15 Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

16 Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber So what?

17 T H Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger svar på. I Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. E V E S Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet. Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord? Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna. Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?

18 Strategier för att stötta läsning Under Lässtrategier för förståelse

19 Vad vet jag om ämnet? Vad kan jag jämföra detta med? Om genren? Hur stämmer detta överens med det som jag redan vet? Vilken information är viktig? Varför? Vad? Vem? Hur? Hur ser det ut? Finns det oklarheter att reda ut? Det här kan jag sammanfatta som Förstår jag? Hur hänger det ihop? Ska jag läsa om? Vad förutspår jag kommer härnäst i texten?

20 N-ä-s-s-e-l-d-j-u-r

21 Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet för att öka förståelsen. Läsarens användning av lässtrategier kan jämföras med snickarens användning av sin verktygslåda. Westerlund 2012

22 Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

23 Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.

24 Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet. Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur de fångar egentligen?

25 Tänk högt! Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar. Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det? De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer. Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet. Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur de fångar egentligen?

26 Reciprocal teaching (RT) Fångar in det viktigaste Förutspår vad som kommer att hända Summarizer Predicator Clarifier Questioner Reder ut oklarheter Ställer frågor Palinscar & Brown

27 Förutspå Frågeställningar Jag tror att det här avsnittet kommer handla om Eftersom detta har hänt hittills, tror jag att författaren kommer att I början handlade texten om Nu tror jag författaren kommer skriva om eftersom Rubriken säger därför tror jag Strategier Titta på bilder, bildtexter, tabeller, faktarutor, rubriker och överskrifter, nyckelord, kursiverade ord. Fundera på vad liknande texter brukar ta upp. Fundera på frågor du vill/kan få svar på.

28 Ställa frågor Frågeställningar Författaren skriver att jag undrar var/varför detta äger rum? Hur går det till när? Vilka konsekvenser får det att? Om det är så att betyder det då att? Strategier Gör om rubrikerna till frågor. Ställ fler sorters frågor: Vad? Vem? Hur? När? Varför? Använd instuderingsfrågor om det finns Var uppmärksam på informationsluckor För att svara: sök svaren i texten, i dina erfarenheter och tidigare kunskaper, i andra texter. Resonera om möjligheter.

29 Reda ut oklarheter Frågeställningar Jag är inte säker på vad författaren menar med ordet/ frasen vem kan hjälpa mig? Jag skulle vilja ha ordet förtydligat Vad betyder Jag förstår inte den delen där Vet någon varför Strategier Stanna upp, läs om, läs sakta, se helheten, red ut detaljer Försök se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser Använd andra källor Använd ordförståelsestrategier

30 Strategier för ordförståelse Läs om meningen och kontrollera att ordet är rätt avkodat. Vilken ordklass tillhör ordet? Ger ordets böjning och syntaktiska struktur ledtrådar? I vilket sammanhang står ordet? Vilka ord är det kombinerat med? Kan orden innan och efter ge ledtrådar till betydelsen? Hur är ordet bildat? Är det sammansatt? Går det att dela upp i prefix, stam, suffix t.ex. o-tro-lig, im-popular-itet? Återfinns dessa delar i andra ord? Vilken betydelse har de där? Finns det sambandsord i texten som kan ge ledtrådar till betydelsen, t.ex. däremot, tvärtom, dessutom? Pröva att gissa vad ordet betyder! Passar den betydelsen in i sammanhanget i stort? Enström, 2010

31 Sammanfatta Frågeställningar Min sammanfattning är Jag tror att det viktigaste i detta avsnitt är Det här är mindre viktigt Det här är ny information för mig Det här visste jag redan Strategier Stryk under nyckelord Stryk över det oviktiga Gör tankekartor Var uppmärksam på kärnmeningar och rubriker Lägg undan texten och återberätta den muntligt Sammanfatta varje stycke i ett påstående

32 RT-roller för yngre elever Spågumman Julie Nicke nyfiken Fröken detektiv Cowboy Jim Oczkus

33 RT-roller för äldre elever Upptäcktsresanden Reportern Detektiven Nyhetsuppläsaren Josefin Nilsson

34 Arbetsgång i RT Välj en text av hög kvalitet för att modellera en strategi Förklara strategin du kommer att använda Tänk högt när du läser början av texten och modellera på så sätt strategin Eleverna provar själva strategin i grupp när de läser resten av texten Summera vad ni gjort genom att diskutera strategin tillsammans med eleverna. Varför användes den? Hur fungerade den? När passar det att använda den? Låt eleverna träna med dig/i grupp/ensamma vid upprepade tillfällen Lägg på fler strategier en åt gången Eleverna kan sedan läsa texter i mindre grupper. Antingen ansvarar eleverna för en strategi var eller så ansvarar en i taget en för alla och väljer då att använda de strategier som passar avsnittet.

35 Filmer som visar RT RT med yngre barn av Ashley Rehder Exempel från Sätraskolan publicerade av Pedagog Stockholm Flera filmer från The Literacy and Numeracy Secritariate som fokuserar på att sammanfatta

36 Strategier för att stötta läsning Bearbetar kunskapen Efter

37 Likheter Nässeldjur Maneter Koralldjur Skillnader

38 Vad har jag lärt mig? Vad vet jag? Vad tror jag? Vad har jag lärt mig? Bergman, Pirkko (red.) (2001).

39 Strategier för att stötta läsning Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen Under Lässtrategier för förståelse Bearbetar kunskapen Före Efter

40 Textval Innehåll Språk Struktur Illustrationer

41 Hör gärna av er om ni har några frågor! Maria Bjerregaard

42 Litteratur Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk. 2. uppl. Stockholm: Liber Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld: svenska ord - struktur och inlärning. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Nilsson, Josefin (2011). Explicit undervisning i lässtrategier : en andraspråkselevs väg mot strategisk läsning. Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur

43 Förutspå Ställa frågor Reda ut oklarheter Sammanfatta Maneter har långa bränntrådar Manet betyder havsnässla. I Sverige är det bara på västkusten som det finns brännmaneter. De kan bränna oss med sina nässelceller som sitter på de långa trådarna under djuret. På västkusten kan brännmaneterna bli ungefär en halv meter i diameter. Men längre ut i Atlanten kan de bli över två meter och ha 40 meter långa bränntrådar. Den giftigaste maneten i världen är den australiska havsgteingen vars gift kan döda en människa. Öronmaneten, som även finns i Östersjön, är däremot helt ofarlig för oss. Den består till 95% av vatten och äter plankton, kräftdjur och småfisk. I kanten av den geléaktiga kroppen sitter små enkla ögon. Maneter är antingen honor eller hanar. Det som ser ut som öron i den genomskinliga kroppen är djurets könskörtlar. Hanen släpper ut spermier i vattnet som honan får i sig när hon äter. Äggen befruktas i honans maghåla och växer till en larv som sätter sig fast på botten. Där växer den och bildar nya små maneter som simmar iväg.