Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet

Transkript

1 Att arbeta med lässtrategier och studieteknik i SO en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen på högstadiet Marie Olsson Inledning I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga ämnena står det att eleverna ska bedömas utifrån deras förmåga att föra underbyggda resonemang. Många elever upplever att det är svårt att veta vad som krävs för att nå ett högre resultat på uppgifter med ett längre och resonerande svar. De vet inte om de har fått med det som är centralt och har svårt att skilja på förklaring och exempel som underbygger resonemang (Bjerregaard & Kindenberg, 2015). Andra elever tycker det är svårt att veta hur de ska formulera sig för att visa sina kunskaper. Efter att ha arbetat med skrivmallar och uppgiftsmatriser ser jag ett behov av att fortsätta utveckla elevernas förmåga att resonera så att de kan konstruera korrekta, utförliga svar och texter med fokus på det som efterfrågas. Som jag ser det behöver arbetet börja i kunskapsinhämtningen. Jag vill hjälpa eleverna att underbygga sina förklaringar med relevanta exempel och att använda korrekta begrepp. Därför vill jag arbeta med strategier som stöttar eleverna i den läsning av faktatexter och lärobokstexter som syftar till att samla stoff inför kunskapsredovisningar i form av prov eller skrivuppgifter. Frågeställning Jag vill studera om undervisning i lässtrategier kan utveckla elevers förmåga att läsa, förstå och använda sig av innehållet i läroböckernas faktatexter. Hur ska elevernas förmåga att läsa, förstå och bearbeta texter öka? 1

2 Bakgrund Under vårterminens arbete med skrivmallar och uppgiftsmatriser har jag sett hur eleverna har svårt att underbygga sina resonemang. De har svårt att sammanfatta det efterfrågade innehållet, lyfta fram det viktiga och ge exempel. Läsning är ett grundläggande sätt att ta till sig ny kunskap. Förmågan att på egen hand ta till sig innehållet i texter och kunna använda det i olika sammanhang, till exempel i muntliga och skriftliga redovisningar av kunskaper, är central i skolarbetet. Jag har identifierat några huvudsakliga problem i elevernas arbete med att ta till sig och bearbeta faktainnehållet i SO-ämnena. Vissa elever läser inte utan ser filmer och flippar på nätet, vilket riskerar att ge fragmentariska kunskaper där sammanhang, bredd och djup går förlorade. Internet ger också eleverna andra möjligheter. Idag googlar många elever. De går ut på nätet och letar information som de kopierar utan att begripa vare sig de delar de plockat ut eller helheten. Det får konsekvenser för deras lärande. Andra läser på ett oreflekterat sätt och saknar metoder för att bearbeta texter och nå verklig förståelse. I Läsning av faktatexter beskriver Arnbak hur svaga läsare ofta inte får ut något av en text: Innehållet är så att säga försvunnet ur huvudet på dem, nästan innan de läst texten färdigt. Att läsa blir därför som att titta ut genom fönstret när man åker buss och sitter i sina egna tankar. Efteråt kan men inte alls komma ihåg vad man har sett (Arnbak & Claesdotter, 2010, s. 122). Bristande uppgiftsorientering är också en orsak till att elevers läsning blir passiv och ineffektiv. Problem att rikta uppmärksamheten och tankarna mot uppgiften och läsningen kan göra det svårt att hålla fast vid en uppgift och vidmakthålla en lämplig aktivitetsnivå. Dessa elever vill ofta bli snabbt klara med en uppgift och risken blir att de slarvar med läsningen (Reichenberg, 2014). Jag känner igen vad Arnbak och Reichenberg beskriver och jag får ofta höra elever säga Jag har läst texten flera gånger, men det 2

3 sitter ändå inte, och den enda idén de har om hur de ska lära sig är att läsa en gång till. Här, precis som i min tidigare rapport om mallar och uppgiftsmatriser (Olsson, 2017), vill jag att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga för att nå högre kunskapskrav. De behöver verktyg för att kunna förstå, tolka och bearbeta texter. Dessa verktyg kan de sedan använda i flera sammanhang när de studerar nya arbetsområden i SO-ämnena och förhoppningsvis även i andra ämnen. En medveten metodundervisning i läsning och studieteknik tror jag kan utveckla elevernas lärande och höja resultaten. Betydelsen av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är tydligt inskriven i läroplanen. I de två första kapitlen och i kursplanernas kunskapskrav lyfts språkets betydelse: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Skolverket 2011, s. 4). Detta stärker mig i min övertygelse om att ett språkutvecklande arbetssätt behövs. För att visa vikten av det språkutvecklande arbetet har Skolverket också tagit fram utvecklingspaketet Språkutvecklande arbetssätt (Skolverket, 2016), som har till syfte att stödja lärarna i det språkliga arbetet med eleverna. Precis som i min tidigare rapport har jag inspirerats av boken Språkutvecklande SO-undervisning av Maria Bjerrgaard och Björn Kindenberg (2015). I boken betonas hur centralt språket är för lärandet i de samhällsorienterande ämnena. Studier av skickliga lärares läsundervisning på högstadiet saknas, enligt Anmarkrud (Bråten, 2008). Det betyder inte att det saknas olika metoder kring läsförståelse och läsutveckling som kan vara till hjälp i mitt arbete. Jag ville fokusera på läsning av faktatext som ett led i arbetet med att inhämta och redovisa kunskaper kopplat till specifika frågeställningar. Det handlade alltså om att stötta lärandet och ge redskap för att bearbeta och förstå text. Arnbak talar om förmågan att läsa strategiskt 3

4 (Arnbak s. 127, 2010). Hon tar upp understrykningar i text som ett redskap för att underlätta i studierna. Hennes upplägg ser ut så här: Formulera några frågor om texten före läsningen gemensamt i klassen eller enskilt. Läs ett kortare stycke högt tillsammans med eleverna. Tänk högt och diskutera vad i texten som är viktigt att stryka under. Utgå från de frågor eller det syfte med läsningen som bestämts. Eleverna läser nästa textstycke och stryker under viktig information. Understrykningarna diskuteras i klassen med fokus på syftet med läsningen. Eleverna arbetar vidare på egen hand. I min studie har jag tittat på elevernas förmåga att läsa och förstå texter med hjälp av en tydlig metod kring arbetet. I undervisningen har jag använt mig av en metod som liknar det upplägg som beskrivs av Arnbak. Modellen beskrivs i metodavsnittet nedan. Sammanfattningsvis menar jag att en inarbetad och förankrad lässtrategi hos eleverna utvecklar deras förmåga att lära. Det är viktigt att kunna visa eleverna hur betydelsefullt språket är för deras möjligheter att nå högre mål. Språket är en bärare av kunskap. I de samhällsvetenskapliga ämnena handlar det inte bara om att behärska de ämnesspecifika begreppen. Det handlar också om att förstå texternas innehåll och att sedan på ett tydligt och begripligt sätt kunna förmedla förvärvade kunskaper. Metod och genomförande Undersökningen genomfördes under höstterminen 2017 i fyra klasser i årskurs 7 och 9 med vardera drygt trettio elever i ämnet geografi. Klasserna i arbetade med geografi under en halv termin. Eleverna i årskurs 7 arbetade med klimat och klimatförändringar och utgick från kunskapskravet: 4

5 Eleven för (...) underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. (Skolverket, 2015) I årskurs 9 arbetade eleverna med flera kunskapskrav som rörde befolkningsfrågor och hållbar utveckling och utgick då från följande kunskapskrav: och Eleven har (...) kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra (...) underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för (...) underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. (Skolverket, 2015) I årskurs 9 arbetade vi med de olika avsnitten enligt en av eleverna känd modell. Modellen har tre delar: 1. En tydlig, övergripande frågeställning ger syftet med läsningen, t.ex. Var i världen bor människorna? Varför bor de just där? 2. Läsa, förstå och tolka text. 3. Gruppdiskussion med gemensamma anteckningar utifrån frågor som är kopplade till den övergripande frågeställningen. Anteckningar förs i ett gemensamt dokument som alla har tillgång till. 4. Skrivuppgift utifrån frågeställningen. Skrivmall stöttar vid skrivandet. I årskurs 7 har delar av modellen använts. Fokus har legat på lästräning och studieteknik. Ett mål har varit att eleverna ska få en förståelse för vad som är centralt och kunna identifiera viktiga beståndsdelar för att kunna göra en analys och bygga upp ett resonemang kring en specifik frågeställning i ett ämne. Det kan t.ex. gälla att synliggöra orsaker och konsekvenser, ge relevanta exempel och använda centrala 5

6 begrepp. I den aktuella studien har fokus lagts på punkt 2 i en metod för att läsa, förstå och tolka text. Så här har klasserna arbetat under lektionerna. Genomgång av stoff. Läraren ger en kort överblick där ämnet introduceras och centrala begrepp lyfts fram. Genomgång av lässtrategi Gemensam modellering av strategin på en utvald text. Den valda texten delas ut. I de här fallen är texterna utdrag ur en lärobok. Texten ska vara kopierad i färg för att förstärka den visuella upplevelsen. Kopiorna görs för att eleverna ska ha möjlighet att stryka under och göra anteckningar i direkt anslutning till texten. Överstrykningspennor i olika färger delas ut. Läraren skriver på tavlan hur de olika färgerna ska användas, till exempel en färg för begrepp, en annan för orsaker och en tredje för exempel. I synnerhet i årskurs 7 är det viktigt att alla använder samma färger. Vi går igenom första stycket tillsammans. Läraren läser högt och modellerar hur man kan arbeta med de olika färgerna. En bild eller en digital version av den aktuella texten projiceras på whiteboarden och lärare gör understrykningar med pennor i olika färger för att visa. Eleverna arbetar vidare i texten i mindre grupp eller enskilt. Efter arbetet är eleverna redo att diskutera. Textläsningen och diskussionen ger en god grund för elevernas studier inför den skrivuppgift som avslutar momentet. I uppgiften bedöms elevens förmågor kopplade till den inledande frågeställningen. Bilderna på nästa sida visar hur det kan se ut när elever har bearbetat texter enligt strategin. De översta bilderna kommer från två elever i årskurs 7. De har arbetat med klimat och klimatförändringar. De nedre bilderna kommer från två elever i årskurs 9. De har arbetat med ett avsnitt om befolkning. Med hjälp av överstrykningarna synliggör eleverna vad de tycker är viktigt och de olika färgerna hjälper dem att strukturera innehållet. 6

7 Bild 1 och 2: Elevexempel från årskurs 7. (Texten är hämtad från Lindberg & Mårtensson, 2014 s. 414) Bild 3 och 4: Elevexemel från årskurs 9. (Texten är hämtad från Andersson, 2013 s. 115) 7

8 Uppföljning Arbetet följdes upp med en enkätundersökning kring metoden. Enkäten innehåller 12 frågor varav 9 ska besvaras i en likertskala från 1 till 5. Alternativen är 1 = inte alls, 2 = något, 3 = relativt mycket, 4 = mycket, 5 = väldigt mycket. Sista frågan är öppen och eleverna kan fritt beskriva hur arbetet med kopiorna och markeringarna fungerat för just dem (bilaga 1). Jag tycker att det har fungerat bra. Färgmarkeringar får mig dels att veta vad som är viktig, men det får mig även att minnas saker mera. Då jag först läser texten/stycket och sedan styrker under det viktigaste. Då läser jag meningen/begreppet en gång till och det blir även som en sammanfattning. Jag tycker defenitivt att vi borde fortsätta med detta. Även med matriserna på provet. (elev i årskurs 7) 101 av klassernas 120 elever har besvarat enkäten. Enkäten visar alltså vad 84 % av eleverna tycker. Av alla de som har svarat uppger endast tre elever att de på kopiorna inte har markerat begrepp, exempel och orsaker och konsekvenser med understrykningspennor i olika färger. Alltså har alla de övriga åtminstone provat på metoden. Jag tolkar detta som att underlaget för att dra slutsatser om elevernas uppfattning om arbetet är gott. I min analys fokuserar jag på fyra av frågeställningarna i enkäten: Har arbetet med kopiorna och markeringarna hjälpt dig när du ska skriva resonerande text om orsaker och konsekvenser? Har markeringarna hjälpt dig att förstå innehållet i texten bättre? Har arbetet med kopiorna och markeringarna utvecklat din förmåga att förstå vad som är viktigt i en text? Vill du använda denna studieteknik igen för att läsa och förstå faktatext? 8

9 Frågeställningarna har valts ut för att de visar på i vilken grad eleverna menar att arbetet med strategin har påverkat resultat i en konkret skoluppgift. Jag är också intresserad av att se hur eleverna anser att strategin hjälpt dem att förstå text samt att bearbeta och värdera det de läst. Slutligen vill jag veta om eleverna tycker att strategin varit så bra att de vill fortsätta använda den. Har arbetet med kopiorna och markeringarna hjälpt dig när du ska skriva resonerande text om orsaker och konsekvenser? Diagram 1: Årskurs 7:s svar på frågan Har arbetet med kopiorna och markeringarna hjälpt dig när du ska skriva resonerande text om orsaker och konsekvenser? Diagram 2: Årskurs 9:s svar på frågan Har arbetet med kopiorna och markeringarna hjälpt dig när du ska skriva resonerande text om orsaker och konsekvenser? En majoritet av eleverna menar att de haft nytta av arbetet med kopiorna och markeringarna när de senare fick i uppgift att skriva om orsaker och konsekvenser. 9

10 Eleverna i årskurs 9 ger en tydligare positiv eller negativ värdering av strategin medan svaren i årskurs 7 samlar sig runt mitten i formen av en normalfördelningskurva. Värt att notera är att hela 63 % av niorna tycker att strategin hjälpt dem mycket eller väldigt mycket. Sammantaget ger 70,5 % av sjuorna och 75,5 % av niorna svar mellan relativt mycket och väldigt mycket. Har markeringarna hjälpt dig att förstå innehållet i texten bättre? Diagram 3: Årskurs 7:s svar på frågan Har markeringarna hjälpt dig att förstå innehållet i texten bättre? Diagram 4: Årskurs 9:s svar på frågan Har markeringarna hjälpt dig att förstå innehållet i texten bättre? När det gäller strategins betydelse för att stötta förståelsen av en text är svaren i årskurs 7 och årskurs 9 relativt olika. Niorna är mer positiva till metoden med 73,5 % av svaren inom intervallet relativt mycket till väldigt mycket. I årskurs 7 har 60,8 % av eleverna markerat ett av de tre övre alternativen. Färre sjuor än nior menar att 10

11 metoden inte alls hjälpt dem förstå texten. För både årskurs 7 och årskurs 9 är mycket det svarsalternativ som har högst frekvens med 32,9 % av sjuornas svar och 30,7 % av niornas svar. 60,8 % av sjuorna och 73,5 % av niorna ger svar mellan relativt mycket och väldigt mycket. Sammantaget tycker 67,2 % av eleverna att strategin stöttar deras förståelse relativt mycket, mycket eller väldigt mycket. Har arbetet med kopiorna och markeringarna utvecklat din förmåga att förstå vad som är viktigt i en text? Diagram 5: Årskurs 7:s svar på frågan Har arbetet med kopiorna och markeringarna utvecklat din förmåga att förstå vad som är viktigt i en text? Diagram 6: Årskurs 9:s svar på frågan Har arbetet med kopiorna och markeringarna utvecklat din förmåga att förstå vad som är viktigt i en text? I svaren på frågan om huruvida strategin hjälper eleverna att förstå vad som är viktigt är niorna klart mer positiva än årskurs 7. Sammantaget menar 56,9 % av niorna att 11

12 strategin hjälper mycket eller väldigt mycket. I den ena klassen är det hela 68 % som väljer alternativen mycket eller väldigt mycket, och om man lägger till de som tycker att metoden fungerat relativt bra kommer man upp i 84 %, vilket är ett kvitto på att eleverna uppskattat metoden. De upplever alltså att den varit till god hjälp när det gäller att strukturera och värdera det lästa. Sammantaget ger 70,6 % av sjuorna och 77,4 % av niorna svar mellan relativt mycket och väldigt mycket. Vill du använda denna studieteknik igen för att läsa och förstå faktatext? Diagram 7: Årskurs 7:s svar på frågan Vill du använda denna studieteknik igen för att läsa och förstå faktatext? Diagram 8: Årskurs 9:s svar på frågan Vill du använda denna studieteknik igen för att läsa och förstå faktatext? En fråga var framåtsyftande. I den bad jag eleverna svara på om de vill använda metoden igen. Svaren i både årskurs 7 och 9 var övervägande positiva, och återigen 12

13 var niornas svar tydligare positiva med 63,6 % av svaren på nivåerna mycket och väldigt mycket. Av sjuornas svarade 36,4 % relativt mycket medan 34,2 % svarade mycket eller väldigt mycket. Sammantaget ställer sig eleverna positiva till att använda strategin igen. 70,5 % av sjuorna och 81,1 % av niorna ger svar från relativt mycket till väldigt mycket. Beskriv hur det har fungerat för dig att arbeta med kopiorna och markeringarna. Enkäten avslutades med en öppen fråga där eleverna ombads beskriva hur hur det har fungerat att arbeta med kopiorna och markeringarna. Liksom i frågorna med svar i form av likertskalor är eleverna övervägande positiva. De flesta ser att strategin hjälper dem på olika sätt. Flera elever uttrycker att metoden har varit betydelsefull för att stötta dem i deras förståelse av textens innehåll. Jag tycket att kopiorna är bättre för att jag kan markera viktiga saker i kopiorna och förstår bättre. Det kan också hjälpa mig att skriva översättning i och påminna mig ord och kunskaper. (Elev i årskurs 9) Jag tycker att det fungerat väldigt bra med att arbeta med kopiorna.eftersom att jag tycker att jag fick mer ut av att kunna stryka under orsaker och anledningar med olika färger och själv också anteckna mina tankar och åsikter på kopiorna. (Elev i årskurs 9) Det har fungerat bra. Det var lite svårt att förstå i början men det gick Sn ABBA lättare att stryka under och förstå. Det gjorde det lättare att förstå textens sammanhang och jag fick in faktan i texten mycket lättare (Elev i årskurs 7) Det som jag tycker är bäst med markeringarna är att man kan förstå vad som är viktigast och vad som man ska fokusera mest på (Elev i årskurs 7) Det handlar om att markeringarna ökar förståelsen genom att eleverna väljer ut det som är viktigt och på så sätt får hjälp att sedan formulera och skriva ner egna 13

14 sammanfattningar och kommentarer till texternas innehåll. De olika färgerna tycks stötta elevernas arbete för att få struktur på sina kunskaper. Andra elever menar att tekniken hjälpt dem att minnas. Jag har jobbat på lektionerna med mina anteckningar jag tycker att det sätter sig mycket bättre om man använder överstrycknings pennor eftersom då blir det enkelt att bara hitta det som man tyckte var svårt. (Elev i årskurs 7) Att arbeta med texter och tvingas värdera informationen kan vara det som hjälper eleverna att minnas och att gå tillbaka och arbeta med det som man behöver gnugga extra. Metoden underlättar för eleven att återvända till texten och finna rätt information vid repetition. Något som återkommer i flera av elevernas svar är att det blir lättare att röra sig in och ut ur texten. Med de färgkodade understrykningarna kan man hitta just de avsnitt man vill läsa om eller hämta information från. Det har fungerat bra för mig, jag tycker att det blir lättare senare om man ska gå tillbaka till texten. Om viktiga saker är understrukna blir det lättare att gå tillbaka och då behöver man inte läsa igenom hela texten för at hitta information om en sak. (Elev i årskurs 7) Jag tycker att det har fungerat bra. Jag kunde markera en dag och sedan hitta konsekvenserna/ orsakerna fort och veta vad jag skulle skriva direkt. (Elev i årskurs 9) Att eleverna tycker att strategin ger bättre studieteknik visar sig i att flera elever tar upp att de använt sig av metoden då de pluggat inför prov. Det har fungerat mycket bra vilket har gjort att mina anteckningar för texter och prov såsom tankekartor har varit mycket lättare att göra än tidigare då informationen har varit mycket tydlig. (Elev i årskurs 9) 14

15 Jag tycker att det har fungerat bra och man får lättare en uppfattning om vad olika orsaker och förutsättningar är inom det området vi har arbetat med. Det är lätt att gå igenom efteråt och förbereda sig för ett prov. Jag tror detta är ett bra alternativ för inlärning när vi pratar om orsakar och förutsättningar. Men även annat eftersom det är lätt att skriv och anteckna (Elev i årskurs 9) Andra elever uttrycker mer direkt att de lär sig mer om de använder metoden. För mig är att markera viktiga ord/meningar i en text ett av de bästa sätten att lär mig. Jag skulle också säga att skriva stycken i olika färger och tankekartor är ett av de bästa sätten. (Elev i årskurs 7) Denna elev i årskurs 7 menar att anteckningar i olika färger och tankekartor är bra för inlärningen. Man kan ana att de färgade understrykningarna hjälper till att bearbeta och föra över innehållet i texten till egna anteckningar och tankekartor. På så sätt blir lärandet mer effektivt, vilket flera elever också uttrycker. Effektiv och hjälper en att se det viktiga, markeringar lär jag mig bättre istället för att sitt och läsa ren ren text. (Elev i årskurs 9) Metodens effektivitet lyfts framför allt av elever i årskurs 9. Många menar att den ökar effektiviteten, men det finns också de som menar att metoden tagit mycket tid. Jag har inte riktigt hunnit klart med hela arbetet på papperet vi fick, men det hjälpte mig i alla fall att lära mig in faktan (elev i årskurs 7) Jag känner att arbeta med kopior och att stryka under allt jag läst känns lite meningslöst. Jag känner att det tar jättelång tid att gå igenom och stryka under allt och jag tror ej det kommer att hjälpa supermycket (Elev i årskurs 7) Att strategin tar tid kan eleverna ha olika åsikter om. Om man ser en vinst i lärandet kan man acceptera att det tar tid. Om man inte ser denna vinst blir metoden mest ett 15

16 slöseri med tid. I de fall elever ställer tid och ansträngning mot metodens fördelar för kunskapsinhämtning menar flera att det är värt ansträngningen. Det har fungerat bra och jag har lärt mig mer om begrepp, exempel, orsaker och konsekvenser. Det var lite ansträngande att utföra just denna metod. Men annars så har det gått bra. (Elev i årskurs 7) Bland de som går i årskurs 7 finns röster som visar på att arbetet inte flutit på helt oproblematiskt, vilket påverkar värderingen. Det har fungerat väldigt bra att arbeta med kopiorna. Dock så var det lite svårt i början och det blev lite krångligt, men jag tror desto mer vi gör det desto bättre kommer det bli. Alltså tror jag att resultaten tillslut kommer bli väldigt bra. (Elev årskurs 7) Det finns de i årskurs 7 som tyckt att strategin var svår i början. Det kändes rörigt och oklart innan man kom igång och kunde jobba. Bland niorna finns inga sådana synpunkter, vilket förmodligen beror på att de testat metoden förut. Kanske är det en förklaring till varför få nior beskriver metodens effektivitet och tidsåtgång i negativa ordalag. Trots invändningar kring igångsättningen, som av vissa upplevts som rörig, finns det hos många även i årskurs 7 en tilltro till och nyfikenhet på metoden och flera menar att det gått bättre mot slutet eller att man är fortsatt intresserad av att testa arbetssättet. Några få är uttalat negativa. Jag tycker inte det är så lätt förstå vad man ska leta efter och så. Jag gillar inte det. (Elev i årskurs 7) De flesta eleverna är i grunden positiva till arbetssättet och nior är mer positiva än sjuor. Det har fungerat väldigt bra att arbeta med kopiorna. Dock så var det lite svårt i början och det blev lite krångligt, men jag tror desto mer vi gör det desto bättre 16

17 kommer det bli. Alltså tror jag att resultaten tillslut kommer bli väldigt bra. (Elev i årskurs 7) Det hjälper mig plugga effektivt, jag tycker du borde fortsätta med att dela ut dessa papper eftersom jag tror att många använder den och tycker den är en bra hjälp till att plugga. (Elev i årskurs 9) Många elever menar att metoden varit till hjälp och tycker att den ska användas vid fler tillfällen. De ser också att övning kan göra att den fungerat allt bättre och att skolarbetet kan effektiviseras med hjälp av den struktur som metoden hjälper till att skapa. Analys och tolkning Redan innan jag startade arbetet med att testa denna metod hade jag funderingar kring elevers läsning och studieteknik. Enligt min erfarenhet är elever ofta osäkra på hur de ska gå till väga då de ska läsa och bearbeta en text utifrån olika syften. Lässtrategier och studieteknik saknas. Som jag skrev inledningsvis ser jag problem när det gäller kunskapsinhämtning i SO-ämnen. Elever söker information på nätet och resultatet bli alltför ofta fragmentariska kunskaper utan sammanhang och djup. Då eleverna ska läsa texter sker det på ett oreflekterat sätt och de har svårt att rikta uppmärksamheten mot texten och hålla fokus. Mitt mål är att få eleverna att förstå hur viktigt det är att verkligen läsa texter grundligt. I de texter jag valt ut ges fakta i ett större kontext. Texterna är skrivna för åldersgruppen och har byggts upp för att ge en förståelse för sammanhang och skeenden som är komplexa. Att läsa goda texter på rätt nivå istället för att plocka ut enskild information ut sitt sammanhang ger, menar jag, bättre förutsättningar för djupare kunskap och förståelse. 17

18 Metoden stärker elevernas kunskaper om texter och texters uppbyggnad. Genom att jag först modellerar arbetssättet med att visualisera textens komponenter med förklaringar, exempel och begrepp får eleverna tillgång till kunskap som ofta inte varit explicit. Sedan får de öva i mindre grupp eller enskilt. Målet är att de ska förstå läromedelstexters uppbyggnad och att det ska hjälpa dem att inte bara ta till sig innehållet utan också kunna röra sig in och ut ur texten för att på olika sätt bearbeta sina kunskaper. I enkätsvaren ser jag en positiv inställning till arbetet för att stötta elever i deras läsning av faktatext. Eleverna ser vinster i att jobba med text för att fördjupa sin förståelse och kunna använda sig av texten på ett för dem effektivt och ändamålsenligt sätt. Utifrån enkätsvaren och mina observationer kring elevers läsning och lärande ser jag att det finns ett behov av att inte bara arbeta med stoffet och förmågorna så som de uttrycks i läroplanen. Eleverna behöver metoder för att kunna ta till sig kunskaper. Det som krävs är till exempel strategier för att läsa, förstå och bearbeta texter. Elever behöver rent generellt bli bättre på att läsa. Utan en god läsförmåga saknar eleverna ett viktigt redskap för att kunna utveckla och underbygga sina resonemang. Flera av kunskapskraven i SO-ämnena bygger på att elever kan göra analyser. Kvaliteten på deras svar ökar om de arbetar med väl valda texter på ett metodiskt sätt, där fokus ligger i linje med det eleverna behöver utveckla för att nå vidare i sitt lärande. Slutsats Läsning och textbearbetning är en viktig del av skolarbetet. I alla ämnen med teoretisk bas är läsning grunden för lärandet. De flesta elever visar i sina svar på enkäten att de är positiva till metoden. Att använda färger för att tydliggöra texters innehåll och struktur har hjälpt dem i skolarbetet. De framhåller själva effektivitet, tydlighet och stöd i inlärningen som 18

19 viktiga komponenter då de värderar metoden. Metoden gör det också lättare att röra sig in och ut ur texten och hitta tillbaka till sådant man är intresserad av. Även om jag inte har ett tydligt mätbart resultat, ser jag att arbetet med metoden har gett många elever en tydligare förståelse för vad orsaker och konsekvenser är och att de ska skilja orsaker och konsekvenser från exempel. Jag menar också att arbetet med strategin har gjort att elever har lättare att skriva resonerande texter där en frågeställning ska besvaras i en välgrundad analys med förklaringar, relevanta exempel och korrekt använda begrepp. Metoden ger eleverna ett verktyg för att bearbeta text, lära sig och i förlängningen öka kvaliteten i sina texter och svar. Ett inkluderande arbetssätt, där alla kan utvecklas utifrån sin nivå, har förbättrat min undervisning och fått mig att förstå betydelsen av att lyfta fram metoder som en viktig del i skolvardagen. Explicit undervisning om och praktisk träning av läsning och studieteknik ger eleverna verktyg och utvecklar deras tänkande. Fortsatt arbete En viktig slutsats är att elever behöver lära sig, testa och arbeta med metoder för att lära sig lära. Om vi förenklar och serverar istället för att stötta och ge verktyg riskerar vi att eleverna passiviseras. Jag vill fortsätta arbeta för att testa och utveckla metoder som stärker elevers förmåga att lära. Eftersom jag intresserar mig för språket och dess stora betydelse för lärandet tänker jag att det fortsatta arbetet kommer att röra sig inom det språkliga fältet. Jag vill också fortsätta undersöka när och hur man på bästa sätt introducerar nya metoder för elever i olika åldrar. 19

20 Källor Andersson, B. (2013). Ge geografi 7 9. Gleerups. Anmarkrud, Ö. (2008) Skickliga lärares läsundervisning med fokus på läsförståelse. I: Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Studentlitteratur. Arnbak, E. (2010). Läsning av faktatexter: Från läsprocess till lärprocess. Natur & Kultur. Bjerregaard, M., & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: Strategier och metoder för högstadiet. Natur & Kultur. Lindberg, L., & Mårtensson, S. (2014). Geografi. Liber. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad (2015). Skolverket. Olsson, M. (2017), Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8. Opublicerad rapport i projektet PAU, Helenelundsskolan. Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren, samtalet. Natur & kultur. 20

21 Bilaga 1. 21

22 22